Bra dålig plast
Plast finns överallt i olika former i den moderna människans liv. På morgonen tar du på dig kläder som sannolikt innehåller plast, vid frukosten är flera livsmedel förpackade i plast, du sätter dig i en buss, ett tåg eller en bil som i dag huvudsakligen är består av en mängd olika plaster, på jobbet och i skolan använder du ett tangentbord format ur plast. Även luften du andas innehåller små partiklar av plast.
-
Undvik onödig konsumtion.
Köp bara det du verkligen behöver och fundera på om du kan köpa det begagnat.
-
Använd hållbara produkter i stället för engångsplaster.
Att minska förbrukningen minskar logiskt sett också plastbelastningen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt engångsplast: behöver jag verkligen engångsservis på stugresan, klarar sig min rabatt med träflis utan plastfundament eller kan jag byta borstdelen av diskborsten utan att alltid köpa en ny borste?
-
Använd plastpåsar, -flaskor och -askar flera gånger för likadant ändamål som de ursprungligen var avsedda för.
Plast är ett hållbart material – dra nytta av burkar som ackumuleras i ditt hem, till exempel för att förvara små föremål och hålla dem i ordning.
-
Sortera plastförpackningsavfallet till plastinsamlingen, returnera pantförsedda dryckesförpackningar och för användbara föremål till en loppmarknad.
Av sorterat och återvunnet plast tillverkas nya plastprodukter. För närvarande är återvinningsgraden av plastförpackningsavfall 29 procent, vilket innebär att det finns utrymme för förbättringar. Det finska systemet för pantförsedda dryckesförpackningar är en effektiv modell för minskning av naturens plastbelastning.
-
Ta hand om din närmiljö – ta alltid med dig allt skräp, samla cigarettfimparna i en ask och delta i städtalkon.
Användning av stränder, parker och skogar för rekreationsändamål är en betydande orsak till nedskräpning. Varje år ådrar sig kommuner och städer stora kostnader för att städa upp skräp och avfall som dumpats olagligt i miljön. Invånarna har vidtagit åtgärder och särskilt under våren ordnas olika städtalkon runt om i landet. Cigarettfimpar är särskilt vanliga och skadliga skräp på grund av de skadliga ämnena de innehåller.
-
Lämna inte fiskeredskap, dvs. revar, krokar, drag och nät, i miljön.
Djur fastnar och trasslar sigsärskilt in i fiskenät, revar och rep som bildar öglor eller knutar. Fiskeredskap som har övergivits, förlorats eller lämnats i vattendragen, dvs. så kallade spökfällor, utgör en särskilt hög risk, eftersom fisk som hamnar i fällorna lockar rovdjur som också kan fastna i nätet.
Att använda återanvändbara påsar när man handlar minskar onödig användning av plast.
Det finska ordet för plast kommer ursprungligen från det latinska ordet plasticus, vilket betyder forma, vilket redan berättar det väsentliga: plast är ett material som används mycket på grund av dess formbarhet.
Det finns ingen entydig definition av plast i vardagsspråket: ordet kan hänvisa till många olika slags material. Plast kan delas in i termoplast och härdplast. Största delen, 90 procent, av all plast i världen är termoplast. Med härdplast avses plast som inte kan smältas och omformas på grund av sin struktur.
Utöver formbarhet inkluderar fördelarna med plast bland annat lätthet, hållbarhet och hygieniska egenskaper. Detta är synligt till exempel i livsmedel. Trots att man på rak arm kan tänka sig att plastfolien på en gurka är onödig, skyddar den grönsaken under hela resan från lantgården till kylskåpet. Plast kan användas för att minska svinn. Det har uppskattats att de negativa miljökonsekvenserna från livsmedelsproduktionen i vilket fall som helst är större än påverkan från förpackningar eller transporter. Om plastförpackningar återvinns efter användning kommer problemen naturligtvis att minska ytterligare.
Nedskräpning är ett globalt problem
De mest synliga problemen med plast är kopplade till nedskräpning såväl på land, till havs som i vattendrag. Utöver den estetiska nackdelen orsakar plastskräp stor skada på funktionerna hos olika ekosystem i naturen.
Organismer äter skräp, vilket kan leda till blockering i deras matsmältningssystem och sålunda till svält. Dessutom kan organismer fastna i skräp, vilket hindrar deras rörelse, ätande och reproduktion. Man vet också att plast kan bära med sig olika slags främmande arter och skadliga ämnen. Effekterna av plast på till exempel havsbottnens organismsamhälle eller marken och dess organismer kan vara oförutsägbara och vidsträckta.
Utöver synligt och stort plastskräp, dvs. makroplast, är mikroplast ett problem för naturen och människan. Makroplast bildas när plastbitar börjar brytas ner och sönderdelas i miljön. Mikroplast hamnar i miljön också bland annat från trafiken och som en följd av utnyttjandet av avloppsvatten och slam. Mikroplast har hittats i såväl grundvatten, inuti musslor som i Antarktis. Dessutom har man nyligen hittat mikroplast i människans blod, lungor, moderkakor och särskilt i avföringen av små barn.
Det är omöjligt att avlägsna mikroplaster från miljön med modern teknik. Trots forskning är effekterna av sönderdelad plast fortfarande dåligt kända. Mängden mikroplast i miljön ökar dock hela tiden. Enligt forskarna bör man nu göra allt man kan för att undvika de skadliga effekterna av mikroplast i framtiden.
Biobaserad och biologiskt nedbrytbar plast är en huvudvärk för konsumentkommunikation
För närvarande letar forskare och företag febrilt efter lösningar för att ersätta plast. Tyngre material som till exempel glas och metall ökar transportutsläppen. Dessutom kan ökad produktion av metaller öka gruvverksamheten.
Man letar efter lösningar i biobaserade och biologiskt nedbrytbara material, men den relaterade terminologin orsakar ofta oklarheter.
- Biobaserad plast är plast som tillverkas helt eller delvis av förnybart råmaterial såsom stärkelse och cellulosa i stället för fossila råvaror.
- Med biologiskt nedbrytbar plast avses däremot plast som mineraliseras totalt till koldioxid och vatten inom en rimlig tid.
Alla biobaserade plaster är dock inte biologiskt nedbrytbara, och på motsvarande sätt är alla biologiskt nedbrytbara plaster inte biobaserade. Biologiskt nedbrytbar plast kan tillverkas av både biobaserat och fossilt råmaterial. Biobaserat råmaterial å sin sida kan också användas för att tillverka icke biologiskt nedbrytbar plast, såsom biopolyeten som strukturellt liknar fossilbaserad polyeten.
Termen biologiskt nedbrytbar är också lätt vilseledande i den meningen att huruvida något är biologiskt nedbrytbart är beroende av rådande förhållanden, såsom temperatur och tidpunkt. Biologisk nedbrytbarhet definieras i dag enligt vissa standarder vars förhållanden definierats noggrant (temperatur, komposteringstid osv.). Plast som är avsedd att vara biologiskt nedbrytbar vid till exempel anläggningskompostering bryts sålunda nödvändigtvis inte ner under rådande mark- eller havsförhållanden.
Vad gör beslutsfattarna med plastproblemen?
Miljö- och hälsoeffekterna av plast kan hanteras genom lagstiftning, olika åtaganden och internationella avtal. Finland och EU har redan förbundit sig till flera internationella åtaganden som har införlivats i EU-lagstiftningen eller den nationella lagstiftningen. Finland deltar i beredningen av ett nytt globalt rättsligt bindande plastavtal tillsammans med andra EU-länder.
Trots att man under de senaste åren har ökat regleringen som gäller plast och som ingriper i plastens effekter finns det fortfarande brister i regleringen och alla de skadliga miljö- och hälsoeffekterna som plast orsakar har ännu inte åtgärdats.
