Vattajanniemi
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Det vittomfattande sandstrandsområdet i Vattajanniemi tillhör de största enhetliga flygsandområdena i Bottniska viken. I den norra delen av området finns de mest representativa och värdefulla dynformationerna i Vattajaniemi. Den södra delen av området är värdefullt i synnerhet med tanke på fågelbeståndet. Fågelarterna i området inkluderar bl.a. svärta, fisktärna och silvertärna.
Området hör samman med en skifferzon där skifferriktningen har påverkat de stora formerna längs kusten och gett upphov till själva Vattajanniemi. Berggrunden är emellertid täckt av tjock sandmassa som sedimenterats av en glaciärälv. Strandkrafterna har jämnat och spridit ut det tidigare åsmaterialet och vinden har sedan format materialet till ytterst representativa dyner. Utanför Vattajanniemi breder det öppna havet ut sig, vilket innebär att stranden påverkas av kraftiga bränningar. Formationerna som strandkrafterna har gett upphov till är mycket långt utvecklade i området. Den snabba landhöjningen blottar ny mark och strandzonen är i ett ständigt tillstånd av förändring.
I området finns en representativ serie av dynutvecklingens olika faser från stranden till inlandet. De högsta dynerna är över 15 meter höga. Dynerna har lämnat flera relativt små avskärmade dammar bakom sig, som representerar utvecklingsfaser från flada till glosjö på flygsandfält. En del av strandzonen i området består av strandäng samt sandstrand där det växer vass. Bakom strandzonen finns löv- och barrskog som representerar primärsuccessionsfaser vid landhöjningskusten samt boreal, talldominerad naturskog av lav-, ljung- och lingontyp.
Tack vare läget på en halvö är vattenkvaliteten god, även om älvarna som mynnar ut vid roten av Vattajanniemi för med sig vatten som är rikt på näringsämnen.
Området är ett viktigt forskningsobjekt där man kan undersöka den snabba utvecklingen som förorsakas av strandkrafter och vinderosion vid landhöjningskusten.
Den norra delen av Vattajanniemi tillhör Försvarsmaktens övnings- och skjutområde i Lochteå. Den södra delen av Vattajanniemi ligger i närheten av Försvarsmaktens övnings- och skjutområde. Buller, vibrationer och andra effekter som förorsakas av skjutningarna och flygningarna sträcker sig till skyddsområdet. Försvarsmakten använder området som övningsområde och för skjutövningar samt för militärt byggande. I området finns byggnader och anläggningar som hör till försvarsmaktens verksamhet.
Den tidigare uttorkade sjön Vatunginjärvi vid områdets utkant har genom återställningsåtgärder i samband med LIFE-projektet fått tillbaka sina naturliga gränser. Därför preciseras avgränsningen av området så att den följer sjöns naturliga gränser som återställdes med hjälp av skötselåtgärderna. Den tillagda delen har en areal på 10,1 ha.
Kvalitet och betydelse
Vid Vattajanniemi finns en ytterst representativ serie av olika dynnaturtyper enligt habitatdirektivet. Den södra delen av området är värdefullt med tanke på fågelbeståndet. Området är också ett viktigt forskningsobjekt där man kan undersöka utvecklingen som förorsakas av den snabba landhöjningen, strandkrafterna och vinderosionen.
3.3 Övriga viktiga arter: Glasört är en regionalt sårbar art.
I området vid Kipponpauha förekommer saltjordsfläckar där det växer bl.a. glasört.
De centrala delarna av Vattajanniemi används som övningsområde av försvarsmakten. Övningarna har lett till skador på vegetationen och störningar i det naturliga utvecklingsförloppet. Utanför övningsområdet är semesterbosättningen det största hotet mot strandnaturen. I den norra delen finns en allmän badstrand. Användningen av stranden har också orsakat förslitning på dynformationerna. Husvagnsområdet som planeras i närheten av stranden är ett nytt hot mot den naturliga utvecklingen av dynnaturtyperna.
Alla naturtyper och arter som nämns i tabell 3.1 och 3.2 på informationsblanketten omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
• tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
• kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder.
• Tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området
Övrigt om områdets skydsstatus
Största delen av området ingår i strandskyddsprogrammet och programmet för skydd av åsar. Skyddet av landområdena och statens vattenområde i det norra delområdet genomförs med stöd av naturvårdslagen och skyddet av de övriga vattenområdena genomförs med stöd av vattenlagen och miljöskyddslagen. Fredningen av området begränsar inte försvarsmaktens verksamhet och utvecklingen av den.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 1620 | boreala skär och småöar i Östersjön | 5 |
| 1110 | sublitorala sandbankar | 950 |
| 1150 | kustnära laguner | 12.38 |
| 1160 | stora grunda vikar och sund | 870 |
| 1630 | boreala havsstrandängar av Östersjötyp | 4.74 |
| 1640 | boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön | 26.7 |
| 2110 | embryonala vandrande sanddyner | 10.58 |
| 2120 | kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita sanddyner) | 42.4 |
| 2130 | permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation (grå sanddyner) | 59.04 |
| 2140 | urkalkade permanenta sanddyner med kråbär | 21.9 |
| 2180 | trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region | 102 |
| 2190 | dynvåtmarker | 2.4 |
| 3160 | naturliga dystrofa sjöar och småvatten | 14 |
| 7140 | Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn | 11.1 |
| 9010 | västlig taiga | 24.24 |
| 9030 | naturliga primärskogar i landhöjningskuster | 27.6 |
| 9070 | trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ | 14.23 |
| 9080 | lövsumpskogar av fennoskandisk typ | 0.15 |