Mätning av tätningens tjocklek och val av tätning

Mätning av tätningens tjocklek

När skicket har kontrollerats ska tjockleken på de tätningar som ska användas i fönstren utredas. Det är viktigt att den tätning som används har rätt tjocklek, så att den täcker glappet, dvs. springan mellan bågen och karmen.

Mätning av tätningens tjocklek
Mätning av tätningens tjocklek
Mätning av tätningens tjocklek

Mätningen av tätningens nödvändiga tjocklek utförs med plastiskt vax, till exempel formvax eller häftmassa. För mätning av tätningens tjocklek för en fönsterbåge används sex vaxbitar av en fingertopps storlek. Bitarna placeras på olika sidor av fönstret vid de punkter där tätningen ska monteras. Det lönar sig inte att lösgöra den gamla tätningen ännu i detta skede, utan mätningen utförs bredvid den gamla tätningen eller genom att skära ut en bit ur den gamla tätningen och placera en ny tätning i dess ställe. Tätningen kan monteras vid fönsterbågens fals eller karmens fals.

Gör så här:

1. Fäst två vaxbitar på den sida där gångjärnen finns (upptill och nedtill)
2. Fäst två vaxbitar på den sida där låset finns (upptill och nedtill)
3. Fäst en vaxbit i mitten av den övre respektive nedre delen (sammanlagt 2 bitar)
4. När vaxbitarna har placerats ut, stäng och öppna fönstret en gång.
5. Mät de tillplattade vaxbitarnas tjocklek, vilken motsvarar tjockleken på den springa som ska tätas. Tätningen som ska monteras ska vara 2-3 mm tjockare än den tillplattade vaxbiten. En för tjock tätning gör dock att fönstret eller dörren inte kan stängas. Om tätningen pressas samman till mindre än hälften av sin ursprungliga tjocklek, kan tätningens struktur gå sönder, vilket leder till att tätningen förlorar sin elasticitet. Observera att det kan behövas olika tätningstjocklekar i samma fönster, till och med på samma sida av samma fönsterbåge.
6. Det lönar sig att vara särskilt noggrann när man mäter glappet på samma sida som dörrens eller ventilationsfönstrets lås.

 

Val av tätning

Mätning av tätningens tjocklekTätningen ska ha en struktur med slutna celler och vara elastisk i alla användningstemperaturer. Dessutom ska tätningen tåla ultraviolett strålning och mekanisk belastning i minst fem år.

Det ska finnas flera olika storlekar av tätningen, eftersom den tätade springans tjocklek kan variera mellan 2 och 10 millimeter. Tätningen bör vara av en sådan typ att den som monterar tätningen kan göra det på egen hand. Fästet ska också ha en lång livslängd och tåla belastning.

 

Den bästa lufttätheten uppnås med olika tjocka tätningar av rör- och P-modell. De vanligaste användbara tätningarna är silikontätningar med olika form och fästmetoder, TPE-, PP-, PE- eller PU-tätningar som monteras i en skåra samt EPDM-tätningar av massivt gummi som ska häftas fast.

 

Om en gammal tätning har monterats i en tätningsskåra i karmen, kan det vara fråga om en specialtätning. Då krävs det i praktiken att ett specialföretag inom tätningsbranschen anlitas för att byta tätningen. Vid behov kan dock en gamma tätning i en tätningsskåra skäras bort och en ny tätning fästas ovanpå skåran. Tätningar som har monterats i en så kallad cirkelskåra (3-4 mm bred skåra) kan man emellertid byta på egen hand.

En dörr som har vridit sig väldigt mycket i förhållande till dörrkarmen kan göras lufttät också med en tätningslist som monteras i karmen.

Tejptätningar av plast eller papper håller endast för en användning, eftersom tätningen går sönder när fönstret eller dörren öppnas. De kan dock i vissa fall vara användbara till exempel på äldre fönster, där den springa som ska tätas är över en centimeter bred. På längre sikt lönar det sig emellertid att renovera sådana fönster och täta dem med en mer hållbar tätning.

                                                                                                                    

Publicerad 16-11-2016 kl. 16.33, uppdaterad 02-12-2016 kl. 9.53
Ämne: