Kurjenrahka

Områdesbeskrivning

Över hälften av kärrområdet Kurjenrahka är talldominerad myr. De mellersta delarna är öppen foscummosse, kanterna är våt, stenig kantmyr. På den västra sidan finns ett tjugotal gölar. På den sydöstra sidan finns en stor starrmosse. Mitten av Vajosuo består huvudsakligen av foscummosse och -myr, ca 30 gölar. I den norra ändan finns den landskapsmässigt viktiga stora starrmossen och i den östra kanten finns en ganska smal kantmyr. Hälften av den östra udden består av lågstarrmosse. Pukkipalo (30 ha) vid Laidassuo är gammal över 150-årig talldominerad moskog, klipptallskog och fuktigare lövträdsdominerad skog. Antalet lågor är stort på vissa ställen.

Området används tidvis för försvarsmaktens verksamhet eller effekterna av försvarsmaktens verksamhet som sker i närheten av skyddsområdet kan sträcka sig till skyddsområdet.

Kvalitet och betydelse

Objektet är bland de sista förhållandevis naturliga stora strängkärrområdena i Sydvästra Finland. Kärrtyperna i området är många och fågelbeståndet är rikligt. Området är nationalpark och ett viktigt rekreations-, undervisnings- och forskningsobjekt.

Definition av skyddsmål:

Alla naturtyper och arter som nämns under punkterna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.

Dessutom betonas följande mål i skyddet av området:

- Tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga utveckling enligt naturens egna processer.

- Tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området

- Kvaliteten hos en naturtyps eller arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder.

Övrigt om områdets skydsstatus

Största delen av området ingår i basprogrammet för myrskydd. Kurjenrahka nationalpark har inrättats i området.

Området skyddas genom naturvårdslagen. Fredningen av området begränsar inte försvarsmaktens verksamhet eller utvecklingen av den.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Arter som utgör grund för skydd av området