Hållbar samhällsstruktur

Landskapens karakteristiska drag

Södra Österbotten

Landskapet Södra Österbotten består av 18 kommuner, i vilka sammanlagt cirka 192 000 invånare bodde år 2020. På 2000-talet har landskapets befolkning minskat med cirka 10 000 invånare och invånarantalet uppskattas minska ytterligare. Samtidigt har landskapets centrum Seinäjoki varit en av Finlands viktigaste växande städer och tillväxten uppskattas fortsätta i jämn takt även i framtiden.

Södra Österbottens tätortsgrad är cirka 74 %, vilket är mycket lägre än 86,5 % för hela Finland (2020). I förhållande till utvecklingen i hela landet har tätortsgraden dock utvecklats i samma riktning. Antalet invånare som bor på landsbygden i Södra Österbotten är högst i Fastlands-Finland (2019): i det starka landsbygdsområdet bor nästan 70 % av områdets befolkning. Befolkningstätheten i landskapet är cirka 14 invånare per kvadratkilometer, vilket är mindre är 18 invånare för hela Finland.

I samhällsstrukturellt hänseende är Södra Österbotten förhållandevis splittrat, trots att befolkningen i allt större grad koncentreras till tätortsområdena. Typiskt för regionen är att byarna och tätorterna ligger likt band i landskapet samt att befolkningen är koncentrerad längs riks- och stamvägarna. Utöver handeln som är koncentrerad till landskapets tillväxtcentrum Seinäjoki kan också handelsbyn Tuuri i Alavus anses vara landskapets specialitet. Platsen har också betydelse över landskapsgränserna.  

Pulsådern i Södra Österbotten, dvs. utvecklingskorridoren mellan Kauhajoki och Kauhava, består i trafikhänseende av riksväg 19 och stamväg 67 samt järnvägen på sträckan Seinäjoki-Uleåborg och till Kaskö. Längs utvecklingskorridoren ligger landskapets viktigaste industri- och logistikområden samt över 70 % av arbetsplatserna i området. Under de närmaste åren utarbetas planer och görs betydande förbättringar för de viktigaste pendlingsavsnitten längs stamväg 67 och riksväg 19. Det satsas också mycket på nationellt betydande logistiska områden. När det gäller utvecklingen av stationsområdena betjänar i synnerhet uppbyggnaden av den mångsidiga servicen vid och i samband med det nya resecentret i Seinäjoki också hela landskapets tillgänglighet.

Mellersta Österbotten

I de 8 kommunerna i landskapet Mellersta Österbotten bodde sammanlagt cirka 68 000 invånare år 2020. Folkmängden i landskapet ökade från år 2004 till år 2015, men efter det har invånarantalet sjunkit lägre än nivån år 2000. Befolkningen uppskattas minska i framtiden. Befolkningstillväxten i landskapscentret Karleby har jämnat ut sig under de senaste åren. I Karleby bor cirka 70 % av landskapets invånare.

Tätortsgraden i Mellersta Österbotten ligger på cirka 79,5 %, medan den är 86,5 % i hela landet (2020).  Den proportionella andelen invånare som bor i tätorterna har utvecklats på samma sätt som i hela landet. Landskapets befolkningstäthet är 13,5 invånare per kvadratkilometer.

I Mellersta Österbotten finns 15 tätortsområden och samhällsstrukturen utvidgas i bostadsområdena nära större kommuncentra. I och med att befolkningsstrukturen ändras har befolkningen minskat både i glest bebyggda områden på landsbygden och i äldre bostadsområden som ligger nära centrum. Karleby centrum och dess närområden samt byområdena längs kusten har varit tillväxtområden.

Trafikknutpunkten i Mellersta Österbotten är Karleby, som ligger längs stambanan. Det finns också täckande riksvägsförbindelser till staden. Landskapet betjänas ocksåav  Karleby-Jakobstad flygfält.  Runt Finlands tredje största allmänna hamn i Karleby har det byggts upp en i nordiskt sammanhang betydande kemisk industri och metallförädlingsindustri. I pendlingsområdet som omfattar Karleby och storindustrin i Jakobstadsnejden på Österbottens sida finns tusentals arbetsplatser. I Karleby, Kaustby och Kronoby pågår betydande gruv-, brytnings- och anrikningsprojekt som har betydande ekonomisk inverkan och sysselsättningseffekter i hela landskapet om de förverkligas.

Österbotten

I de 14 kommunerna i landskapet Österbotten bodde sammanlagt cirka 176 000 invånare år 2020. Cirka hälften av invånarna i landskapet är svenskspråkiga. På 2000-talet har landskapets befolkning ökat med nästan 8 000 invånare, men efter år 2015 har invånarantalet uppvisat en svagt sjunkande trend. Befolkningsökningen i Vasa, som är landskapets centrum, har jämnat ut sig.

Över 84,5 % av invånarna bor i tätorterna, vilket ligger nära tätortsgraden 86,5 % (2020) för hela Finland. Tätortsgraden har utvecklats i samma riktning som i hela landet förutom perioden av svag tätortsgrad i slutet av 2010-talet. Landskapets befolkningstäthet var 23,8 invånare per kvadratkilometer, vilket är högre än genomsnittet i Finland (18 invånare, 2020).

Landskapet Österbotten är en 20–50 kilometer bred och cirka 230 kilometer lång kustremsa, där stommen för regionstrukturen är å- och älvdalarna och städerna som grundades på 1600- och 1700-talen i ådalarna vid landhöjningskusten. Stadsregionerna Vasa och Jakobstad är viktiga i landskapet. Regioncentren omges av få byar och glest bebyggd landsbygd.

Trafikstommen i Österbotten är riksväg 8 som går från Åbo genom landskapet till söder om Uleåborg. Områdets centrumregioner ligger också längs riksväg 8, det vill säga helheten av tre städer i Syd-Österbotten, Vasaregionen och Jakobstadsnejden. Bland hamnstäderna runt Bottniska viken är det endast Vasa som har persontrafik till Sverige. Från Vasa flygfält går dessutom regelbunden ruttrafik och semesterflyg. I Österbotten finns livskraftig och internationellt betydande exportindustri.  På GigaVasa-området nära Vasa flygfält är ett unikt område för energiteknologi och batteriindustri under uppbyggnad. Området har betydande och omfattande effekter även för de närliggande landskapen. Vasa är också en betydande studiestad, där utöver yrkeshögskolorna även finns närlandskapens enda universitetet.

Vindkraftsbyggandet är aktivt i de österbottniska landskapen

Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten passar bra för vindkraftsbyggande. Vindkraftsområdena som har anvisats i landskapsplanerna är redan långt utbyggda eller så är vindkraftsprojekt under planering. I de gällande landskapsplanerna har sammanlagt 70 regionalt betydande områden för vindkraftsutbyggnad anvisats. Av dessa är mer än 80 % verkställda eller under planering. I havsområdet utanför Österbottens kust har två områden för havsvindkraft anvisats i Österbottens landskapsplan.

I de gällande landskapsplanerna har sammanlagt 70 regionalt betydande områden för vindkraftsutbyggnad anvisats.

Inom energiproduktionen kan andelen förnybar vindkraft ytterligare utökas i och med att vindkraftsteknologin utvecklas. Områden som passar för byggande av nya vindkraftsparker har utretts i Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens landskapsförbunds vindkraftsutredning, som blev färdig i början av år 2022. I utredningen identifierades flera tiotals regionalt betydande, potentiella områden till grund för landskapsplaneringens fortsatta utredningar.

Mer information om landskapsplaneringen och landskapens vindkraftsutredning finns på landskapsförbundens webbplatser. Information om aktuell generalplanläggning för vindkraft i kommunerna finns på kommunernas webbplatser.

Mer information om vindkraft, förfarandet vid miljökonsekvensbedömning av vindkraftsprojekt och om MKB-projekt:

Landskapet är en del av samhällsstrukturen

I Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten finns flera värdefulla landskapsområden av landskaps- och riksintresse. Landskapsområdena är landsbygdens mest representativa och livskraftiga kulturlandskap, vilkas värde grundar sig på mångsidig kulturpåverkad natur, vårdat odlingslandskap och på traditionellt byggnadsbestånd. Man försöker trygga värdet hos värdefulla landsbygdslandskap, som också väcker intresse för landskapsvård och för landskapet runtomkring. Landskapsområdena ska beaktas i de statliga myndigheternas verksamhet, i landskapsplaneringen och i annan planering av områdesanvändningen.  

I Södra Österbotten finns åtta, Mellersta Österbotten tre och Österbotten nio betydande landskapsområden av riksintresse.  Dessutom sträcker sig det omfattande Kyroälvdalens kulturlandskapsområde till både landskapen Södra Österbotten och Österbotten. År 2021 upptogs Orisbergs kulturlandskap i Södra Österbotten och i Österbotten Kvarkens skärgårdslandskap inklusive dess landhöjningsområden, Purmo ådalens odlingslandskap och Kimo ådalens odlingslandskap som nya områden av riksintresse.  I Mellersta Österbotten anvisades strandlandskapen Vattaja och Ohtakari, Vetil ådals odlingslandskap och Lestijoki ådals kulturlandskap som värdefulla landskapsområden av riksintresse.

Betydande landskapsområdeshelheter av landskapsintresse fastställs på basis av utredningar som görs i samband med landskapsplanläggningen och de anvisas i landskapsplanerna. Exempelvis på landskapsförbundens webbplatser kan man stifta bekantskap med betydande landskapsområden av landskapsintresse.

Mer information om landskapsområden:

Värdefulla kulturmiljöer bör skyddas

En välvårdad kulturmiljö ökar människornas välmående, områdets trivsel och dragningskraft. Den är en viktig resurs som ger områdena särprägel, stöder utvecklingen av lokala sammanslutningar och erbjuder möjligheter till näringsverksamhet. Kulturmiljöerna består av den byggda miljön, fornminnena och kulturlandskapen. De viktigaste värdefulla kulturmiljöobjekten är vanligen skyddade i samband med planläggningen. Värdefulla miljöer kan också skyddas med byggnadsskyddslagen och kyrkliga byggnader med stöd av kyrkolagen och järnvägsbyggnader på basis av särskilda skyddsavtal.

Södra Österbottens särdrag är landsbygdskaraktären, byarna längs åarna och bystråten, små stadscentrum och bostadsområdena från återuppbyggnadstiden. Österbottniska hus i två våningar med slutna gårdar, ekonomibyggnader och torp i kanten av slätten, längs bystråten, utgör en stor del av den traditionella kulturmiljöidentiteten i Södra Österbotten. Landskapets stadshistoria är ung, eftersom Seinäjoki var den första att bli stad år 1960. I Södra Österbotten finns flera objekt som har planerats av Alvar Aalto, av vilka de största är Aaltocentren i Seinäjoki och Alajärvi.

Mellersta Österbottens byar har huvudsakligen uppstått längs de bördiga ådalarna och vid den maritima landhöjningskusten. Det landsortsbetonade landskapets centrum Karleby stad har grundats år 1620. Den nationella stadsparken i Karleby grundades år 2020 och omfattar maritima, betydande och värdefulla kultur- och naturmiljöobjekt i ett område som sträcker sig från järnvägsstationen till Tankar fyr.  

Österbottens kulturmiljö omfattar typiskt byar som under århundraden har uppstått likt band längs åarna samt städerna som byggdes upp i landhöjningskustens ådalar och de värdefulla trästadsdelarna som ligger i dem. Vasa, Jakobstad, Nykarleby och Kristinestad grundades på 1600-talet och Kaskö i slutet av 1700-talet. I Österbotten finns också värdefulla byar med sina tvåvåningshus som har bevarat sin ursprungliga karaktär samt bruksgårdar som byggdes i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

För vården av byggnadsarvet är det möjligt att ansöka om bidrag från NTM-centralen för sådana reparationer som syftar till att bevara, underhålla och skydda den skyddade eller värdefulla byggnaden eller miljön. Bidraget beviljas för skyddade byggnader och för betydande byggd kulturmiljö av riks- och landskapsintresse eller för ett objekt som hör till ett värdefullt landskapsområde. Bidraget kan också beviljas för ett i övrigt kulturhistoriskt värdefullt objekt.

Mer information om understöden i anslutning till vården av byggnadsarvet finns på NTM-centralens webbplats och information om värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse finns på Museiverkets webbplats:

Samhällsstruktur och föränderligt klimat

Samhällsstrukturen kan påverka stävjandet av och anpassningen till klimatförändringen. Med markanvändningslösningar kan man bland annat på ett betydande sätt minska energiförbrukningen och växthusgasutsläppen.

Enhetlig samhällsstruktur påverkar mängden växthusgasutsläpp som trafiken ger upphov till. Genom att planera markanvändningen försöker man styra byggandet till närheten av befintliga tekniska servicenätverk så att förbindelserna mellan hemmen, arbetsplatserna och servicen blir skäliga. Genom att planera markanvändningen försöker man bidra till att göra gång och cykling attraktivt, främja kollektivtrafikens förutsättningar och stävja klimatförändringen.

När klimatet förändras kommer det att bli vanligare med olika extrema förhållanden i väderleken såsom störtregn och översvämningar i vattendrag och tätorter. I Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten är det särskilt viktigt att förbereda sig för klimatförändringen, eftersom det finns flera områden med betydande översvämningsrisk och översvämningskänsliga områden i landskapen. I den kommunala planläggningen och när bygglov beviljas bör eventuell risk för översvämning, ras eller skred beaktas. Även utanför detaljplanen bör platsens lämplighet för byggande säkerställas på förhand. På detta sätt kan man undvika omfattande skador på byggnader på grund av exempelvis översvämningar. Mer information om lägsta rekommenderade bygghöjder fås från kommunerna.

Landskapen har en gemensam klimatgrupp med uppgift att samla och koordinera landskapens eget klimatarbete. Områdets landskap bereder egna uppdateringar av klimatmålen i samband med landskapsstrategin. Klimatmålen och beredskapen för klimatförändringen behandlas också i de aktuella landskapsplanerna. I kommunerna förbereder man sig på utmaningarna som det föränderliga klimatet medför och på att stävja klimatförändringen i samband med detaljplaneringen och bland annat genom att ta hänsyn till riskerna för översvämningar i vattendragen. Beredskapen för översvämningar i tätorterna är viktigt i städerna och i tätt bebyggda tätorter.

Mer information om samhällsstrukturen och klimatförändringen i de österbottniska landskapen: