Ändringar av status i rödlistan

Att jämföra resultaten från olika redovisningar är inte en otvetydig process, eftersom omfattningen av granskningarna varierar, och kunskapen om de olika arterna har förbättrats. Dessutom har riktlinjerna och bedömningskriterierna utvecklats och ändrats under de senaste tio åren.

Skillnaderna illustreras bäst av antalet regionalt utdöda (RE), hotade (CR, EN, VU), nära hotade arter (NT) och arter med livskraftig (LC) status. I den föregående bedömningen var det totala antalet av dessa arter 20 884 och i denna bedömning 20 626. Det har alltså bedömds å vara tillräcklig kunskap för att bedöma färre arter än tidigare.

Antalet hotade arter ökade med 420, eller cirka 1,5%, jämfört med 2010 års bedömning, upp från 10,5% till 11,9%.

600 arter har tagits bort från rödlistan, och grunden till ungefär hälften har varit tillgång till ny kunskap. En säker förbättring av situationen har skett för omkring 180 arter. Dessutom har över hundra arter tagits bort av olika andra skäl. Cirka 400 av de borttagna arterna, eller mer än hälften, klassificerades som nära hotade (NT) i den tidigare bedömningen, men är nu listade som livskraftiga (LC).

Nu när den tredje redovisningen baserad på IUCN-kriterier är avslutad, har vi fått en bättre förståelse av trenderna för hotade arter i Finland. Situationen har reellt förbättrats för 267 arter, men förvärrats för 461 arter. Verifikation av verkliga ändringar, för varje art, har gett belägg för ändrad status i rödlistan.

Genuina ändringar i livsmiljö

Motivering av genuina förändringar i hotad status kan användas för att bedöma arternas situation i olika livsmiljöer. Skogar och kulturlandskap, såväl som andra människoskapade livsmiljöer, är mycket varierade i Finland. Det största antalet reella ändringar i status har skett för arter i dessa biotoper.

Äkta förändringar för skogsarter

Av de 115 arterna som visar en positiv trend, och främst lever i skogsmiljöer, är drygt hälften fjärilar. Dessa är främst arter i södra och sydvästra lövskogar, som tidigare har haft ganska små populationer i Finland. Det är uppenbart att den globala uppvärmningen är en nyckelfaktor i ökningen. Det finns också liknande utveckling for flera skalbaggsarter. Dessutom har en positiv utveckling skett för enskilda arter i åtta andra skoglevande taxa.

Men samtidigt har situationen för 142 arter som främst bor i skogar försämrats avsevärt. De flesta av dessa är lavar, fjärilar och skalbaggar.

Antal arter som har haft en genuin positiv eller negativ utveckling i skogsmiljöer
Figur 1. Antal arter som har haft en genuin positiv eller negativ utveckling i skogsmiljöer.

 

Genuin ändring för arter i vårdbiotoper

Situationen har förbättrats för 101 arter som lever i traditionella landsbygdsbiotoper och andra livsmiljö ändrad av mänsklig aktivitet (vårdbiotoper plus ersättande biotoper). Effekten av global uppvärmning har tydlig manifesterats i att arter med sydlig utbredning har blivit vanligare. Dessutom anses bättre skötsel av arter i vårdbiotoper ha haft en positiv effekt.

Situationen har förvärrats för 115 arter. De flesta av dessa är igen fjärilar och skalbaggar. Dessa missgynnade arter lever huvudsakligen i ängar och ersättande biotoper, och i mindre utsträckning också parker. Arter tillpassade öppna vårdbiotoper minskar eller försvinner när habitaterna växer igen av gräs och buskvegetation.

Figur 2. Antal arter som främst lever i vårdbiotoper och ersättande biotoper, som har haft en genuin positiv eller negativ utveckling.
Figur 2. Antal arter som främst lever i vårdbiotoper och ersättande biotoper, som har haft en genuin positiv eller negativ utveckling.


Genuina ändringar för vattenlevande arter


För de arter som lever i akvatiska biotoper har åtta haft en genuint positiv utveckling och 34 en genuint negativ. Skalbaggar har påverkats mest i negativ riktning. Orsakerna till försämringen för denna grupp är ofullständigt kända och involverar troligen flera faktorer. Den vanligaste riskfaktorn för sjöar och tjärn är emellertid de negativa effekterna av tillförsel av kemikalier, och den medförande eutrofieringen av grunda stränder lämpliga för skalbaggar. Dessutom andra förändringar i vegetation, försurning och förändring av andra vattenegenskaper. En ogynnsam utveckling har också skett för andra grupper som lever eller är anknutna till vatten och våtmarker, såsom fisk och fåglar.

 

Figur 3. Genuina förandringar för arter i huvudsaklig akvatiska miljöer
Figur 3. Genuina förandringar för arter i huvudsaklig akvatiska miljöer


Genuina förändringar för arter i myrbiotoper

Genuint gynnsamma förändringar har skett för åtta arter som lever i olika typer av myrar har, men förändringarna har varit negativa för 39. De flesta negativa förändringarna har skett för fjärilarna, där de viktigaste orsakerna har varit dränering och utvinning av torv. Dränering från tidigare år och årtionden fortsätter också att ha en uttorrande effekt i dessa livsmiljöer.

Antal arter hufvudsakligen levande i myrbiotoper som har haft en gynnsam eller negativ utveckling.
Figur 4. Antal arter hufvudsakligen levande i myrbiotoper som har haft en gynnsam eller negativ utveckling.

 

Genuina förändringar för strandlevande arter

Det har varit 32 positiva förändringar och 52 negativa förändringar för arter i strandmiljö. Grupperna fjärilar och skalbaggar är mest gynnade, men har på samma gång flest negativt drabbade arter. Förbättringen för strandlevande arter är utan tvekan delvis en effekt den globala uppvärmningen, men förbättrad förvaltning av kustängar har också varit viktig för arter och populationer. Igenväxt av öppna områden är ett vanligt hot mot fjärilar levande i ängar och sandstränder vid Östersjön. Igenväxningen har också bidragit till minskning av många kärlväxter.
 

Figur 5. Antal arter som genuint har haft en gynnsam eller negativ utveckling i strandmiljö.
Figur 5. Antal arter som genuint har haft en gynnsam eller negativ utveckling i strandmiljö.

Genuina förändringar för arter i fjällen

Nästan alla genuina förändringar har varit negativa i alpina områden, för i allt 57 arter; och endast två har identifierats som positiva. Främst har fjärilar, kärlväxter och lavar utsätts för negative förändringar i dessa miljöer. Den största orsaken till nedgången för fjärilar är klimatförändringen. Också alpina växters situation har försämras i fjällområden på grund av den globala uppvärmningen. Dessutom har alla genuina förändringar i detta område för lavar och fåglar identifierats som negativa. Klimatförändringarnas effekter på enskilda arter är fortfarande mycket dåligt kända, och klimatförändringarna kommer sannolikt att ge större påverkan på alpina arter än vad resultaten av denna bedömning skulle visa.

Figur 6. Antal arter som genuint har haft en gynnsam eller negativ utveckling i fjällen.
Figur 6. Antal arter som genuint har haft en gynnsam eller negativ utveckling i fjällen.

Genuina förändringar för hällmarksarter

För hällmarksarter och arter i sten- och blockfält har 22 genuint negativa förändringar rapporterats, men endast en positiv. De flesta förändringar har inträffat för lavar, där alla är negativa. Det finns flera orsaker till försämringen för lavar som grupp, såsom byggverksamhet, erosion, skadliga effekter av kemikalier, skogsplantering och andra negativa effekter av skogskötsel.

Figur 7. Antal hällmarksarter som genuint har haft en gynnsam eller negativ utveckling.
Figur 7. Antal hällmarksarter som genuint har haft en gynnsam eller negativ utveckling.
Publicerad 5.11.2019 kl. 9.58, uppdaterad 5.11.2019 kl. 10.17