Byggnadsskydd

I byggnadsskyddsärenden lönar det sig att först kontakta landskapsmuseet, som kan hjälpa till att fastställa byggnadens kulturhistoriska värde. Efter det ska lämplig skyddsmetod väljas: planläggning eller skydd med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet? I synnerhet när objektet ligger i ett detaljplanerat område bör man förhandla med kommunen om möjligheten till skydd genom planläggning.

Vilken lag ska tillämpas?

De allmänna målen samt objekten och kriterierna för byggnadsskyddet anges i lagen om skyddande av byggnadsarvet.

Lagen om skyddande av byggnadsarvet ska tillämpas som skyddsmetod utanför detaljplanerade områden eller områden som är avsedda att detaljplaneras.

På detaljplanerade områden genomförs byggnadsskyddet i allmänhet primärt med planbestämmelser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. I vissa fall kan det även i ett detaljplanerat område meddelas ett separat skyddsbeslut med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet. Detta kan vara fallet t.ex. om interiören i en byggnad ska skyddas.

När det gäller skydd av kyrkliga byggnader tillämpas kyrkolagen eller lagen om ortodoxa kyrkan.

På fasta fornlämningar tillämpas lagen om fornminnen.
 

Vem får göra en framställning om skydd?

En framställning om skydd enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet får göras av byggnadens ägare, en statlig myndighet, en kommun, ett landskapsförbund eller en registrerad sammanslutning som verkar på den ort där byggnaden i fråga är belägen och till vars verksamhetsfält hör att värna om kulturarvet.

Beslut om att inleda detaljplanläggning fattas av kommunen. Kommuninvånarna samt sammanslutningar och stiftelser som har verksamhet i kommunen har dock rätt att komma med initiativ i frågor som gäller kommunens verksamhet.

Hur görs en framställning om skydd enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet?

En framställning om skydd enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet läggs fram skriftligt, och framställningen får vara fritt formulerad. Framställningen ska innehålla uppgifter om byggnaden, om var byggnaden är belägen och om byggnadens ägare samt en motivering till varför byggnaden bör skyddas. Viktiga uppgifter som bör anges är bl.a. byggnadens ålder, bakgrund om användningen och tillhörande händelser, exteriörens/interiörens tillstånd och byggnadens ställning som en del av en historisk helhet eller av kulturlandskapet. I framställningen lönar det sig att bifoga kartor, bilder eller kopior av handlingar som förtydligar motiveringen ytterligare.

Om den som gör framställningen är en registrerad sammanslutning, bör det även bifogas en redogörelse för sammanslutningens gällande stadgar och de personer som har rätt att teckna sammanslutningens namn, t.ex. i form av ett aktuellt utdrag ur förenings- eller handelsregistret.

Framställningen om skydd skickas till den närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) inom vars verksamhetsområde objektet är beläget.

NTM-centralen kan också på eget initiativ vidta åtgärder för att skydda en byggnad.


NTM-centralen kan förbjuda äventyrande av objekt under processens gång

NTM-centralen kan förbjuda åtgärder som äventyrar objektets värde, t.ex. rivning (förbud mot äventyrande av byggnadsarvet). I samband med förbud kan ägaren åläggas att vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att säkerställa skyddet av byggnaden.

Förbudet mot äventyrande av byggnadsarvet gäller tills skyddsärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut, om inte något annat bestäms. NTM-centralen ska behandla skyddsärendet inom två år från det att ett förbud utfärdades.

 

Museiverket ger utlåtande, NTM-centralen fattar beslut

Museiverket ska ge utlåtande till NTM-centralen om den kulturhistoriska betydelsen hos objekt som föreslås bli skyddade. NTM-centralen ber dessutom om utlåtanden av kommunen, av byggnadens och fastighetens ägare eller innehavare och av ägarna eller innehavarna till intilliggande fastigheter. Efter hörandet och eventuella förhandlingar kan närings-, trafik- och miljöcentralen antingen bestämma att objektet ska skyddas eller avslå framställningen om skydd.

Om NTM-centralen beslutar att objektet ska skyddas, ska beslutet skickas till miljöministeriet för fastställelse. Om NTM-centralen fattar beslut om avslag, vinner beslutet laga kraft om det inte överklagas. Miljöministeriet är besvärsmyndighet.
 

Miljöministeriet fastställer beslutet

Miljöministeriet fastställer eller låter bli att fastställa NTM-centralens skyddsbeslut. Om ett beslut inte fastställs kan det bero på att omständigheterna har förändrats i väsentlig grad efter att beslutet fattades.

Ministeriets beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstolen på den grunden att beslutet strider mot lag.

Ytterligare information

Regeringssekreterare Matleena Haapala, Miljöministeriet, tfn +358 295 250 332, förnamn.efternamn@ym.fi

Miljöråd Tuija Mikkonen, Miljöministeriet, tfn +358 295 250 184, förnamn.efternamn@ym.fi

Publicerad 23.2.2016 kl. 16.56, uppdaterad 7.6.2019 kl. 13.03
Utgivare: