Tomasbölebäcken

Områdesbeskrivning

Natura-området ligger i Raseborg, väster om Pojoviken, och omfattar stränderna av bäcken, som rinner från Hemträsket till Tomasböleviken, samt Hemträskets östra strand. Området består av en naturlig, meandrande bäck, lövsumpskogar samt hassel- och strandlundar. Största delen av hassellundarna växer på eller nedanför sluttningarna. Strandlundarna och lövsumpskogen finns längs Tomasbölebäcken.



Jordmånen i den frodiga hassellunden på Hemträskets östra strand växlar från frisk till fuktig. Nedanför den sydvästra sluttningen finns det ställvis stora stenar och stenblock. Trädbeståndet domineras av gran och asp, buskskiktet av hassel. Vegetationen i hassellundarna är huvudsakligen av harsyra-ekorrbärstyp.



I lövsumpskogarna längs Tomasbölebäcken kan man se en mosaik av olika ytor beroende på vattenståndsväxlingar. Vegetationen domineras av missne, svärdslilja och älggräs. Trädbeståndet domineras av klibbal med inslag av björk, asp och gran. Buskskiktet domineras av hägg, fältskiktet av missne, svärdslilja och ställvis även älggräs.



I området förekommer sällsynta och hotade djur- och växtarter. Helheten har också betydelse för landskapet.

Kvalitet och betydelse

Tomasbölebäcken är till sina naturtyper och sin artsammansättning rik och värdefull. I de gran- eller aspdominerade lundarna i området växer det flera hundratal välmående och stora hasselbuskar. Till lundfloran hör även skogstry, olvon, trolldruva, vårärt och underviol. Den fridlysta vätterosen är ställvis riklig. Den hotade arten stenporella växer på bergsbranterna i hassellunden. I lunden är trädbeståndet, vegetationen och vattenförhållandena opåverkade. Trädarterna är många och träden av olika åldrar; det finns även relativt gott om murkna träd. Det finns rikligt med stora aspar och flygekorre förekommer i området. I lundarna häckar gråspett och stjärtmes, båda arter som upptas i fågeldirektivets bilaga I. Längs bäcken växer ståtliga klibbalar, glasbjörk, hägg och hassel. I fältskiktet ingår bland annat älggräs, majbräken och skogsfräken.



Vid bäckutloppet i Hemträsket finns ett verkligt representativt skogs-madkärr i naturtillstånd. Klibbalen dominerar trädskiktet och häggen buskskiktet. Tuvbildningen på madkärret är tydlig. På fuktiga platser växer missne, svärdslilja och majbräken. Missnen bildar ställvis nästan obrutna bestånd. På torrare platser växer mest älggräs blandat med svärdslilja och andra madkärrsväxter. Det finns gott om lågor. På madkärret häckar arterna mindre hackspett och kattuggla.



Den grunda och breda Tomasbölebäcken mellan Hemträsket och Tomasböleviken är till största delen en naturligt meandrande bäck, som kantas av lundar och skogs-madkärr. Trädbeståndet, vegetationen och vattenförhållandena är till största delen i naturtillstånd. På rötter och stenar längs bäckstranden växer en bladmosseart som upptas i habitatdirektivet, hårklomossa. Kring bäcken lever även habitatdirektivarten utter och den vid sydkusten sällsynta bäckvattenmätaren. Strömstaren övervintrar vid bäcken.



Definition av skyddsmål:



Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten omfattas av skyddsgrunderna för området (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D). Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.



Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

Tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer.

Övrigt om områdets skydsstatus

Natura-området inrättas med stöd av naturvårdslagen.



Tomasbölebäcken mynnar ut i Natura-området De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken (FI0100005).



I den av Pojo kommun fastställda generalplanen för Pojoviken (27.1.1993) har den östra delen reserverats som jord- och skogsbruksområde med naturvärden (MU). Med stöd av 31 § 1 mom. i byggnadslagen är det inte tillåtet att bygga någonting i området, om inte annat har angetts i planen.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Arter som utgör grund för skydd av området