Larsmo skärgård

Kod FI0800132
Kommun Karleby, Larsmo, Jakobstad
Areal 14460 ha
Områdestyp SAC/SPA
Området på kartan Finlands miljöcentrals karttjänst

Områdesbeskrivning

Området omfattar ett vidsträckt skärgårdsområde i ytterskärgården i Larsmo, Jakobstad och Karleby samt delar av fastlandsstranden vid Ådön. Områdeshelheten inkluderar olika utvecklingsfaser vid landhöjningskusten, från flacka och vindpinade sandstränder till klippiga öar i ytterskärgården och blockfält. Skärgårdsområdet tillhör övergångszonerna i Kvarkens skärgård och Bottenvikens kustområde. Strandzonerna är relativt smala klippstränder som ofta nästan helt saknar växtlighet. Moränlagret är tunnare än längre söderut i Kvarkenområdet och De Geer-moränerna saknas. I området finns det också relativt smala strandängar och saltjordsväxtlighet. De värdefulla och mångsidiga lundskogarna är särskilt kännetecknande för holmarnas inre delar. Björk och rönn är de dominerande träslagen i de tidiga successionsfaserna i dessa skogar. Undervegetationen är frodig och det finns omfattande skogsbräkenlundar i området. I ytterskärgården finns det skär och vattenområden som har ett ytterst värdefullt sjöfågelbestånd. Det häckande fågelbeståndet inkluderar även ripa, som blivit sällsynt i regionen.


Området är beläget norr om granitområdet i Vasa. De södra delarna av skärgården består av granit, men i norr är migmatit den dominerande bergarten. Rundhällar är vanliga i den egentliga ytterskärgården. I de inre delarna skapar morän drumlinformationer i anslutning till klipphöjningarna. Den snabba landhöjningen ger upphov till nya skär och öar utanför ytterskärgården samt avskärmar grunda vikar i innerskärgården så att det uppstår sjöar.

Det mest anmärkningsvärda sandområdet är Ådösand, där åsavsnittet under påverkan av strandkrafterna har utvidgats tämligen jämnt till ett sandfält där vinden formar flygsanden till dyner. Den låglänta sandstranden är tydligt indelad i zoner från stranden till inlandet. Landstranden består av ett sandfält med endast knapp växtlighet. I artbeståndet ingår bl.a. östersjötåg och strandstarr. Sandstranden kantas av en relativt omfattande ängszon i naturligt tillstånd. Ovanför ängszonen binds dynterrängen av en aldunge, en björkdunge och sedan barr-lövblandskog. Strandängen övergår ställvis via busk-madkärr till klibbalsdominerat sumpigt grankärr. Lövskogarnas växtlighet har lundartade drag såsom omfattande bestånd av vitpyrola. En del av området är betesmark. Området är ett bra häckningsområde för vadare och sjöfåglar och ett utmärkt rastområde i flyttningstider.

Området är ett ytterst värdefullt forskningsobjekt vid landhöjningskusten. I Larsmo skärgård har det redan länge bedrivits forskning i strandväxtlighetens succession. På holmen Tankar finns en fågelstation.

I skärgården finns det tämligen mycket semesterbosättning. På den södra delen av holmen Öuran finns det en kulturhistoriskt värdefull fiskeby där en del av byggnaderna fortfarande fungerar som bas för fiskare. En

Ett med avseende på naturen ytterst mångsidigt och värdefullt exempel på skärgårdsnaturen i övergångszonen i Kvarkens och Bottenvikens skärgårdsområde. Värdefullt forskningsobjekt vid landhöjningskusten.

Fågelarterna som markerats med koden D i punkt 3.3: arter och häckningsantal av lokal och/eller regional
betydelse.

Ökningen av antalet semesterbostäder hotar strandnaturen i området. Muddring av stränder och farleder äventyrar den naturliga successionen. Skogsavverkning och konstgjord restaurering har försämrat det naturliga tillståndet i skärgårdsskogarna.

Skyddsmål

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.

Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom skötselåtgärder,
  • omfattningen av en naturtyp, en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,
  • kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder

Största delen av området ingår i strandskyddsprogrammet. Området i Larsmo skärgård har en fastställd strandgeneralplan. Största delen av området har fredats som naturskyddsområde på privat mark. Staten har förvärvat enstaka skiften.

Internationell ställning:
Ingår i nätverket för skydd av kust- och havsområden i Östersjön (BSPA-områden).

Precisering av skyddsläget och metoder för verkställande

För att trygga områdets skyddsvärden planerar man att göra största delen av området till ett naturskyddsområde enligt naturvårdslagen. Målet är att så långt det är möjligt bevara dessa områden som naturligt utvecklade exempel på skärgårdens naturtyper. Största delen av området har en fastställd strandgeneralplan. I genomförandet av skyddet tillämpas planenliga markanvändningsreserveringar. I vattenområdena kan skyddsvärdena i stor utsträckning tryggas med stöd av vattenlagen. naturvårdslagen tillämpas om områdets ägare så önskar.

Användningen av semesterbostäderna i området kan fortsätta som förut utan att skyddsmålen hindrar detta. Skyddsmålen begränsar inte underhåll av officiella farleder och småbåtsleder i enlighet med bestämmelserna i vattenlagen.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Namn

Areal, ha

Sublittorala sandbankar 114
Kustnära laguner 58
Rev 727
Perenn vegetation på steniga stränder 34,8
Vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkusten eller Östersjökusten 70,3
Boreala skär och småöar i Östersjön 55,1
Boreala havsstrandängar av Östersjötyp 73,9
Boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön 1,11
Kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita sanddyner) 0,227
Permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation (grå sanddyner) 0,481
Trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region 2,43
Naturliga dystrofa sjöar och småvatten 8,22
Torra hedar (alla typer) 19,5
Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 0,282
Öppna svagt välvda mosssar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 21,4
Klippvegetation på silikatrika bergsluttningar 14,3
Naturliga primärskogar vid landhöjningskuster 700
Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 150
Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ 1,2
Lövsumpskogar av fennoskandisk typ 0,461
Skogbevuxen myr 6,1

Arter som utgör grund för skydd av området

Namn

Vetenskapligt namn

pärluggla Aegolius funereus
tordmule Alca torda
stjärtand Anas acuta
skedand Anas clypeata
snatterand Anas strepera
roskarl Arenaria interpres
jorduggla Asio flammeus
vigg Aythya fuligula
bergand Aythya marila
vitkindad gås Branta leucopsis
berguv Bubo bubo
sandlöpare Calidris alba
mosnäppa Calidris temminckii
tobisgrissla Cepphus grylle
brun kärrhök Circus aeruginosus
blå kärrhök Circus cyaneus
sångsvan Cygnus cygnus
spillkråka Dryocopus martius
stenfalk Falco columbarius
tornfalk Falco tinnunculus
mindre flugsnappare Ficedula parva
storlom Gavia arctica
smålom Gavia stellata
sparvuggla Glaucidium passerinum
trana Grus grus
havsörn Haliaeetus albicilla
törnskata Lanius collurio
silltrut Larus fuscus fuscus
dvärgmås Larus minutus
skrattmås Larus ridibundus
blåhake Luscinia svecica
svärta Melanitta fusca
salskrake Mergus albellus
gulärla Motacilla flava
stenskvätta Oenanthe oenanthe
fiskgjuse Pandion haliaetus
brushane Philomachus pugnax
lundsångare Phylloscopus trochiloides
 tretåspett Picoides tridactylus
gråspett Picus canus
svarthakedopping Podiceps auritus
 gråhakedopping Podiceps grisegena
 allförrädare Polysticta stelleri
ejder Somateria mollissima
skräntärna Sterna caspia
fisktärna Sterna hirundo
silvertärna Sterna paradisaea
slaguggla Strix uralensis
hökuggla Surnia ulula
orre Tetrao tetrix
tjäder Tetrao urogallus
grönbena Tringa glareola
rödbena Tringa totanus
tereksnäppa Xenus cinereus
 flygekorre Pteromys volans

I området finns dessutom 3 skyddade arter.

 

Publicerad 25.9.2019 kl. 10.29, uppdaterad 25.9.2019 kl. 10.29

Ämne: