Kärlek till sjön förvandlar alggröten till en rekreationsoas
Sjön Luolalanjärvi ligger precis intill Nådendal centrum och har en vacker form. Under de senaste 60 åren har sjön behandlats dåligt. Den är mycket övergödd, vilket är synligt bland annat i blomningar av blågrönalger varje sommar.
”Jag fick tips om källans existens och brakade en eftermiddag igenom buskarna längs utloppsdiket men hittade inte källan. Sedan korsade jag Armonlaaksontie och vid spetsen av Viluluotos udde kände jag en fräsch doft trots blågrönalger som täckte sjön”, säger Eeva Ståhle.
Vid det ögonblicket startade en spännande upptäcktsresa i historian av Viluluoto, Nådendals första hälsospa och Luolalanjärvi.
”I all den brådskan förälskade jag mig i Luolalanjärvi. Det har varit den viktigaste platsen i Nådendal sedan klostertiden var över och bara några hundra människor bodde i Nådendal. Många adelsmän och höga tjänstemän från Sverige, Ryssland och Tyskland har tagit hand om sin hälsa vid sjön – vid sidan om andra spagäster.”
Tidigare försummelser kan åtgärdas
”Det svåraste i början var att ingen riktigt trodde på det jag såg och visste var möjligt. Jag var säker på att sjön kan bli en verklig rekreationsoas även om det innebar flera års arbete.”
År 2020 var ProLuolalanjärvi ry:s första verksamhetsår. I det konstituerande mötet deltog några familjer. Alla var entusiastiska över tanken på att sjön kan bli i bättre skick.
”Vi hade ingen finansiering, arbetet inleddes med en insamling som genomfördes med polisens tillstånd. Det var underbart att se att Nådendalborna kom med utan frågor. Vi var anspråkslösa, vi bad om minst en euro. Många donerade 10–50 euro. Vi var tvungna att avbryta insamlingen efter ett par veckor eftersom vi redan hade fått tillräckligt med pengar för den åtgärd vi ville vidta och kunde inte mitt i allt samla in pengar för andra ändamål.”
Även några privata företag deltog. Med startkapitalet fick föreningen staden att delta i undersökningarna. Föreningen ville veta mycket om sjön, till exempel vilka fiskar som lever i sjön och hur mycket, vad fiskarnas kvicksilverhalt och koncentrationer av andra tungmetaller är, vad bottensedimentets status är och hurdan är den externa belastningen på sjön.
I och med publicitet och coronatidens friluftsentusiasm började människor söka sig till sjön. Besökare har kommit särskilt från Åbo och Reso, även med buss. Detta har också varit synligt i besöksräknaren, som installerades vid naturstigen. I takt med att antalet besökare ökade intensifierades samarbetet med Nådendal stad.
”Det första vi gjorde var att genomföra en ungskogsgallring på Viluluotos udde. Staden högg ner träden, vi lovade att städa upp. Stadens arbetstagare kunde inte tro sina ögon när vi städade upp området med några talkon. Det ledde till förtroende. Det har varit fint att lära känna ansvariga från stadens olika branscher och samarbeta med dem.”
Forskningsresultaten om sjöns status uppmuntrar att fortsätta
I fjol var färdigställandet av grundliga forskningsresultat relaterade till sjöns status iståndsättningsprojektets mest synliga resultat. Resultaten är till stor hjälp i motiveringen av ytterligare åtgärder. NTM-centralen i Egentliga Finland kom till hjälp och erbjöd sig att bearbeta forskningsresultaten till grafer som är lätta att förstå även för personer som insatt sig i ärendet.
Dessutom genomförde NTM-centralen en ekolodning av sjön med hjälp av vilken man skapade en batymetrisk karta och fick en mer exakt vattenvolym. Senare erbjöd sig NTM-centralen att låta utföra en våtmarksplan som genomförs med hjälp av staden och finansiering som beviljats av miljöministeriet.
”I höstas hade vi försöksfiske med nät med Varsinais-Suomen Kalatalouskeskus. Vi fick tömma näten och se hur de beräknade och vägda fiskarna förvandlas till en prognos av fiskbeståndet i sjön. Uppskattningsvis är cirka 90 procent av fiskarna i sjön karpfiskar.”
I sommar har sutare fångats i sjön med tio fiskfällor som hyrts från Kalatalouskeskus. Inom några veckor hade man fångat nästan 100 kilo fisk. Trots att fiske med enbart fiskfällor inte hjälper att balansera sjöns alltför täta karpfiskbestånd har fisket gett viktig information bland annat om sjöns starka gädd- och abborrebestånd och om rudor.
”Nyligen genomförde vi som beställningsarbete en diagonal lodning av Luolalanjärvi för att ta reda på om det går att fiska med not där. Ett lämpligt område har nu märkts ut och vi hoppas att vår ansökan om finansiering slutar i ett positivt beslut och att vi kan genomföra notfisket under kommande höst. Framgångsrikt avlägsnande av fiskbeståndet har alltid en inverkan på sjöns status.”
ProLuolalanjärvi fick finansiering från NTM-centralen för utarbetande av en iståndsättningsplan. Planen ska göras härnäst.
Iståndsättning av en övergödd sjö tar en lång tid
Sommaren 2022 har sjön varit helt annorlunda än under de tidigare år som den varit under observation. Under hela sommaren fram till början av augusti fanns det inga blågrönalger och inte ens grönalger, och siktdjupet har varit cirka 140 cm och vattnet mycket klart. Förra sommaren var siktdjupet som värst endast cirka 15 cm.
Sjön är omgiven av en några kilometer lång naturstig. Den är tjusig och varierande och låter sina vandrare uppleva sjön på nära håll. Ibland klättrar man upp för stigen för att se sjön från en höjd av några tiotals meter.
Under somrarna kantas sjön av riklig vattenvegetation: trådalger och en massiv mängd särv. Detta var fallet även i somras. ”Stränderna ser riktigt äckliga ut, och simning känns inte som en bra idé ens när det är som allra hetast”, säger Eeva. Sjön är alltför frodig och kräver kraftfulla åtgärder för att den ens ska komma till kategorin frodig.
”Sjön är i dag ett objekt för forskning och studier och erbjuder en mycket bra möjlighet till motion. Man behöver inte gå till gymmet när man ror över sjön för att kontrollera fiskfällorna, slår stjälkarna på naturstigen med en lie eller kärrar grus eller flis för iståndsättning av naturstigen. Mitt största hopp är att människor på sitt eget sätt kan hitta det jag har hittat och att de frivilligt hjälper till med egna händer”, uppmuntrar Eeva.