För att effektivt mäta Östersjöns näringsvärden och algamängder har man installerat automatisk mätningsapparatur på några handelsfartyg som skickar information om ytvattnets tillstånd åt forskare i nästan realtid. Forskare utnyttjar observationerna vid bl.a. Östersjöns alguppföljning, offentlig informering samt specifikation av satellitbilder och vid fastställning av olika havsmodeller.
Figur 1. Karta över Alg@line-fartygsrutterna.
Genom satellitförbindning överförs observationerna uppmätta från vattnet åt forskarna en gång i timmen. Mätningsapparaturen mäter havets salthalt, klorofyll, temperatur, CDOM (eng. colored dissolved organic matter) dvs. en optiskt mätbar beståndsdel av det upplösta organiska materialet i vattnet, grumlighet och under sommaren mäts dessutom mängden blågröna alger (cyanobakterier). Dessutom tar och förvarar mätningsapparaturen vattenprover för bestämning av näringshalter (fosfor och kväve) och för bestämning av växtplanktonarter.
I denna automatiska Algaline-uppföljning (eller Alg@line-uppföljning) som drivs av Finlands miljöcentral (SYKE) deltar tre kommersiella frakt- eller passagerarfartyg. Därutöver koordinerar SYKE:s samarbetspartner två fartyg mer.
På SYKE:s ansvar:
- M/S Finnmaid (Helsinki–Travemünde)
- M/S Silja Serenade (Helsinki–Tukholma)
Samarbete mellan SYKE och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut):
- M/S Tavastland (Uleåborg–Kemi–Lübeck)
På EMI:s (Estonian Marine Institute) ansvar:
- M/S Silja Victoria (Tallinn–Stockholm)
På MSI:s (Marine Systems Institute) ansvar:
- M/S Silja Europa (Tallinn–Helsingfors)
I Algaline-samarbetet deltar förutom SYKE även NTM-centralerna (närings-, trafik- och miljöcentralerna) vid Finlands kust och Helsingfors stads miljöcentral. Internationella samarbetspartner är Estlands EMI (Estonian Marine Institute) och MSI (Marine Systems Institute), den tyska IOW-forskningsinstitutionen (Das Leibniz-Institut für Ostseeforschung Warnemünde) och Sveriges SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut).
Handelsfartygens Algaline-mätningsresultat publiceras fr.o.m. december 2014 i Meriwiki, eftersom den tidigare publiceringshemsidan (Östersjöportalen) lagts ner.
Växtplanktonmängden i västra Finska viken
Figur 2. Växtplanktonmängden i västra Finska viken året 2022 i jämförelse med medeltalen från 2000-2021. Den gröna linjen åskådliggör medeltalen för växtplanktonmängderna per vecka under åren 2000-2021 (uppmätta som mängden a-klorofyll i mg/m-3). Punkterna i orange åskådliggör observationer från året 2022. Mätningarna är gjorda på öppet hav.
Växtplanktonmängden i norra Östersjön
Figur 3. Växtplanktonmängden i norra Östersjön året 2022 i jämförelse med medeltalen från 2000-2021. Den gröna linjen åskådliggör medeltalen för växtplanktonmängderna per vecka under åren 2000-2021 (uppmätta som mängden a-klorofyll i mg/m-3). Punkterna i orange åskådliggör observationer från året 2022. Mätningarna är gjorda på öppet hav.
Växtplanktonmängden i Arkonabassängen
Figur 4. Växtplanktonmängden i Arkonabassängen året 2022 i jämförelse med medeltalen från 2000-2021. Den gröna linjen åskådliggör medeltalen för växtplanktonmängderna per vecka under åren 2000-2021 (uppmätta som mängden a-klorofyll i mg/m-3). Punkterna i orange åskådliggör observationer från året 2022. Mätningarna är gjorda på öppet hav.
Mängden fosfat i västra Finska viken
Figur 5. Mängden fosfat i västra Finska viken året 2022 i jämförelse med medeltalen från 2000-2021. Den blåa linjen åskådliggör medeltalen för mängden fosfat per vecka under åren 2000-2021. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2022. Mätningarna är gjorda på öppet hav.
Mängden nitrat i västra Finska viken
Figur 6. Mängden nitrat i västra Finska viken året 2022 i jämförelse med medeltalen från 2000-2021. Den bruna linjen åskådliggör medeltalen för mängden nitrat per vecka under åren 2000-2021. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2022. Mätningarna är gjorda på öppet hav.
Mängden fosfat i norra Östersjön
Figur 7. Mängden fosfat i norra Östersjön från året 2022 i jämförelse med medeltalen från 2000-2021. Den blåa linjen åskådliggör medeltalen för mängden fosfat per vecka under åren 2000-2021. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2022. Mätningarna är gjorda på öppet hav.
Mängden nitrat i norra Östersjön
Figur 8. Mängden nitrat i norra Östersjön från året 2022 i jämförelse med medeltalen från 2000-2021. Den bruna linjen åskådliggör medeltalen för mängden nitrat per vecka under åren 2000-2021. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2022. Mätningarna är gjorda på öppet hav.
Mängden fosfat i Arkonabassängen
Figur 9. Mängden fosfat i Arkonabassängen från året 2022 i jämförelse med medeltalen från 2000-2021. Den blåa linjen åskådliggör medeltalen för mängden fosfat per vecka under åren 2000-2021. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2022. Mätningarna är gjorda på öppet hav.
Mängden nitrat i Arkonabassängen
Figur 10. Mängden nitrat i Arkonabassängen från året 2022 i jämförelse med medeltalen från 2000-2021. Den bruna linjen åskådliggör medeltalen för mängden nitrat per vecka under åren 2000-2021. De röda punkterna åskådliggör observationerna från året 2022. Mätningarna är gjorda på öppet hav.