Angjärvmossen
Natura 2000-skyddsområde
Områdesbeskrivning
Angjärvmossen i Pedersöre är ett ungt aktivt högmosseområde. I områdets västra del finns den humushaltiga sjön Lilla Angjärv. Den rinner ut i Stora Angjärv, som gränsar till Natura-området. I övrigt gränsar området till tallmyrar som har förändrats på grund av dikning samt växande och mogna ekonomiskogar.
Angjärvmossens centrum består av lågstarrmosse, myr och fuscum-mosse. Gungfly förekommer ställvis. Största delen av mossen har en gles växtlighet av mariga tallar. Vid mossens kanter är trädbeståndet tätare och bland myrtyperna påträffas fuscum-tallmosse, tuvulls-tallmosse och ris-tallmosse. På västra sidan om Stora Angjärv finns det starr-fattigkärr. Utdikningarna har torkat ut områdets sydöstligaste kant. Den naturliga växtligheten har dock till största delen bevarats och det är möjligt att återställa dikena.
Humussjöarna är näringsfattiga och har en fattig växtlighet. Sjöarna i myrområdet har dock betydelse för djuren i området och i synnerhet för häckande och rastande fåglar. Under fåglarnas flyttningsperiod rastar flera fågelarter i området och i flockarna samlas då 200–300 fåglar. På vårvintern är isen på sjöns yta spelplats för orrar.
Området används som friluftsområde och av naturintresserade. Alldeles intill området finns det även kulturhistoriskt värdefulla fasta fornlämningar. Angjärv har också antagits ha forntida betydelse för fiske och jakt.
Kvalitet och betydelse
Angjärvmossen är ett aktivt högmosseområde av riksintresse. Till områdets särdrag hör vildmarkskaraktären och det artmässigt mångsidiga djurlivet. Vid objektet häckar och rastar ett värdefullt fågelbestånd. Nämnvärda arter är tjäder och lavskrika samt storlom och tornfalk.
Utdikningarna i området har haft en uttorkande inverkan och kantdikena borde täppas till. I områdets nordöstra del sträcker sig ett kalhygge ända fram till myrområdets kant.
Definition av skyddsmål:
Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.
Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:
• tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
• tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
• kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder
Övrigt om områdets skydsstatus
Objekt i programmet för myrskydd.
Genomförande: Förvärvas av staten och fredas med en förordning med stöd av naturvårdslagen eller fredas som ett naturskyddsområde på privat mark enligt fredningsvillkor som avtalas med markägaren.
Naturtyper som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Areal, ha |
|---|---|---|
| 3160 | naturliga dystrofa sjöar och småvatten | 3.38 |
| 7110 | aktiva högmossar | 124 |
| 91D0 | skogbevuxen myr | 20.4 |
Arter som utgör grund för skydd av området
| Kod | Namn | Vetenskapligt namn |
|---|---|---|
| 1355 | utter | Lutra lutra |