Avfallshantering på byggarbetsplatsen

Materialeffektivitet innebär ett heltäckande miljötänkande, där man genom effektiv och sparsam användning av naturresurser kan åstadkomma samma eller till och med bättre välbefinnande än tidigare. Samtidigt minskar utsläppen och avfallsmängden.

I materialeffektivitet ingår förutom att förebygga att avfall uppstår också att utnyttja avfall som material eller energi. Planeringen har en central roll både i nybyggnad och reparationsbyggande, eftersom man med hjälp av planeringslösningar kan påverka byggnadens ålder samt se till att de material som används är ofarliga och kan återvinnas. Även omsorgsfullt underhåll av byggnaden och reparationer i rätt tid är väsentliga faktorer. Själva reparationsprocessen kan påverkas genom att främja sortering på uppkomstplatsen och nyttoanvändning av avfall.

Minimering av materialspill under byggarbetena

Vid reparationsbyggande uppstår i regel betydligt mer byggavfall än vid nybyggnad på grund av rivningsmaterialet. Materialspillet och mängden avfall som uppstår på byggarbetsplatsen kan i samband med reparationer minimeras genom bl.a. god planering (kännedom om rätt mängder), användning av måttbeställt material (gipsskivor, virke, paneler, lister), rätt arbetsmetoder och verktyg, allmän prydlighet på arbetsplatsen (påverkar materialskadornas omfattning) samt måttnoggrannhet (materialspillet ökar om man överskrider toleransen och rör sig vid de övre gränserna).

Uppkomsten av förpackningsavfall kan minskas genom att använda förpackningsfria produkter eller produkter med lätta förpackningar samt utnyttja förpackningar som kan användas flera gånger.

Lagstiftning och hierarki med anknytning till hanteringen av byggavfall

Statsrådets beslut om byggavfall (295/1997) innehåller bestämmelser om sorteringen av byggavfall. Enligt beslutet ska byggandet planeras och genomföras samt byggavfallet insamlas och transporteras så, att de avfallstyper som ska utnyttjas hålls åtskilda eller sorteras åtskilt från varandra och från annat byggavfall och byggnadsmaterial.

I huvudstadsregionen ska följande produktions- och rivningsavfall från byggverksamhet insamlas separat samt separeras och samlas in för nyttoanvändning (allmänna bestämmelser om avfallshanteringen i huvudstadsregionen, 8 §):

  • oimpregnerat byggnadsvirkesavfall, om det uppstår över 50 kg per vecka
  • returmetall, om det uppstår över 50 kg per vecka
  • återvinningsbart pappavfall, om det uppstår över 50 kg per vecka
  • farligt avfall såsom impregnerat trä ska alltid samlas in separat.


För stora byggarbetsplatser föreskrivs ytterligare sortering. Om det uppstår sammanlagt över 5 ton byggavfall, ska betong, tegel, mineralplattor, keramik och gips sorteras separat. Marksubstans, stenmaterial och muddringsavfall ska utnyttjas om det uppstår över 800 ton.

Kommunen preciserar bestämmelserna

Varje kommun kan dessutom för att precisera verkställandet utfärda lokala bestämmelser. Det lönar sig att kontrollera dessa bestämmelser hos den kommun där rivnings- eller byggnadsobjektet finns. Det är dock klokt att sortera även sådana avfallsfraktioner på byggarbetsplatsen som inte måste sorteras enligt någon lag eller föreskrift, inte bara med tanke på avfallsavgifterna, utan också med tanke på eventuell återvinning.

Det nyaste avfallsdirektivet (2008/98/EG) syftar till att främja förebyggandet av avfall samt återanvändning och återvinning. Medlemsstaterna förpliktas att främja återvinning av avfall så att minst 70 procent av det byggnads- och rivningsavfall som uppstår återvinns år 2020.

Enligt direktivet ska följande prioritetsordning följas när åtgärder väljs:

1. Minskning av avfallets mängd och avfallets skadlighet
2. Återanvändning av en produkt eller en del av en produkt som har tagits ur bruk
3. Materialåtervinning
4. Energiåtervinning eller annan återvinning
5. Slutförvaring

Publicerad 18-11-2016 kl. 10.40, uppdaterad 18-11-2016 kl. 10.40
Ämne: