Energieffektivitet genom fasadreparation

Det kan vara motiverat att tilläggsisolera ytterväggen i samband med en fasadreparation. Den förbättrade boendekomforten talar fota för en tilläggsisolering. Den ekonomiska nyttan av tilläggsisolering beror bl.a. på konstruktionen och den ursprungliga värmeisoleringens effekt.

I småhus fördelas den förbrukade värmeenergin nästan jämnt mellan ledningsförluster i byggnadens klimatskärm (ytterväggen, vindsbjälklaget och bottenbjälklaget), ventilationen och uppvärmningen av bruksvattnet. När tilläggsisolering övervägs lönar det sig alltid att också granska fönstrens energieffektivitet och väggens täthet.

Det lönar sig att tilläggsisolera i samband med en reparation

Det är ofta motiverat att tilläggsisolera ett småhus om en fasadreparation inkluderar rivning av den gamla ytan och byggande av en ny yta till exempel på ett frontmannahus som har haft en fasad av trä eller asbestcementskiva. Det är också möjligt att tilläggsisolera putsade ytor med ett isoleringslager och ny puts, men det krävs god byggnadsfysikalisk kunskap för att planera åtgärden.

En huvudregel är att tilläggsisolering ska göras på byggnadens utsida, så att den gamla konstruktionen värms upp och torkar. Genom yttre tilläggsisolering kan man också bryta köldbryggor i konstruktionerna. Det är viktigt att se till att den nya isoleringens utsida täcks av ett lufttätt vindskyddsskikt, till exempel en skivkonstruktion. Om kall utomhusluft kan strömma i in i isoleringslagret förblir nyttan av tilläggsisoleringen liten.

Konstruktionens genomsläpplighet av vattenånga ska öka när man går inifrån och utåt i konstruktionen. Insidan ska alltså bestå av det allra tätaste materialet. En sakkunnig ska alltid bedöma tilläggsisoleringens inverkan på konstruktionens byggnads- och fukttekniska funktion.

Hustekniken ska beaktas

När tilläggsisolering övervägs ska byggnadens energieffektivitet alltid granskas på ett heltäckande sätt och de hustekniska systemens funktion beaktas. Hustekniken måste fungera på det reparerade husets villkor, och man ska till exempel se till att ventilationen har tillgång till tilluft.

Tilläggsisoleringens tjocklek är oftast en kompromiss mellan energihushållning och arkitektur, eftersom en tjockare väggkonstruktion måste beaktas i takskäggets detaljer och fönsteröppningarna. Ofta inkluderar en fasadrenovering också reparation eller förnyelse av fönstren till en mer energieffektiv modell. Den använda isoleringen och isoleringstjockleken samt fönsterlösningarna ska i varje situation optimeras enligt de ramvillkor som byggnaden och projektet ställer.

En fasadrenovering inleds i regel på grund av fasadens reparationsbehov. Då är inbesparingen i uppvärmningskostnaderna som tilläggsisoleringen medför en extra fördel i kostnadskalkylerna. Livscykelkostnaderna och återbetalningstiderna samt de tekniska lösningarna är alltid specifika för objektet och förutsätter beräkningar som gjorts av en sakkunnig.

Publicerad 18-11-2016 kl. 9.00, uppdaterad 18-11-2016 kl. 9.00
Ämne: