Typiska fukt- och mögelskador i småhus byggda på 1970-talet och senare

Reparation av fuktskada

De vanligaste fuktproblemen i småhus från 1970-talet har att göra med dolda skador i de falska sockelkonstruktionerna samt bottenbjälklagets träkonstruktioner. Skadorna har uppstått när fukt har vandrat från jordgrunden genom sockelkonstruktionen till ytterväggens nedre delar samt överförts från jordgrunden till golvkonstruktionerna. På 1970-talet byggdes ofta mycket låga grunder i jämförelse med den omgivande markytan. Man eftersträvade å ena sidan bättre värmeisoleringsförmåga i fogen mellan bottenbjälklaget och väggen och å andra sidan att byggnaden skulle passa in i terrängen. När markytan är nästan på samma nivå som golvkonstruktionen på byggnadens insida, är risken stor att fuktskador uppstår. På grund av konstruktionernas utsatthet för skador är reparationerna av fuktskador i småhus från 70-talet i regel betydande, eftersom skadorna ofta omfattar hela bottenbjälklagskonstruktioner och ytterväggskonstruktionens nedre delar.

I småhus från 1980-talet varierar byggnadssätten redan väldigt mycket. Men även under detta årtionde uppstod typlösningar av vilka en del är ytterst utsatta för skador. De största skadehärdarna i småhus från 1980-talet hittas i våtrummen, bottenbjälklaget och takkonstruktionerna. Största delen av skadorna beror på att fuktkontrollen har gett vika. Det är alltså typiskt för skador och problemkonstruktioner i byggnaden att fukt har hamnat på fel plats.

Det vanligaste problemet är skador och mögel i duschväggar som består av gipsskivor. Vattenisoleringssystemen från den tiden har visat sig vara opålitliga och fuktisoleringarna och fogarna i våtrummen är ofta bristfälliga. En typisk fuktskada har anknytning till väggen med trästomme mellan bastun och bad- eller tvättrummet, som har vattenisolerats på båda sidorna. Om vatten kommer in i konstruktionen kan det inte torka, eftersom fukten hamnar mellan två täta membran. Vid sidan av väggarna är också golvkonstruktionerna i tvättrummen problematiska i småhus från 1980-talet. Plattorna på mark saknar ofta vattenisolering, vilket innebär att fukt kan ha spridits till de omgivande konstruktionerna och till och med till intilliggande utrymmen. Andra problemområden i tvättrummen är slarvigt utförda fogar vid golvbrunnen, där fogen mellan brunnet och golvet inte har tätats.

De vanligaste skadetyperna i hus från 1990-talet är skador i bottenbjälklagets konstruktioner, skador i våtrummen och fuktskador i vindsbjälklaget. Skadorna i våtrummen har att göra med de skivkonstruktioner som användes under 90-talet, avsaknaden av vattenisolering samt fel i våtrummens plastbeläggningar. Först efter att de nya föreskrifterna om vattenisolering trädde i kraft år 1999 började man reparera byggfel i våtrummen. Fuktskador i bottenbjälklagets konstruktioner har huvudsakligen anknytning till lösningar i krypgrunden. Skadeorsaken är fuktbelastning och mögel i krypgrundens jordgrund samt bristfällig ventilation i krypgrunden. I vindsbjälklaget beror skadorna på läckage i yttertaket samt otillräcklig ventilation i vindsbjälklaget och bristfällig tätning av genomföringar.

Under 2000-talet har typfelen i småhus minskat som en följd av de striktare fuktbestämmelserna, konstruktionslösningarnas utveckling och den ökade kunskapen bland aktörerna som deltar i byggprojekten. De vanligaste typfelen i nya fastigheter har att göra med bristfällig tätning av fogar mellan konstruktionerna, dvs. tätningsproblem i klimatskärmens konstruktioner. Till exempel förekommer det brister i fogarna mellan bottenbjälklaget och ytterväggen samt genomföringarna i ångspärren eller så har vattenisoleringarna fel membrantjocklek eller är monterade på fel sätt. Också en för tidigt genomförd ytbeläggning av golven har kunnat förorsaka fuktskador i ytbeläggningarna. En betydande orsak till nya fuktskador är bristfällig fuktkontroll under byggperioden, vilket har kunnat leda till fuktskador i stomkonstruktionerna, värmeisoleringslagren och ytkonstruktionerna och i värsta fall till och med till mikrobskador redan under byggarbetena. De allt fler och allt mer komplicerade hustekniska systemen, som förorsakar nya slags problem i bostäderna om de inte underhålls, innebär en egen utmaning med anknytning till inomhusluftens kvalitet i nya småhus.

Publicerad 18-11-2016 kl. 17.09, uppdaterad 18-11-2016 kl. 17.09
Ämne: