Hållbar samhällsstruktur - Nyland
Landskapets särdrag
I Nyland bor 1,7 miljoner människor, dvs. cirka 30 procent av Finlands befolkning. Enligt prognosen kommer antalet nylänningar att vara nästan 2 miljoner år 2040. Befolkningstätheten är på europeisk nivå. Befolkningens åldersstruktur är fördelaktigare än i resten av landet och de europeiska regionerna; andelen personer under 40 år i arbetsför ålder är särskilt hög i Nyland.
Det finns 26 kommuner i Nyland. Man kan säga att Nyland är Finland i miniatyr. Den största av kommunerna är vårt lands huvudstad, Helsingfors med cirka 660 000 invånare. Våra minsta kommuner är kommuner med cirka 2 000 invånare. En del av kommunerna vid den västra och östra kusten är tvåspråkiga.
Helsingfors med omgivning är tack vare flyttningsrörelsen en av Europas snabbast växande stadsregioner. Här flyttar man på grund av arbetsplatserna och det mångsidiga utbildningsutbudet. Nylänningarna är unga och högutbildade. 58 procent av dem som talar ett främmande språk som modersmål bor här.
Tack vare goda trafikförbindelser och högklassig datatrafik har två tredjedelar av den utländska företagsverksamheten i Finland koncentrerats till Nyland.
Tätortsgraden i Nyland är 95,7 procent (2020). Detta är betydligt högre än siffran för hela Finland (86,5 procent). Landskapets befolkningstäthet är 186 invånare per kvadratkilometer.
Det är anmärkningsvärt att samhällsstrukturen är dels koncentrerad, dels splittrad.
Inom Ring III är invånarantalet i de centrum som anvisats i landskapsplanen dubbelt så stort som i de största centrumen utanför huvudstadsregionen.
Å andra sidan riktas mycket oplanerad bebyggelse till icke-detaljplanerade glesbygdsområden, vilket decentraliserar samhällsstrukturen. Under de senaste 10 åren har cirka 1 000 undantagsbeslut och avgöranden om planeringsbehov kommit till kännedom. Av dessa har cirka 30–40 procent under de senaste åren varit avgöranden som gäller planeringsbehov. Trenden är sjunkande jämfört med siffrorna för 10 år sedan. Då var andelen avgöranden som gällde planeringsbehov över 50 procent.
Det finns rikligt med fritidsbosättning vid havskusten och i insjötrakterna. Av landskapen har Nyland fjärde flest sommarstugor. Av Finlands kommuner har Lojo sjätte flest och Raseborg nionde flest sommarstugor.
Nyland ligger vid korsningen av två transeuropeiska transportnät (TEN-T). De internationella förbindelserna går via hamnarna i Finska viken och Helsingfors-Vanda flygplats. Från Nyland går också en snabb tågförbindelse till S:t Petersburg. Till framtidens projekt hör en tunnel till Tallinn.
Nyland är en del av Södra Finlands utvecklingskorridorer: Helsingfors–Åbo, Helsingfors–Tavastehus–Tammerfors, Helsingfors–Lahti–Kouvola samt Helsingfors–Kotka. Hangö–Hyvinge–Borgå är en betydande utvecklingskorridor på landskapsnivå. De anhängiga planerna på snabba tågförbindelser (Finlandsbanan, entimmeståget till Åbo, direktbanan i Östra Finland) påverkar alla samhällsstrukturen och ekonomin i Nyland.
Landskapen är en del av samhällsstrukturen och värdefulla kulturmiljöer skyddas
En kulturmiljö är en miljö som uppstått genom växelverkan mellan människan och naturen. Den har en historisk dimension, men samtidigt utvecklas den ständigt. Kulturmiljön består av fornlämningar, landskap, vårdbiotoper och bebyggd miljö. Kulturmiljön ska identifieras som en resurs och en betydande ekonomisk faktor som kan produktifieras till exempel inom turismen och marknadsföringen av bostadsområden. Värnandet om och vården av kulturmiljön främjar hållbar utveckling och kolneutralitet. Det befintliga byggnadsbeståndet kan utnyttjas och renoveringar har också en omfattande sysselsättningseffekt eftersom de är så arbetskraftsintensiva.
Det gynnsamma mikroklimatet och bördiga marken i ådalarna i Nyland samt de sjöleder de erbjuder har redan i ett tidigt skede varit attraktionsfaktorer för bosättningen, och dessutom har den långa och skyddade kusten möjliggjort internationella förbindelser. De mest representativa kulturlandskapen i Nyland har därför också uppkommit längs ådalar och djupa havsvikar som sträcker sig in i sprickdalslandskapet.
Det medeltida nyländska byggnadsarvet kommer till uttryck bland annat i fornborgarna i Sibbo och Borgå, Raseborgs slottsruin, de många nyländska herrgårdarna och byarna samt gråstenskyrkorna. De gamla stadsdelarna i Borgå och Ekenäs företräder en stadsstruktur som går tillbaka hundratals år och urban byggnadskonst från 1700- och 1800-talet.
Sveaborg utanför Helsingfors, och i mindre omfattning även Svartholms sjöfästning och landfästningen i Lovisa, företräder den betydande fästningstraditionen och den anknutna kolonimodellen på ett internationellt plan. Nylands skärgård är vidsträckt och mångdimensionell med tanke på både landskapet och byggnadsarvet. Den omfattar betydande kulturmiljöer och byggnadsarv från statens lots- och fyrverksamhet till skärgårdsbyar och -gårdar samt till villakulturen. Landsbygdens kulturlandskap omfattar odlingslandskap, kulturpåverkad natur och byggnadsarv.
I Nyland finns två nationalstadsparker: Borgå och Hangö samt flera kulturmiljöer och landskapsområden av riksintresse och därtill kulturmiljöer av landskapsintresse:
- Kulturmiljöer av riksintresse, RKY 2009 (Museiverket)
- Nationellt värdefulla landskapsområden
- Värdefulla kulturmiljöer av landskapsintresse, pdf (på finska, Nylands förbund)
- Nylands kulturmiljöstrategi, pdf(på finska, www.Doria.fi)
För vård av byggnadsarvet är det möjligt att via NTM-centralen ansöka om understöd för sådana reparationer som främjar bevarandet, underhållet och skyddet av en värdefull byggnad och miljö.
Samhällsstrukturen och det föränderliga klimatet
Landskapet Nyland strävar efter kolneutralitet fram till år 2030. Efter 2030 skärps utsläppsminskningsmålen ytterligare. Med hjälp av samhällsstrukturen kan man i betydande grad påverka stävjandet av klimatförändringen och anpassningen till den både på kort och lång sikt – metoderna är många. För att uppnå de viktiga klimatmålen är det nödvändigt att undersöka lösningarna för att minimera utsläppen i varje plan som utarbetas i Nyland (markanvändningsplan).
Samhällsstrukturen planeras i enlighet med markanvändnings- och bygglagen med stöd av en landskapsplan som utarbetats av landskapsförbundet samt generalplaner och detaljplaner som utarbetats av kommunerna. Godkända planer är lagakraftvunna handlingar, vars bestämmelser ska beaktas vid utarbetandet av mer detaljerade planer och vid byggandet.
Helheten av Nylands landskapsplaner, dvs. Nylandsplanen 2050, ställer upp ramarna för byggandet av ett klimathållbart Nyland. Enligt Nylandsplanen 2050 ska man i planeringen av områdesanvändningen främja lösningar som är hållbara med tanke på stävjandet av klimatförändringen och anpassningen till klimatförändringen, och region- och samhällsstrukturen bör utvecklas med stöd av den befintliga strukturen. I och med planen har nya områden för boende och arbetsplatser i huvudsak anvisats som komplement till den nuvarande strukturen samt längs bra spårtrafikförbindelser. Även i anvisandet av servicenät är målet att gång- och cykeltrafiken samt användningen av kollektivtrafiken är ett naturligt och enkelt val i varje invånares vardag, och därigenom minskar utsläppen från trafiken.
Landskapsplanens mål förverkligas noggrannare i de generalplaner som kommunerna i Nyland utarbetar. I dem säkerställs att invånarna kan bosätta sig med stöd av hållbara färdsätt så att även servicen är tillgänglig för invånarna på ett hållbart sätt. Verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafiken stöds genom att stärka befolkningsunderlaget längs smidiga kollektivtrafikleder. Utöver klimatperspektivet är det med tanke på kommunernas ekonomi förnuftigt att placera nytt byggande i närheten av den befintliga infrastrukturen. I generalplanerna säkerställer man att kolsänkorna och kolförråden bevaras och anvisar en tillräcklig grönstruktur ur såväl människornas som naturskyddets synvinkel. I generalplanerna säkerställs också att havs- och dagvattenöversvämningar inte orsakar skador på det som byggts. En mångsidig grönstruktur och beredskap inför översvämningar ökar resiliensen i samhällsstrukturen, vilket är nödvändigt när klimatet förändras och extrema väderförhållanden, såsom störtregn och översvämningar i vattendrag och tätorter, väntas öka.
Kommunerna beslutar om de slutliga befolknings- och arbetsplatsmålen för de områden som planläggs i detaljplanerna, gör de utrymmesreserveringar som behövs för olika markanvändningsformer samt utfärdar bestämmelser för att kontrollera planernas konsekvenser. De klimatperspektiv som granskas i de nyländska detaljplanerna är till exempel byggeffektiviteten i förhållande till närheten av fungerande kollektivtrafik, konsekvenserna av rivning och utnyttjandet av rivningsavfall på planområden, trygga och smidiga rutter för gång- och cykeltrafik, grönstruktur, hantering av dagvatten och beaktande av risker för havsöversvämningar. Även energilösningar och hur byggnader riktas är frågor som kan granskas i en detaljplan. I framtiden är det nödvändigt att fästa allt större uppmärksamhet vid beredskapen inför värmeböljor.
I sista hand beaktas klimataspekten när bygglov beviljas inom och utanför detaljplaneområden. Byggplatsen ska lämpa sig för byggande och kraven på byggnadernas energieffektivitet skärps ständigt.
Helheten och målen för klimatarbetet i Nyland har fastställts i färdplanen för ett klimatneutralt Nyland 2035.
Mer information om samhällsstrukturen och klimatförändringen i landskapet Nyland:
Se även
- Den byggda miljön (miljo.fi)
- Planläggning (miljo.fi)