Esse å

Kod FI0800110
Kommun Evijärvi, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad
Areal 50 ha
Typ SAC
Området på kartan Finlands miljöcentrals karttjänst

Områdesbeskrivning

I områdesavgränsningen ingår en del av vattenområdet vid Esse å. Vattenområdet vid Esse å får sin början i kommunerna Lehtimäki och Soini, cirka 200 meter över vattenytan. Den egentliga Esse å börjar i Evijärvi och rinner ut i den uppdämda Larsmo-Öjasjön. Förbindelsen till havet bröts år 1961 då Larsmosjön dämdes upp till en sötvattenbassäng. Esse ås avrinningsområde omfattar 2 030 kilometer. Andelen sjöar är exceptionellt stor för Österbottniska förhållanden, dvs. 10,5 procent. Tack vare den stora andelen sjöar är även vattenkvaliteten bättre än i andra vattenområden vid åar i Österbotten. I allmänhet är vattnet i Esse å av god kvalitet. Under översvämningsperioden kan emellertid vattnets pH-värde sjunka under 5.

Esse å är utbyggd främst för energiproduktion. Åns fåra har modifierats genom röjning, invallning och uppdämning. Vattenområdet regleras också tämligen kraftigt. I vattenområdet finns det nio kraftverk.

Esse å har en stark utterstam och även ett nationellt utrotningshotat blötdjur förekommer i ån. Fiskebeståndet i ån inkluderar bl.a. gädda, abborre, lake, bäcköring, braxen, mört, löja och gärs. Kräftor utplanterades i Esse å på 1920-1930-talet. Esse å har varit en produktiv kräftå, men kräftpesten förstörde beståndet under 1960-talet och återhämtningen har varit långsam.

Trots kraftverken är Esse å ett värdefullt vattendrag i naturskydds- och fiskehänseende. Ån har också stor betydelse för skyddet av utrotningshotade arter. Kraftverkens regleringstillstånd gör det möjligt att bevara naturen vid ån. Fiskebeståndet i ån har ekonomisk betydelse och ån är ett viktigt rekreationsområde.

Vattendraget belastas av många mycket olika faktorer som stör naturekonomin. Avloppsvatten från hushållen och industrin leds ut i Esse å. Dessutom står diffus belastning för en betydande del av belastningen på ån. Vattendraget är uppbyggt huvudsakligen för energiproduktion. Åns fåra har modifierats genom röjning, invallning och uppdämning. Esse å regleras tämligen kraftigt.

Skyddsmål

Alla arter som nämns i tabell 3.2 på informationsblanketten omfattas av skyddsgrunderna för området. Skyddsmålet för alla dessa naturtyper är att åtminstone bevara områdets betydelse som en del av ett nätverk. Dessutom betonas följande mål i skyddet och skötseln av området:

  • tillståndet i området vad gäller arterna och deras livsmiljöer bevaras genom att trygga en utveckling enligt naturens egna processer,
  • tillståndet i området vad gäller arterna och deras livsmiljöer bevaras genom att styra användningen av området,
  • omfattningen av en arts livsmiljö eller population ökas genom restaurerings- och skötselåtgärder,
  • livsmiljöns kvalitet för en art eller artpopulationens livskraftighet förbättras genom restaurerings- och skötselåtgärder

Enligt forsskyddslagen är det förbjudet att bygga nya kraftverk nedanför Evijärvi. En del av åns stränder har fredats som naturskyddsområden på privat mark. De fredade strandområdena är till största delen smala (20 m) strandremsor som ligger änden av åkerskiften. Bland naturskyddsområdena finns dock även skogsbeklädda stränder, en del frodiga lundar samt tallmyrar med trädbestånd. Naturskyddsområdena ingår inte i Natura-avgränsningen.

Precisering av skyddsläget och metoder för verkställande

Vattenmiljöns skyddsvärden tryggas med stöd av bestämmelserna i vattenlagen och forsskyddslagen.

Arter som utgör grund för skydd av området

Art

Vetenskapligt namn

Utter Lutra lutra

 

Publicerad 26.8.2019 kl. 15.20, uppdaterad 27.8.2019 kl. 8.37

Ämne: