Bölsviken-Stormossen

Områdesbeskrivning

Området består av två delar: Högmossen Östanberg-Stormossen inklusive den intilliggande åsen samt fågelområdet Bölsviken med angränsande skog. Mossen, som omges av åsen, är en kustnära högmosse av regionalt värde. Åsen har landskapsmässigt värde och behövs för att mossen ska bevaras i naturligt tillstånd. Bölsviken är en grund, skyddad vik med ett brett, enhetligt vassbälte. Viken är en mycket viktig rastplats för flyttande sjöfåglar. Skogen vid Bölsviken är huvudsakligen gammal skog.



Natura-området består av 158 ha mark och 132 ha vatten.

Kvalitet och betydelse

Stormossen är en typisk kustnära högmosse. Mossen är nästan i naturligt tillstånd förutom en cirka 2 ha uppdikad del i den östra kanten, som förändras. De centrala delarna av mossen är trädlösa med jämna lågstarrytor som växlar med flark-fattigkärrssvackor. I norr finns ett litet enhetligt område av starr-fattigkärrstyp med drag av rikkärr, bland annat ullsäv. Utkanterna är för det mesta av typen rismyr, längs den västra och södra kanten finns en smal, frodigare och fuktig lagg. Grönbenan häckar på mossen, som också är spelplats för orren. Den omgivande åsen är av avgörande betydelse för vattenförhållandena i mossen och för att den bibehålls i naturligt tillstånd. Därför ingår också åsen, som har landskapsmässigt värde, i Natura-området. Åsen är en cirka 100–200 m bred och 20–25 m hög, ställvis smal rygg. Längs åsen finns fornstränder med flyttblock samt huvudsakligen vallar av rullsten och grus. Skogen på åsen är i huvudsak mogen tallskog med mjölon i undervegetationen samt ställvis hedartade och lavdominerade områden.



Bölsviken är viktig som rastplats för fåglar under flyttningen. Skogen vid stranden av Bölsviken är i huvudsak grandominerad, i hög grad naturlig skog. Gammal granskog växer här på den friska momarken, i skogskärren och de små myrsänkorna. Tall växer på de ljungbevuxna momarkerna (CT) och de små lavklädda kullarna (ClT). Vid Bölsvikens strand finns en klibbalsdunge. Själva Bölsviken och svämängarna bildar tillsammans med skogen en helhet som också är viktig för fågellivet.



Skyddsmål för området:



Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten omfattas av skyddsgrunderna för området (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D). Skyddsgrunden för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.



Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer

- tillståndet som råder i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder

- kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller livskraften hos en artpopulation förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder

Övrigt om områdets skydsstatus

Östanberg-Stormossen ingår i programmet för myrskydd och fredas som naturskyddsområde. I den riksomfattande åsinventeringen har åsen norr om mossen klassificerats som landskapsmässigt värdefull och dess värden skyddas med stöd av marktäktslagen. Skogsbruk är fortfarande tillåtet på åsen.



Bölsviken ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. Det 1–2 ha stora björk-klibbals-madkärret i den norra ändan av viken ingår också i Natura-området. Bölsviken skyddas med stöd av naturvårdslagen och vattenlagen.



Skogen vid stranden av Bölsviken ingår inte i något riksomfattande skyddsprogram. Skyddet av hela området genomförs med stöd av naturvårdslagen.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området