Kompensation av utsläpp

I projekter gör man växthusgasminskningar eller avlägsnar direkt/binder växthusgaser från atmosfären. I projekten ökar man till exempel produktionen eller användningen av förnybar energi i stället för fossila bränslen, ökar mängden kolsänkor eller -lager till exempel genom beskogning eller minskar mängden koldioxid i atmosfären genom bindning och/eller lagring.

Projekten kan verifiera lindringresultat till reduktionsheter genom certifieringsprogram. På så sätt blir begränsningsresultatet en klimatenhet tillgänglig på den frivilliga koldioxidmarknaden, vilket motsvarar ett koldioxidekvivalenter ton ( 1 t CO2e).  

Största delen av klimatprojekten genomförs utomlands, men det finns också allt fler inhemska kompensationstjänster att välja mellan. 

Konsumenter kan kompensera sina utsläpp till exempel genom att:

• köpa utsläppsminskningsenheter (koldioxidkrediter/reduktionsenheter) ellerkompensationstjänster,
• köpa klimatkompenserade/koldioxidneutrala produkter,
• välja kompensation som tilläggstjänst i samband med köp av en produkt/tjänst (t.ex. koldioxidneutral transport, kompensation för utsläpp från flygresan).

Kan man lita på kompensation?

Ersättande eller ”upphävande” av utsläpp som sker inom kompensation inbegriper bland annat osäkerhetsfaktorer förknippade med mätning, verifiering och permanens. Bra utsläppskompensation minimerar osäkerheter och beaktar flera synvinklar. Dessa är

• beräkningsmetoder,
• stabil baslinje
• mätning och rapportering,
• oberoende verifiering,
• additionalitet,
• permanens,
• transparens,
• undvikande av dubbelräkning och
• undvikande av koldioxidläckage.

Aktörerna beskriver nödvändigtvis inte sina kompensationsprojekt och deras osäkerheter särskilt exakt, vilket ofta gör det svårt att bedöma tillförlitligheten. Dessutom är bland annat permanens av kompensationen olika till exempel i beskogningsprojekt jämfört med det tekniska avlägsnandet av koldioxid från atmosfären.

Vissa utsläppsminskningsprojekt omfattas av certifieringdsystem eller av verifiering och/eller bestyrkande som genomförs på annat sätt av utomstående, i vilket fall det bör vara möjligt att lita på att kompensationer genomförs. Även inom dessa projekt har dock oklarheter konstaterats.

Effekterna av osäkerheter kan minskas till exempel genom att använda överkompensation, dvs. köpa fler reduktionssenheter än de utsläpp som orsakats eller ha ett lager/en buffert av koldiodixkrediter/ reduktionsheter som utnyttjas om utsläppsminskningarna inte sker som planerat (till exempel i skogars kolbindning där utsläppsminskningsenheter ofta säljs redan i förväg).

Fall inte för vilseledande marknadsföring

När det gäller klimatkompenserade produkter och deras klimatpåståenden bör företagen vara transparenta med hur produktens utsläpp bildas/beräknas, vilka utsläppsminskande åtgärder företaget har vidtagit före kompensationen och hur kompensationen har genomförts. I oklara fall kan en aktiv konsument be företaget om mer information.

I samband med miljöpåståenden och marknadsföring av produkter kan man också kontakta Konsumentförbundet eller Konkurrens- och konsumentverket vars konsumentombudsman är tillsynsmyndighet för miljöpåståenden.

Spelregler krävs

Frivillig utsläppskompensation är en bransch som i Finland först håller på att utvecklas. För att garantera verksamhetens tillförlitlighet behöver man ännu noggrannare spelregler och mer information till konsumenter och andra köpare av kompensationer.

Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet finansierar olika forsknings- och utvecklingsprojekt med hjälp av vilka man producerar mer information till kompensationsköpare, producenter och beslutsfattare.

Läs mer

• Frivillig koldioxidmarknad (ym.fi)
• Opas vapaaehtoisten hiilimarkkinoiden hyviin käytäntöihin. Vapaaehtoisten ilmastotekojen edistäminen ilmastoyksiköillä. (på finska, Vägledning till god praxis för frivilliga koldioxidmarknader. Främjandet av frivilliga klimatåtgärder med hjälp av koldioxidkrediter. Statsrådets publikationer 2023:3)
• Hiilimarkkinat ja hiilikompensaatiojärjestelmät (mmm.fi) (på finska, Koldioxidmarknaden och koldioxidkompensationssystem)
• Anekauppaa vai ilmastotekoja 4/2021 (finnwatch.fi) (på finska, Avlatshandel eller klimatgärningar  Finnwatch 4/2021)