Gå till innehållet

Sanering av våtrum i höghus från 1960-talet

I ett höghus från 1960-talet består våtrummens väggar ofta av en stenkonstruktion. Största delen av våtrummen är byggda av betong, men en del av konstruktionerna består också av porös och fuktbeständig siporex.

Under denna tidsperiod hade badrummen vanligen ett badkar och tre kakelrader på väggen bredvid karet. I regel förekommer ingen vattenisolering.

En expert bedömer reparationsbehovet

Den vanligaste golvkonstruktionen består av en bärande betongplatta undertill och ett bitumenlager eller -membran ovanpå. Ytplattan har i regel en tjocklek på cirka 60 mm och har inte behandlats med vattenisolering. En gjutjärnsbrunn leder bort vattnet och avloppsrören har placerats i den bärande plattan.

Ovanför gjutjärnsbrunnen har ofta en upphöjningsring av koppar använts, vars huvudsakliga uppgift har varit att fungera som gjutform och alltså inte som en vattentät del av golvbrunnen.

När våtrummets reparationsbehov definieras ska man beakta att ytplattan sannolikt inte är vattenisolerad. Då får man höga värden när man mäter ytplattans fuktighet. Värdena är dock inte nödvändigtvis oroväckande. En expert bedömer den faktiska situationen och de nödvändiga åtgärderna.

En dusch kräver god vattenisolering

Om badkaret avlägsnas och en dusch byggs, måste konstruktionerna utrustas med betydligt bättre vattenisolering än tidigare. Ett problemområde kan vara den plats där ytplattan ansluts till väggen. På samma sätt måste golvbrunnslösningen genomföras från fall till fall. När brunnens plats ändras kan ytplattan behöva gröpas ur.

Enligt de nuvarande bestämmelserna ska ytbeläggningen på våtrummets golv och väggar fungera som vattenisolering. Ett alternativ är en separat vattenisolering som genomförs under golvbeläggningen och bakom väggbeläggningen.

Rivningen genomförs alltid först

En reparation börjar alltid med rivning. Därefter mäts konstruktionens fukthalt. Vid behov torkas konstruktionen och planerna anpassas för att motsvara den faktiska konstruktionen och situationen.

Golvets lutning ska vara minst 1:100. Det rekommenderas att ett våtrum utrustas med golvvärme som ansluts till värmesystemet och kan användas separat. Tillgänglighetskraven begränsar tröskelns höjd.

En duschkabin eller duschvägg hindrar stänk

I duschrum rekommenderas användning av en duschkabin eller duschvägg, som begränsar mängden vatten som stänker på väggar och golv. Vattenledningarna bör placeras synligt eller inkapslas på ett sådant sätt att vattnet vid ett läckage leds via en läckagebehållare till en lämplig plats där läckaget kan upptäckas. Rören ska lätt kunna inspekteras och repareras.

En våtrumsrenovering innebär alltid störningar i boendet. Om invånarna bor i bostaden under renoveringen kan de kanske använda husets gemensamma bastu för att tvätta sig eller alternativt kan en våtrumscontainer placeras på husets gård.

Publicerad 17.11.2016 kl. 10.49, uppdaterad 17.11.2016 kl. 10.48