Kristinestads skärgård

Kod FI0800134
Kommun Kaskö, Kristinestad, Närpes
Areal 8059 ha
Områdestyp SAC/SPA
Området på kartan Finlands miljöcentrals karttjänst

Områdesbeskrivning

Objektet omfattar ett representativt exempel på en smal skärgårdszon mellan Kaskö och Sastmola. Berggrunden i området består av migmatit. Skifferriktningen går ungefär från norr till söder. I berggrunden finns det sprickdalar som går i samma riktning. Eftersom inlandsisen rörde sig från norr till söder i detta område, följer skärgården i stor utsträckning kustens riktning. Kala klippor är vanliga. Stränderna varierar från klipp- och stenblocksstränder till grus- och sandstränder.

Skärgården består av många, till största delen små trädlösa skär och holmar eller klippiga holmar med glest trädbestånd. Det finns endast några stora skogstäckta holmar. Också där består skogen främst av talldominerad barrblandskog. Den största lövträdsdominerade holmen är Haahkaluoto i innerskärgården. På många holmar finns det representativa strandängar med en rik växtlighet och ett stort häckfågelbestånd. På den västra stranden av holmarna närmast öppet vatten finns det ställvis stora vallar av blåstång.

Häckfågelbeståndet i området inkluderar bl.a. bergand, silltrut, skräntärna, labb, grågås, ejder, svarthakedopping, svärta, snatterand, gravand, större strandpipare, spillkråka och ripa. Det finns flera måsoch tärnsamhällen.

Holmarna har även en rik flora som inkluderar flera utrotningshotade eller sällsynta arter såsom grådraba, bohusranunkel, ormtunga, kärrvial, backtrav, vejde, gräslök, strandförgätmigej, mannablod, strandmyskgräs, sumpkrasse, tornört, östersjötåg, brådmålla, grodtåg, saltnarv, strandkvanne, klapperstarr, träjon och vildlin.

På Södra Yttergrund finns en fyr med tillhörande byggnader. En liten fyr finns även på Gåsgrund. Med undantag av några gamla fiskestugor och semesterbostäder är området obebyggt.

Ett exempel på en naturtyp i den smala, klippiga skärgården vid Bottenhavets kust som bevarats i nästintill obebyggt och naturligt tillstånd. Viktigt häckningsområde för fågelbeståndet; en del av området har även betydelse som rastplats i flyttningstider. Representativa strandängar med rik flora. Anmärkningsvärda vallar av blåstång. Gamla talldominerade barrskogar. En del av området är viktigt även för rekreationsanvändningen.

Växt- och fågelarterna med beteckningen D under "Övriga viktiga arter" i punkt 3.3 är regionalt utrotningshotade och därför värda att beakta.

Strömmarna som går parallellt med stranden för med sig ytvatten från söder, vilket innebär att järnbelastningen utanför Björneborg framträder som en lindrig höjning av järnhalten i detta område. En ökning av fiskodlingen kan försämra vattenkvaliteten i området. I övrigt är vattenkvaliteten god och hotas inte av några betydande kända faktorer.

I de mest känsliga häckningsområdena för fåglar finns det skäl att begränsa vistelse under häckningsperioden.

Skyddsmål

Alla naturtyper och arter som nämns i tabellerna 3.1 och 3.2 på informationsblanketten (med undantag av naturtyper som vad gäller representativitet har klassificerats i klass D och arter som vad gäller populationens betydelse har klassificerats i klass D) omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper och arter är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk.

Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att trygga utveckling enligt naturens egna processer,
  • tillståndet i området vad gäller naturtyper och arter samt deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området

Strandskyddsprogrammet: Domarkobban

Området har i strandgeneralplanerna anvisats nästan i sin helhet som naturskyddsområde SL-1. En stor del av området har fredats som naturskyddsområde på privat mark.

Internationell ställning:

Ingår i nätverket för skydd av kust- och havsområden i Östersjön (BSPA-områden).

