Klibbalskärr

Klibbalskärren är madartade (sumpiga, översvämningsdrabbade) eller rika på källsprång. Det dominerande trädslaget är klibbal. Undervegetationen utgörs av bräkne, kärrbräken och andra stora ormbunksväxter. På de våta ytorna mellan tuvorna är missne och svärdsliljor vanliga.

De våta, tidvis översvämmade klibbalskärren är belägna på sjö- och havsstränder, vid bäckar, och älvar, i utkanterna av myrar samt i vattensjuka sänkor på mineraljord. De klibbalskärr som avses i naturvårdslagen är fuktiga och näringsrika under hela vegetationsperioden. Klibbalskärr förekommer i skärgårds- och kustområdena i sydvästra Finland samt i inlandet vid de stora sjöarnas stränder i landets södra delar.

Klibbalskärr är ovanliga och antalet har reducerats genom avverkning och utdikning. I hela landet återstår på sin höjd ett par hundar hektar klibbalskärr av den typ som avses i naturvårdslagen.

Klibbalskärr
© Seppo Tuominen

Arter

Eftersom klibbalskärren är mycket fuktiga påträffas där bara ett fåtal andra trädarter. I ett klibbalskärr kan man se glasbjörk, gråal, trädartade sälgar, ask och någon enstaka gran. Buskväxtligheten består av brakved, rönn, hägg, sälg samt svart- och rödvinbärsbuskar.

Artrikedomen är mycket stor i de fuktiga klibbalskärren. Undervegetationen kännetecknas av växlingen mellan torrare tuvor och mellanliggande sanka ytor. På tuvorna växer buskar, stora ormbunkar, beskört, kärrviol, älggräs, rankstarr, springkorn och videört. De mellanliggande sanka ytorna är täckta av bl.a. missne, sprängört, kråkklöver och svärdsliljor. På de sanka ytorna och på randen av tuvorna växer även kärrskedmossa och källpraktmossa.

Karakteristiska sångfåglar i klibbalskärret är svarthättan, näktergalen och koltrasten. Mindre hackspetten bearbetar de murkna klibbalsstammarna i jakt på insekter. Den sällsynta lacktickan är en typisk klibbalsticka.

Vad får man göra?

Det går att få dispens för husbehovsavverkning. Avverkningarna skall ske genom blädning. Det är viktigt att kärrens skuggiga karaktär bevaras samt att gamla, stora träd sparas.

I skyddade klibbalskärr bör man under sommaren helst röra sig längs spångstigar.

Vad är inte tillåtet?

Det är inte tillåtet att dika ut eller på annat sätt förändra vattenhushållningen i ett klibbalskärr. Det är viktigt att också källor, bäckar och övrig vattenhushållning i klibbalskärrets näromgivning bevaras i naturtillstånd.

Det är inte tillåtet att bygga inom skyddade områden.

Publicerad 1.8.2013 kl. 15.24, uppdaterad 7.6.2016 kl. 16.03
Ämne:
Utgivare: