Minister Tiilikainen inför den första partskonferensen för kvicksilverkonventionen i Genève den 29 september: ”Ett betydande avtal för den arktiska regionen”

Pressmeddelande 27.9.2017 kl. 10.07

Den internationella kvicksilverkonventionen är i globalt hänseende väldigt viktig med tanke på människors hälsa och miljön. Bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen deltar i den första konferensen för parterna i Minamatakonventionen om kvicksilver, som ordnas i Genève i Schweiz den 29 september. Minister Tiilikainen håller ett anförande om de arktiska områdena i en högnivåpanel under konferensen. Konventionen är särskilt viktig för den arktiska regionen, eftersom kvicksilvret som sprids långa vägar via luften ansamlas i polarområdena.

Vid partskonferensen är avsikten att anta regler som ska trygga ett effektivt genomförande av konventionen och att avtala om hur man kan evaluera genomförandet. Parterna ska dessutom finslipa anvisningarna om t.ex. lagring och behandling av kvicksilver. Konferensen ordnas den 24–29 september.

Det giftiga kvicksilvret stannar länge kvar i atmosfären och transporteras långt bort från utsläppskällan. Kvicksilvret hamnar i miljön till följd av förbränning av fossila bränslen, i synnerhet stenkol. Man bedömer att världens energibehov kommer att öka, likaså kvicksilverbelastningen i atmosfären.

”För att kvicksilvernedfallet ska kunna kontrolleras krävs det både en global energirevolution och bindande internationella förpliktelser. Minamatakonventionen utgör ett betydande framsteg inom internationellt miljösamarbete och internationell miljörätt. För att förpliktelserna i konventionen ska kunna fullgöras måste fossila bränslen ersättas med förnybar energi och ren teknik. I detta arbete föregår Finland med gott exempel och erbjuder också andra länder sitt kunnande”, säger minister Tiilikainen. 

Konventionen täcker kvicksilvrets hela livscykel, allt från malmbrytningen till behandlingen av kvicksilveravfall. Den förbjuder tillverkning, export och import av de mest betydande kvicksilverhaltiga produkterna – batterier, kvicksilverbrytare, lampor, kosmetika, bekämpningsmedel, växtbekämpningsmedel och mätapparatur – från och med 2020. Användningen av amalgam som plomber i tänder bör dras ned till ett minimum. Användningen av kvicksilver i produktionen av acetaldehyd bör upphöra senast 2018 och användningen inom kloralkaliindustrin bör upphöra senast 2025. Konventionen ålägger dessutom parterna att hantera avfallet på ett hållbart sätt och lagra kvicksilvret säkert.

Merparten av det kvicksilver som faller ned över Finland härstammar från utlandet. I Finland kommer konventionen på lång sikt att leda till att halterna av metylkvicksilver i rovfisk som omfattas av konsumtionsbegränsningar (gädda, stor abborre, gös och lake) minskar. Minamatakonventionen trädde i kraft i Finland i början av september.

I Finland används kvicksilver endast i begränsad utsträckning. Hos oss bedrivs inte sådan guldutvinning där man använder kvicksilver på det sätt som nämns i konventionen. Inom EU har man redan kommit överens om att frångå användningen av kvicksilver i kloralkaliindustrin. I Finland har också användningen av tandamalgam minskat: år 2012 användes amalgam i mindre än 3 procent av plomberna.

Mer information:

Pirkko Kivelä, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 279, fornamn.efternamn@ym.fi (i Genève fram till den 29 september)

Ulla Ahonen, kommunikationsexpert, tfn +358 295 250 052 (i Genève den 29 september)

 


Utgivare: