Klassificering av stads- och landsbygdsområden

Utvecklingen av olika slags områden har länge baserat sig på statistiker över den administrativa regionindelningen. Men beroende på den växande kommunstorleken, finns det alltmer både stadsliknande och landsbygdsliknande områden inom en kommun. Därför behövs mer noggrann information om områdena. Den nya klassificeringen, som indelar landet i stadsområden och landsbygdsområden, baserar sig på geografisk information dvs. statistikrutor som mäter 250 x 250 meter.

 

Varför behövs den nya klassificeringen?

Användningen av geografisk information oberoende av kommungränserna möjliggör en mer noggrann identifiering och klassificering av områden. Den nya klassificeringen ersätter den tidigare indelningen av landet i städer och landsbygd samt tredelningen av landsbygden.

Bakgrundsmaterialet

Klassificeringen har genomförts med hjälp av metoderna för geografisk information som utgår från noggranna lägesuppgifter och material som omfattar hela landet. Kalkyleringen har huvudsakligen gjorts utgående från rutfält som mäter 250 x 250 meter, vilket också är klassificeringens resolution på kartan. Utgångsmaterialet utgörs av befolknings-, arbetskrafts-, pendlings- och byggnadsdata samt vägnätsmaterialet Digiroad och markanvändningsmaterialet CORINE Land Cover. På basis av dessa har man räknat fram variabler vilka beskriver antal, täthet, effektivitet, tillgänglighet, intensitet, mångsidighet och inriktning, vilka har använts för indelning av områdena i sju klasser.

Sju områdesklasser

Klassificeringen baserar sig på geografiskt informationsmaterial där landet har indelats i rutor som mäter 250 x 250 meter. Varje ruta har blivit placerad i någon av de sju klasserna av stadsområden respektive landsbygdsområden.

Stadsområden

Stadsregionernas centralorter är tätorter med fler än 15 000 invånare. Inom dessa finns det egentliga stadsområdet som uppdelas i ett inre stadsområde och ett yttre stadsområde. Det egentliga stadsområdet omringas av kransområdet kring staden.

1. Inre stadsområde
Det täta och effektivt bebyggda området i städerna.

2. Yttre stadsområde
Området med stadsliknande effektivitet som sträcker sig utan avbrott från gränsen till det inre stadsområdet till utkanten av området med tät bebyggelse.

3. Kransområde kring staden
Området mellan stad och landsbygd som har direkt kontakt med staden.

Landsbygdsområden

Landsbygdsområdena är belägna utanför städernas kransområden. Gränsen mellan stad och landsbygd är dock inte entydig och klassificeringen beaktar därför flexibelt den mellanliggande zonen, som kan betraktas som en egen helhet t.ex. så att kransområdet och den stadsnära landsbygden sammanslås.

4. Lokala centra på landsbygden
Utanför de stora stadsområdena ligger tätortscentra, småstäder och stora kyrkbyar.

5. Stadsnära landsbygd
Området med landsbygdskaraktär som ligger nära stadsområdet både fysiskt och funktionsmässigt.

6. Kärnlandsbygd
Landsbygd med relativt tät bosättning och intensiv markanvändning och/eller mångsidig lokal näringsstruktur.

7. Glesbygd
Ett glest befolkat område som antingen helt saknar funktionellt sett mångsidiga centra eller som har små centra men dessa är belägna på ett stort avstånd från varandra. Största delen av landarealen består av skog.

På vilket sätt kan klassificeringen utnyttjas?

Klassificeringen återfinns på nätet varifrån den kan laddas ned fritt som geografisk information och relevant statistiskt material beräknats på kommunnivå. Geografisk information kan kombineras med de sju klasserna av stadsområden respektive landsbygdsområden genom lägesuppgifterna. Klassificeringen kan på samma sätt fogas till andra geografiska data som egenskapsdata. Klassificeringen av stads- och landsbygdsområden beskriver i första hand skillnaderna mellan olika områden på regionstrukturnivå. Den beskriver inte så mycket egenskaperna hos en viss plats utan närmast områdeshelheter. Gränserna mellan områdesklasserna har generaliserats så att klassificeringen fungerar bäst när man studerar stora områden. Med hjälp av klassificeringen får man information om utvecklingen av olika typer av områden på hela landets nivå. Den nya klassificeringen av områdena, som bygger på geografisk information, har gjorts av Finlands miljöcentral och geografiska institutionen vid Uleåborgs universitet i samarbete med arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och Statistikcentralen.

Mer information

Enhetschef Ville Helminen, SYKE
fornamn.efternamn@miljo.fi

Publikationer

Publicerad 18.12.2013 kl. 17.45, uppdaterad 1.10.2019 kl. 12.22