Maakannuskarinlahti och Viirretjoki åmynning

Kod FI1000010
Kommun Kalajoki, Karleby
Areal 204 ha
Områdestyp SAC/SPA
Området på kartan Finlands miljöcentrals karttjänst

Områdesbeskrivning

Viken vid ån Viirretjokis mynning och viken Maa-Kannuskarinlahti i nordvästlig riktning, vilka avskiljs från varandra av ett smalt näs, består av låglänt, jämn havsstrand. Havsområdet utanför är grunt och i synnerhet vid Viirretjokis mynning även fullt av grynnor. Ett någorlunda enhetligt buskbälte kantar ängszonen. Ställvis finns det vassbestånd och omfattande sävbestånd.

Tack vare de näringsämnen som ån för med sig har en stor och frodig strandäng uppstått vid ådeltat. Strandängen är värdefull med tanke på både fågelbeståndet och växtligheten. I området finns ett rikligt häckfågelbestånd. Viken är värdefull även som rastområde för sjöfåglar i flyttningstider. Zonen närmast vattenlinjen består av blåsäv och bryts endast ställvis av vassväxtlighet. De största växtbestånden på stranden består av madrörsängar, blandat med många ängsullsfläckar. Den övre stranden består huvudsakligen av vide-gråalsbuskage. Mer sällsynta arter är kärrstjärnblomma och skogssäv.

Öster om Viirretjoki finns en stor, cirka 700 meter lång strandäng där det bl.a. finns flera arter i Primula sibirica-gruppen. Växtligheten på strandängen utgör ett ytterst representativt exempel på zonindelad ängsväxtlighet vid landhöjningskusten och har ett mycket rikt artbestånd. På strandängen öster om Maakannuskari finns även saltjordsfläckar där det växer saltnarv, en sällsynt växt vid Bottniska vikens kust.

Sjöfåglar och vadare är välrepresenterade i fågelbeståndet. Viken har också mycket stor betydelse som mat- och rastplats för fåglar i flyttningstider. Området består av öppen strandäng. Området förändras ständigt på grund av den snabba landhöjningen. Området är betydelsefullt både vad gäller växtligheten och fågelbeståndet. I området finns det även naturtyper enligt habitatdirektivet samt arter enligt fågeldirektivet.

Området påverkas av den snabba landhöjningen. Ett typiskt drag är zonindelningen vid landhöjningskusten och de livsmiljöer för fåglar zonerna erbjuder samt de frodiga växtunderlagen för sällsynta växter. Vid Maakannuskarinlahti påträffas stora mängder sjöfåglar under flyttningen på våren och hösten samt under ruggningen mitt i sommaren. På hösten äter tiotals flyttande sångsvanar i viken.

3.3 Övriga viktiga arter är österbottensstarr, strandstarr och norskstarr, vilka tillhör Primula sibiricagruppen. Sumpstjärnblomma och skogssäv är regionalt utrotningshotade arter. Gräsnate är en sällsynt art i Mellersta Österbotten. Fåglarna med beteckningen D är även regionalt betydelsefulla häckande arter. Det största hotet i området är övergödningen. Olika faktorer påverkar tillsammans övergödningen. Ängarna öster om Viirretjoki får näringsämnen från den närliggande åkern.

Maakannuskarinlahti övergöds av de många dikena som rinner genom odlingsmarker. I omgivningen omkring området finns det även pälsfarmer som påverkar övergödningen av Maakannuskarinlahti. Övergödningen syns som vassvegetation i viken. Också renat vatten från avloppsreningsverket leds ut i viken. Vikens vattenvolym är dessutom liten och vattencirkulationen dålig, vilket ökar risken för övergödning.

Strandängarna är inte utsatta för erosion. De hotas snarare av att betet upphör och viken övergöds. För att förhindra igenväxning borde ängarna betas. Semesterbosättningen stör delvis i sådana områden som favoriseras av sjöfåglar.

Skyddsmål

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.

Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder,
  • kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genomrestaurerings- och skötselåtgärder.

Precisering av skyddsläget och metoder för verkställande

Området ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. På grund av fartygsleden som tangerar området har ett område som omfattas av programmet för skydd av fågelrika insjöar och  havsvikar utelämnats från Natura-avgränsningen. Skyddet av hela objektet genomförs med stöd av vattenlagen.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Namn

Areal, ha

Estuarier 12,6
Kustnära laguner 3
Stora grunda vikar och sund 123
Boreala havsstrandängar av Östersjötyp 13,7
Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 13,3

Arter som utgör grund för skydd av området

Namn

Vetenskapligt namn

stjärtand Anas acuta
skedand Anas clypeata
årta Anas querquedula
snatterand Anas strepera
sädgås Anser fabalis
häger Ardea cinerea
roskarl Arenaria interpres
brunand Aythya ferina
vigg Aythya fuligula
bergand Aythya marila
rördrom Botaurus stellaris
sydlig kärrsnäppa Calidris alpina schinzii
kustsnäppa Calidris canutus
spovsnäppa Calidris ferruginea
småsnäppa Calidris minuta
mosnäppa Calidris temminckii
brun kärrhök Circus aeruginosus
sångsvan Cygnus cygnus
storlom Gavia arctica
trana Grus grus
silltrut Larus fuscus fuscus
dvärgmås Larus minutus
skrattmås Larus ridibundus
blåhake Luscinia svecica
dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
svärta Melanitta fusca
salskrake Mergus albellus
gulärla Motacilla flava
brushane Philomachus pugnax
svarthakedopping Podiceps auritus
gråhakedopping Podiceps grisegena
fisktärna Sterna hirundo
silvertärna Sterna paradisaea
orre Tetrao tetrix
svartsnäppa Tringa erythropus
grönbena Tringa glareola
rödbena Tringa totanus
utter Lutra lutra
Publicerad 1.10.2019 kl. 12.30, uppdaterad 1.10.2019 kl. 12.30

Ämne: