Vårdbiotopernas framtid – återhämtning i sikte?

Den utveckling av jordbruket, som har varit ogynnsam för vårdbiotoper, fortsätter fortfarande. Frihandel och globalisering ökar konkurrensen och tvingar producenterna till högre effektivitet, större gårdsenheter och högre specialisering. Utvecklingen gynnar inte vårdbiotoper, och deras förekomst förutspås minska ytterligare.

Vårdbiotopernas situation har ändå uppmärksammats och minskningen har planat ut med hjälp av aktiva åtgärder. Intresserade medborgare kan påverka genom aktiva vårdåtgärder, eller genom att ändra sina egna konsumtionsvanor.

Slåtter på en kärräng i Oravisuo i Kuusamo
Slåtter på en kärräng i Oravisuo i Kuusamo. © Bild: Tiina Laitinen.

Vårdunderstöd – sista halmstrået för vårdbiotoperna?

Det bästa sättet att hindra att vårdbiotoperna försvinner är konkret vård av naturtyperna. Det finns flera olika vårdmetoder, men det effektivaste är att återuppta bete på sådana områden som tidigare har betats. Ofta kräver vårdåtgärderna finansiering, som man numera kan ansöka om från flera olika instanser.

Den mest betydelsefulla finansieringsformen för att bevara vårdbiotoperna är 5-åriga vårdavtal för vård av biodiversitet och landskap i jordbruksnaturen, som ingår i EU:s system för miljöersättningar i jordbruket.

Utöver det kan man ansöka om ett så kallat understöd för icke-produktiva investeringar, som kan användas t.ex. till förberedande arbeten, stängselbygge, röjning och slåtter av vass.

Ifall vården förverkligas kollektivt, t.ex. genom en förening, kan man också ansöka om miljöavtal eller understöd för icke-produktiva investeringar genom det så kallade Leader-förfarandet.

På privatägd mark har vårdbiotoper skötts av olika föreningar och med hjälp av olika tidsbundna vårdprojekt. Projekten har förverkligats med hjälp av t.ex. europeiska landsbygdsfonden, eller som olika sysselsättningsfrämjande projekt. De viktigaste åtgärderna har ändå genomförts av privata markägare, som sköter sina egna eller hyrda marker genom bete med hjälp av miljöersättning. De regionala NTM-centralerna har finansierat skötsel av privatägda vårdbiotoper, men NTM-centralernas finansiering av naturskyddsåtgärder har minskat. En del kommuner och städer har skött vårdbiotoper som de äger inom ramen för skötsel av grönområden.

Om ett privatägt vårdbiotopsobjekt anses vara en del av ett kulturmiljöområde, eller om där finns fornlämningar, kan man också utnyttja vårdunderstödet för kulturmiljöobjekt och fornlämningsområden, som beviljas av Museiverket.

För vårdbiotoper som finns under kraftledningar kan man ansöka om vårdunderstöd från Fingrid. Syftet med understödet är att genom aktiv vård göra öppna områden under kraftledningar till vårdbiotopsområden som är värdefulla för biodiversiteten och landskapsvården. Understödet består av en engångsersättning på 300 €/ha för en treårsperiod samt en vårdplan som görs av en sakkunnig. Vårdplanerna görs i samarbete mellan Fingrid och sakkunniga i landskapsvård på ProAgria.

Kor är de effektivaste upprätthållarna och iståndsättarna av vårdbiotoper
Kor är de effektivaste upprätthållarna och iståndsättarna av vårdbiotoper. © Bild: Kaisa Raatikainen.

Konsumenten väljer, producenten lyder, vårdbiotoperna gynnas?

Ökad efterfrågan av närproducerad mat och andra produkter är centralt för bevarandet av vårdbiotoper och förbättrandet av deras tillstånd. Ökad efterfrågan ökar lönsamheten för nöt- och fåruppfödning och lockar nya företagare till branschen. Utnyttjandet av naturbetesmarker ses ofta som positivt både för gårdens image och tack vare den ekonomiska nyttan som betet medför. Åkrarna kan användas till annat än foderodling, då boskapen på somrarna betar på vårdbiotoper.

Många jordbrukare anser också att naturbete är ett bra alternativ för djurens välmående. Djuren mår bättre, de är kraftiga och har mindre problem med fötterna, och födslarna går bättre. För många jordbrukare är också bättre ullkvalitet hos fåren en viktig faktor. Många gårdar har också börjat utnyttja landskapsmässigt och kulturhistoriskt betydelsefulla vårdbiotoper i närheten av gårdarna inom landsbygdsturism.

Nya innovativa sätt att utnyttja de möjligheter och den nytta vårdbiotoperna erbjuder utvecklas också. Några exempel är äggkartonger tillverkade av slaget hö, och utnyttjandet av slagen vass i markförbättring och som bioenergi. Det bästa sättet att säkra vårdbiotopernas naturtyper och arter är att integrera skötseln i ett fungerande jordbruk, landsbygdsturism, eller annan produktiv verksamhet.

Publicerad 26.8.2019 kl. 15.21, uppdaterad 26.8.2019 kl. 12.42