Precisering av skyddsläget och metoder för verkställande

För att trygga skyddsvärdena har man för avsikt att etablera ett naturskyddsområde enligt naturvårdslagen i största delen av det markområde som anvisas med beteckningen LsL på kartan. Målet är att så långt det är möjligt bevara dessa områden som naturligt utvecklade exempel på skärgårdens naturtyper. Uppfyllandet av skyddsmålen kan även stödjas med hjälp av byggnadslagen och vattenlagen. I praktiken innebär detta att skyddsmålen gällande naturens mångfald inkluderas i strandgeneralplanen som är under arbete och att nya byggplatser så långt det är möjligt anvisas utanför Natura-området. I vattenområdena kan skyddsvärdena i stor utsträckning tryggas med stöd av vattenlagen. naturvårdslagen tillämpas om områdets ägare så önskar.

I strandplanerade områden grundar sig skyddsåtgärderna på markanvändningslösningarna i den fastställda planen. I övrigt finns det endast ett fåtal enskilda semesterbostäder i området. Användningen av dem kan fortsätta som förut utan att skyddsmålen hindrar detta. Skyddsmålen begränsar inte heller användningen och underhållet av befintliga trafikleder.

Naturtyper som utgör grund för skydd av området

Namn

Areal, ha

Sublittorala sandbankar 0,1
Kustnära laguner 17
Rev 100
Annuell vegetation på driftvallar 0,1
Perenn vegetation på steniga stränder 5
Vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkusten eller Östersjökusten 160
Boreala skär och småöar i Östersjön 320
Boreala havsstrandängar av Östersjötyp 6
Boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön 0,1
Embryonala vandrande sanddyner 0,1
Urkalkade permanenta sanddyner med kråkris 0,1
Dynvåtmarker 0,1
Torra hedar (alla typer) 4
Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 0,01
Högörtsängar 0,1
Naturliga primärskogar vid landhöjningskuster 45

Arter som utgör grund för skydd av området

Namn

Vetenskapligt namn

tordmule Alca torda
stjärtand Anas acuta
skedand Anas clypeata
årta Anas querquedula
snatterand Anas strepera
sädgås Anser fabalis
rödstrupig piplärka Anthus cervinus
häger Ardea cinerea
roskarl Arenaria interpres
jorduggla Asio flammeus
brunand Aythya ferina
vigg Aythya fuligula
bergand Aythya marila
vitkindad gås Branta leucopsis
berguv Bubo bubo
sandlöpare Calidris alba
kustsnäppa Calidris canutus
spovsnäppa Calidris ferruginea
skärsnäppa Calidris maritima
småsnäppa Calidris minuta
mosnäppa Calidris temminckii
vinterhämpling Carduelis flavirostris
tobisgrissla Cepphus grylle
brun kärrhök Circus aeruginosus
blå kärrhök Circus cyaneus
sångsvan Cygnus cygnus
spillkråka Dryocopus martius
berglärka Eremophila alpestris
pilgrimsfalk Falco peregrinus
lärkfalk Falco subbuteo
storlom Gavia arctica
smålom Gavia stellata
trana Grus grus
havsörn Haliaeetus albicilla
törnskata Lanius collurio
silltrut Larus fuscus fuscus
dvärgmås Larus minutus
skrattmås Larus ridibundus
myrsnäppa Limicola falcinellus
myrspov Limosa lapponica
blåhake Luscinia svecica
dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
svärta Melanitta fusca
sjöorre Melanitta nigra
salskrake Mergus albellus
 gulärla Motacilla flava
stenskvätta Oenanthe oenanthe
fiskgjuse Pandion haliaetus
smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus
brushane Philomachus pugnax
ljungpipare Pluvialis apricaria
kustpipare Pluvialis squatarola
svarthakedopping Podiceps auritus
gråhakedopping Podiceps grisegena
småfläckig sumphöna Porzana porzana
ejder Somateria mollissima
skräntärna Sterna caspia
fisktärna Sterna hirundo
silvertärna Sterna paradisaea
gravand Tadorna tadorna
orre Tetrao tetrix
svartsnäppa Tringa erythropus
grönbena Tringa glareola
rödbena Tringa totanus
ringtrast Turdus torquatus
sillgrissla Uria aalge
gråsäl Halichoerus grypus
östersjövikare Pusa hispida botnica

 

Publicerad 25.9.2019 kl. 8.34, uppdaterad 25.9.2019 kl. 8.34

Ämne: