Gå till innehållet

Skador förorsakade av fridlysta arter

Antalet skador som förorsakats av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen, framför allt fåglar, har ökat under 2010-talet. Ökningen i antalet skador förorsakade av fåglar beror både på att vissa fågelbestånd har blivit livskraftigare och på att fåglarnas flyttvägar och flyttbeteende förändrats.

De fåglar som påträffas i jordbruksmiljö söker föda bland frön, säd och broddar, och fåglarna trampar även ner och skapar oreda på odlingar. Kajor, gäss, tranor och svanar är de fåglar som orsakat flest skador på jordbruket. Fiskgjusar kan fånga odlad fisk vid fiskodlingsanläggningar. Till de skador som förorsakas av andra fridlysta arter än fåglar hör de skador som fladdermöss orsakar på byggnader.

De skador som olika djurarter förorsakar beräknas öka i framtiden. Den globala uppvärmningen kommer vidare att förändra beståndet av fågelarter som häckar i jordbruksmiljö och öka förekomsten av fåglar också utanför häckningsperioden.

Ersättning för skador

Den som lidit skada har möjlighet att ansöka om bidrag hos närings-, trafik- och miljöcentralerna som ersättning för de skador som fridlysta arter har orsakat. Ersättning betalas ut med stöd av miljöministeriets beslut om bidrag för att ersätta skador förorsakade av fridlysta sällsynta djur (1626/1991). NTM-centralerna beviljar ersättning inom ramen för det anslag som miljöministeriet årligen anvisas i statsbudgeten.

De skador som arterna orsakar är inte jämnt fördelade över olika delar av Finland på grund av variationen i de fridlysta arternas naturliga förekomst, levnadssätt och livscykel och eftersom odlingsförhållandena varierar för olika slags odlingsväxter. Flest beslut om bidrag fattas inom området för NTM-centralen i Södra Österbotten, om man ser till både antal och eurobelopp. Näst mest bidrag betalas ut inom ansvarsområdena för NTM-centralerna i Sydöstra Finland, Norra Karelen och Egentliga Finland. Skadorna inom fiskerinäringen är framför allt koncentrerade till områdena Mellersta Finland, Norra Savolax och Södra Savolax.

Genom en ändring (555/2018) av jaktlagen ströks kajan i förteckningen över fridlysta arter. Därför har kajan sedan augusti 2018 inte omfattats av förfarandet för ersättning av skador förorsakade av fridlysta arter.

valkoposkihanhia
© Riku Lumiaro, SYKE

Förebyggande av skador

Målet är att skador i första hand ska förebyggas. Vilka metoder som är tillåtna när det gäller att förebygga skador kan variera enligt art och område. Till exempel i skyddsområden och i områden i närheten av dem kan metoderna ha begränsats. Förebyggande metoder är bl.a. olika slags passiva skrämmor, aktiva skrämselmetoder och så kallade fågelåkrar.

I de fall där olägenheter inte kan förebyggas tillräckligt effektivt kan de skadelidande ansöka om tillstånd att avvika från fridlysningsbestämmelserna hos NTM-centralen. Undantag får beviljas endast på de grunder som anges i artikel 9 i fågeldirektivet. Till grunderna för undantag hör främst syftet att förhindra allvarlig skada på gröda, att ta hänsyn till flygsäkerheten och att ta hänsyn till människors hälsa och säkerhet. En förutsättning är dock att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Om det går att förhindra allvarlig skada på t.ex. odlingar på något annat sätt, exempelvis genom att jaga bort fåglar, bör den metoden tillämpas. För störning av fridlysta arter behövs däremot alltid tillstånd enligt naturvårdslagen (se närmare anvisningar under länken till höger).

Även icke fredade arter, bland fåglarna t.ex. kråka och björktrast, kan orsaka betydande ekonomiska förluster. Ekonomiska förluster på grund av icke fredade arter ersätts dock inte. Bestämmelser om ersättning av skador som orsakats av vilt (älgar och stora rovdjur) finns i viltskadelagen (105/2009).

Beredningen av en lag om ersättning av skador orsakade av fridlysta arter

Miljöministeriet bereder en ny lag om ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter. 

Lagen har följande syften:

  • Att förtydliga förfarandena för beviljande, utbetalning och övervakning av ersättning
  • Att utveckla förutsättningarna att förebygga skador
  • Att i en och samma lag beakta skador som orsakas av fridlysta arter av alla slag

Med tanke på beredningen av lagen har miljöministeriet tillsatt en brett sammansatt projektgrupp av tjänstemän och representanter för intressegrupper.

Rapporter:

 

Publicerad 20.8.2019 kl. 10.55, uppdaterad 7.10.2020 kl. 16.18
Utgivare: