För att skydda ozonskiktet har man till största delen förbjudit framställning, användning, marknadsföring, import och export av ämnen som bryter ned ozonskiktet. Begränsningarna gäller såväl nya, regenererade och återvunna ämnen som bryter ned ozonskiktet som produkter som innehåller dessa.
De ämnen som ska tas ur bruk ska behandlas som farligt avfall.
Begränsningarna är baserade på Montrealprotokollet, till vilket alla världens länder har förbundit sig. I Europeiska unionen gäller förordningen om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EG/1005/2009), som delvis innehåller strängare krav på reglering än protokollet. Dessutom har vi nationella bestämmelser. Länkar till författningarna finns nere på sidan.
Nedan berättas närmare om restriktionerna:
Ämnen som bryter ned ozonskiktet i kylanläggningar
CFC-föreningar
CFC-föreningar får inte framställas som köldmedium och anläggningar som innehåller dessa får inte tillverkas eller importeras. Köldmedier som innehåller CFC (t.ex. R-11, R-12, R-502) får inte släppas ut på marknaden och de får inte användas i underhållet av kyl- och luftkonditioneringsanläggningar. Med användning avses tillsats av köldmedium i anläggningen; en anläggning som innehåller CFC får vara i användning, men man får inte längre fylla på den med köldmedium. Export av CFC och anläggningar som innehåller CFC till länder utanför EU är förbjuden. Till exempel är det förbjudet att exportera använda kylanläggningar som innehåller CFC från Finland.
HCFC-föreningar
Framställning, export och import – inklusive återexport – samt utsläpp på marknaden av delvis halogenerade kolväten (HCFC-föreningar, ozonförordningens bilaga I, ämnen i grupp VIII, t.ex R-22) och av produkter och anläggningar som innehåller HCFC-föreningar är i regel förbjudna. Användning av HCFC-föreningar är förbjuden. Man får använda en anläggning som innehåller HCFC-föreningar också framöver, men inte fylla på kylmediet om anläggningen börjar läcka eller skadas.
Behörighetskrav och kontroller av kyl-, ventilations- och värmepumpanläggningar samt släckutrustning
Innehavaren av eller ägaren till fast installerade kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsanläggningar samt kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpskretsar och släckanläggningar som innehåller minst 3 kg ämne som bryter ned ozonskiktet ska se till att anläggningen inspekteras med regelbundna intervall enligt bestämmelserna. Inspektionsintervallet beror på mängden köldmedium, men kan också förlängas om det finns ett läckagedetektorsystem:
|
Mängd köldmedium
|
Inspektionsintervall
|
Inspektionsintervall om ett läckagedetektorsystem används
|
|
≥ 3 kg (hermetiskt ≥ 6 kg)
|
12 mån
|
12 mån
|
|
≥ 30 kg
|
6 mån
|
12 mån
|
|
≥ 300 kg
|
3 mån
|
6 mån
|
I anläggningar innehållande minst 300 kg ämne måste det finnas ett läckagedetektorsystem. Läckagedetektorsystemet ska inspekteras en gång per år. Hermetiskt slutna anläggningar som innehåller mindre än sex kilogram ämne behöver inte inspekteras om anläggningen har märkts ut att den är hermetiskt sluten.
Anläggningens innehavare eller ägare ska se till att den som utför inspektionen eller verksamhetsutövaren har ett certifikat över behörighet utfärdat av Tukes.
Inspektionen av anläggningen kan göras i samband med övrigt underhåll av den.
Anläggningens innehavare eller ägare ska föra en underhålls- och inspektionsjournal, som på uppmaning ska visas myndigheten. I anslutning till anläggningen ska det finnas ett meddelande (t.ex. en etikett) om när den senast inspekterades. Underhålls- och inspektionsjournalen ska visa:
- mängd och typ av ämne som anordningen innehåller,
- mängd och typ av ämne som tillsatts,
- uppgift om huruvida ämnet i anordningen har återanvänts eller tagits till vara samt materialåtervinnings- eller regenereringsanläggningens namn och adress,
- mängden tillvarataget ämne,
- datum, utförda åtgärder och resultat i fråga om de kontroller som utförts,
- namnet på den verksamhetsutövare som utfört kontrollen samt numret på certifikatet, och
- de åtgärder som vidtagits för att ta till vara och bortskaffa ämnet, om anordningen har monterats ned.
Servicejournalen ska på begäran visas upp för tillsynsmyndigheten.
Statsrådets förordning 766/2016 gäller även kompetenskrav.
Andra begränsningar av användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet
Släckutrustning
Det är förbjudet att använda haloner i tillverkningen av produkter och anläggningar samt att släppa ut produkter och anläggningar som innehåller haloner på marknaden. Släckutrustning får inte innehålla haloner, med undantag av vissa kritiska användningsområden som omnämns i kommissionens förordning (EU) nr 744/2010. Dessa användningsområden innefattar vissa militära objekt och några civila objekt. Sådana är till exempel:
- Skydd av motorgondoler och reservkraftaggregat på luftfartyg
- Landbaserade lednings- och kommunikationscentraler som är väsentliga för nationell säkerhet
Användningen av haloner inom de kritiska användningsområden som nämns i bilagan om haloner ska årligen rapporteras till Finlands miljöcentral, som rapporterar vidare till Europeiska kommissionen och FN.
Statsrådets förordning 766/2016 gäller även släckutrustning.
Affärer som installerar och utför underhåll på släckutrustning ska göra en anmälan för tillsynsändamål till Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) och utse en ansvarsperson.
Laboratorie- och analysanvändning
Ozonförordningens förbud mot import, tillverkning och användning gäller inte sådana ämnen som bryter ned ozonskiktet som används för viktiga laboratorie- och analysändamål, förutsatt att bestämmelserna om registrerings- och tillståndsförfaranden i ozonförordningen efterföljs. För tillverkning och användning gäller sjunkande kvoter. Kommissionen har antagit en separat förordning om den här proceduren och kvoterna gällande det här användningsområdet.
Metylbromid
Användning av metylbromid vid karantänsättning och före transport samt i nödsituationer:
Användningen av metylbromid är kvoterad och ämnet får endast användas för de i rubriken nämnda ändamålen med tillstånd av en behörig myndighet. Dessa användningsändamål finns inte i Finland.
Användning i expansionsämnen
Användning av HCFC-föreningar i tillverkning och utsläppande på marknaden av skumplast är förbjudet.
Import- och exportbegränsningar för ämnen som bryter ned ozonskiktet
Import av ämnen som bryter ned ozonskiktet eller produkter som innehåller sådana ämnen är förbjudet med undantag av sådan import som avses i artikel 16.2 i ozonförordningen, vilket dock förutsätter att villkoren i artikel 18 (import- och exportlicenser) uppfylls.
Övergång till fri omsättning i Europeiska gemenskapen av ämnen som bryter ned ozonskiktet eller aktiv förädling av sådana ämnen kräver importlicens. Importlicenserna är kvoterade, och de kan i regel fås bara för nödvändiga eller kritiska användningsområden, såsom tillverkning av astmainhalatorer och användning i laboratorier. Importen skall ske från en stat som i fråga om det aktuella ämnet är part i Montrealprotokollet (inklusive tilläggen till protokollet). Ansökningar om importlicens riktas till kommissionen. En kommitté som består av företrädare för medlemsstaterna behandlar ansökningarna och tilldelar företagen kvoter.
Det är förbjudet att exportera ämnen som bryter ned ozonskiktet eller produkter som innehåller dem med undantag av sådan export som avses i artikel 17.2 och 17.3 i ozonförordningen, vilket dock förutsätter att villkoren i artikel 18 (import- och exportlicenser) uppfylls.
Avfallshanteringen av ämnen som bryter ned ozonskiktet
I statsrådets förordning om avfall (179/2012, bilaga 4) har ämnen som bryter ned ozonskiktet klassificerats som farligt avfall. Enligt miljöskyddslagen (527/2014) får farligt avfall behandlas eller återvinnas bara i en anläggning eller på en plats som har miljötillstånd enligt miljöskyddslagen.
Ämnen som bryter ned ozonskiktet tolkas höra till följande kategorier av avfall som tas till vara eller behandlas på ett för farligt avfall tillbörligt sätt.
|
CFC och HCFC-föreningar
|
|
- som köldmedier, lösningsmedel, drivgas för skumplast i kategori 14 06 01
- elektrisk och elektronisk utrustning (bl.a. kylskåp och frysar) som innehåller dessa i kategorierna 16 02 11 och 20 01 23
- isoleringsmaterial i fordon som tagits ur bruk (inkl. kyltransport) som innehåller dessa i kategori 16 01 21
- isoleringsmaterial för byggnader som innehåller dessa i kategori 17 06 03
- som laboratoriekemikalier i kategorierna 16 05 06 och 14 06 02
|
|
haloner
|
|
- gaser i tryckförpackningar och tryckbehållare som innehåller farliga ämnen i kategori 16 05 04
|
|
tetraklormetan och 1,1,1-trikloretan
|
|
- som laboratoriekemikalie i kategori 16 05 04
- andra halogenerade lösningsmedel och lösningsmedelsblandningar i kategori 14 06 02
|
|
metylbromid
|
|
- avfall från jordbrukskemikalier som innehåller farliga ämnen i kategori 02 01 08
|
|
förpackningar
|
|
- tomma förpackningar som innehåller rester av ämnen som bryter ned ozonskiktet eller som är förorenade med sådana ämnen finns i kategori 15 01 10
|
CFC- och HCFC-föreningar som används som värmeöverföringsmedel eller lösningsmedel i anordningar och anläggningar och haloner i handbrandsläckare, mobila initialbrandsläckningsanläggningar och brandsläckningsanordningar, skall tas till vara och sändas för återvinning eller behandling som avfall så som avses i avfallslagen, då anordningarna eller anläggningarna tas ur bruk eller då dessa föreningar vid service avlägsnas från anordningarna eller anläggningarna.
Enligt SRf 766/2016 skall en verksamhetsutövare som sköter avfallshantering ha en sådan ansvarig med anställning i huvudsak hos verksamhetsutövaren som har teknisk utbildning eller grundutbildning för avfallsskötare eller vardera. Den ansvarige ska vara förtrogen med den typ av utrustning som hanteras, med den utrustning som behövs i arbetet och med rätta arbetsmetoder, samt med skyldigheterna i fråga om hälsoskydd, säkerhet och miljöskydd.