Rauvolanlahti

Områdesbeskrivning

I Katrinedal finns moränryggar och klippor samt sluttande ängar med arter som är typiska för sydberg. I Katrinedal och Rauvolaviken finns flera lundar och en grund havsvik. Friskalaviken består av en större och två mindre, låga havsvikar. I området kring Friskalaviken finns flera värdefulla lundar.

Kvalitet och betydelse

I Katrinedal finns gott om ovanliga växter och även en representativ ryggradslös fauna, dit flera arter som är beroende av eken hör. Det finns rikligt med svamparter och geologiska minnesmärken på området. Området används också i skolornas undervisning. Friskalaviken och Rauvolaviken är frodiga havsvikar där det förekommer flera fåtaliga våtmarksfåglar som häckar och vilar där. Helheten kompletteras av ön Kulho. I stadsmiljön är områdena även viktiga rekreationsområden med sina fågletorn och skyltade stigar.

Definition av skyddsmål:

Alla naturtyper i tabell 3.1 och arter i tabell 3.2 på informationsblanketten (med undantag av arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.

Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

- tillståndet för arterna och deras livsmiljöer bevaras genom att trygga utveckling i enlighet med naturens egna processer,

- tillståndet för arterna och deras livsmiljöer bevaras även genom att styra användningen av området,

- tillståndet för arterna och deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder,

- arternas och deras livsmiljöers omfattning utökas genom restaurerings- och skötselåtgärder i livsmiljöerna, vilket även förbättrar miljöernas kvalitet eller populationens livskraftighet.

Övrigt om områdets skydsstatus

Strandängen i Rauvolaviken, en del av lundarna i Katrinedal, Friskalaviken, ön Kulho samt Vaarniemi är naturskyddsområden. Katarinastenen, Katarinaeken, forngraven i Laukkavuori, klippan i områdets östra del och Vartiotulivuori är fredade fornminnen. Största delen av Rauvolaviken och Friskalaviken hör till skyddsprogrammet för fågelvatten. I landskapsplanen hör området till SL- och S-områden.

Största delen av Rauvolaviken och Friskalaviken, Vaarniemenkallio, Katrinedal, Laukkavuori, västra delen av Kulho och Linnavuori verkställs genom naturskyddslagen. Övriga områden skyddas genom bygglagen/planläggning.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Arter som utgör grund för skydd av området