Lappo åmynning-Bådaviken

Kod FI0800064
Kommun Nykarleby
Areal 610 ha
Områdestyp SAC/SPA
Området på kartan Finlands miljöcentrals karttjänst

Områdesbeskrivning

Objektet omfattar Lappo ås delta och havsviken i anslutning till deltat samt holmen Storgrundet-Lillgrundet som ligger väster om deltat.

Lappo ås delta och Bådaviken, som avgränsas från deltat av ett smalt näs, är båda väldigt flacka. Växtligheten förändras ständigt på grund av marksubstansen som ån för med sig och landhöjningen. Starrängarna är relativt breda. Vassbältet, som består av vass och säv, är mycket brett särskilt i ådeltat. Även Bådaviken är i stor utsträckning övervuxen av vass. Lågvuxen strandäng förekommer endast i liten omfattning. Viken kantas av ett lövblandskogsbälte där den dominerande arten i regel är gråal. Skogsbilden varierar dock hela tiden på den östra stranden; ibland är den dominerande arten björk, ställvis även klibbal. Närmast stugvägen finns det en smal remsa av växande eller fullvuxen, skött grandunge. Alldeles framför åns utlopp, vid Djupstensskatan, Bådaskatan och de små holmarna norr om Lillgrundet, finns det några gamla semesterbostäder.

Den mest typiska gruppen i fågelbeståndet i deltaområdet är vadare. Området har även ytterst stor betydelse som rastplats i flyttningstider. På Bådavikens östra strand vid kanten av strandlunden finns det ett fågeltorn som kan användas av naturintresserade.

Området Storgrundet-Lillgrundet, som utgör den södra delen av holmen Stora Alören, är representativt för bl.a. primärsuccessionsskeden i landhöjningsskärgården: Exceptionellt vittomfattande representativa lövblandskogar i naturligt tillstånd samt strandängar. Skogarna nära stranden består huvudsakligen av friska lundar, där trädbeståndet utgörs av gråal och björk. På många platser ingår även rikligt med klibbal i trädbeståndet. De mest representativa allundarna i naturligt tillstånd finns i den västra och norra delen av Storgrundet. Där är klibbal ställvis det dominerande träder i strandlunden och det finns rikligt med lövlågor samt tickor och ihåliga stubbar. Skogarna i Storgrundets och Lillgrundets inre delar består huvudsakligen av glesa björkdungar med en undervegetation av unga tallplantor. I Lillgrundets östra del växer en mogen grandunge på ett litet område. Också i den södra delen av Storgrundet finns det växande eller mogen grandominerad blandskog på en liten yta. Områdets sydligaste delar består av holmar som avskiljs av strandängar och ett vassbälte. Där har skogssuccessionen precis börjat. Trädbeståndet är huvudsakligen lågt och består av gråalsdungar som ställvis är täta, ställvis glesa, där det ännu växer vass. Björk finns med som blandträd. Även klibbal växer ställvis i ett smalt bälte ovanför stranden. De bästa öppna strandängarna finns på den östra och sydöstra sidan av Rödklubbshalsen.

Våtmark och fågelskyddsobjekt av nationellt värde. Har även betydelse som skyddsobjekt för primärsuccessionsskogar på landhöjningskusten. Näringsbelastningen från åns avrinningsområde är tämligen stor. En del av stränderna i viken och vid åns mynning är bebyggda. Muddringarna och byggandet på stranden kan försämra områdets skyddsvärden.

Skyddsmål

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.

Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
  • kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder.

Lappo ås delta-Bådaviken ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar och har i landskapsplanen reserverats som naturskyddsområde SL3.

Precisering av skyddsläget och metoder för verkställande

Fredas som naturskyddsområde på privat mark för att våtmarkernas och skogens natur ska bevaras i naturligt tillstånd. Strandområdena kan även förvärvas av staten genom frivilliga köp. Anslutningen av objektet till Natura 2000-nätverket hindrar inte muddringar som är nödvändiga för bekämpningen av översvämningar, förutsatt att muddringarna genomförs så att de inte äventyrar bevarandet av områdets naturvärden.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Namn

Areal, ha

Estuarier 195
Kustnära laguner 8,2
Boreala havsstrandängar av Östersjötyp 26,2
Öppna svagt välvda mosssar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 20,8
Naturliga primärskogar vid landhöjningskuster 109
Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 113

Naturtyper som enligt beslutet har uteslutits

Namn

Västlig taiga

Arter som utgör grund för skydd av området

Namn

Vetenskapligt namn

stjärtand Anas acuta
skedand Anas clypeata
årta Anas querquedula
sädgås Anser fabalis
häger Ardea cinerea
roskarl Arenaria interpres
vigg Aythya fuligula
järpe Bonasa bonasia
rördrom Botaurus stellaris
kustsnäppa Calidris canutus
spovsnäppa Calidris ferruginea
mosnäppa Calidris temminckii
brun kärrhök Circus aeruginosus
sångsvan Cygnus cygnus
ortolansparv Emberiza hortulana
mindre flugsnappare Ficedula parva
trana Grus grus
havsörn Haliaeetus albicilla
skrattmås Larus ridibundus
blåhake Luscinia svecica
dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
salskrake Mergus albellus
fiskgjuse Pandion haliaetus
brushane Philomachus pugnax
kustpipare Pluvialis squatarola
gråhakedopping Podiceps grisegena
skräntärna Sterna caspia
fisktärna Sterna hirundo
silvertärna Sterna paradisaea
gravand Tadorna tadorna
svartsnäppa Tringa erythropus
grönbena Tringa glareola
rödbena Tringa totanus
 flygekorre Pteromys volans

Arter som enligt beslutet har uteslutits

Namn

spillkråka
Publicerad 17.10.2019 kl. 11.28, uppdaterad 17.10.2019 kl. 11.28

Ämne: