Gå till innehållet

Typiska fukt- och mögelskador i bostadshöghus

I höghus byggda under olika årtionden hittas fukt- och mögelskador ofta i bristfälliga fuktisoleringar och golvbrunnarnas fogar i våtrummen. Trots förändrade byggmetoder förekommer också allvarliga fuktskador i yttertak och källarlokaler.

I äldre hus byggda under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet har fuktbelastningen i byggnadens grund och källare i regel sitt ursprung i jordgrunden. Skadorna förorsakas av fukt som vandrar till de inre konstruktionerna. De bakomliggande orsakerna är bristen på dränering och bristfällig vattenisolering.

Värmeisoleringen i byggnadens mellanbotten består av ett lager med flygaska, sand, torv, mossa och ibland även kutterspån och sågspån. När detta lager blir fuktigt är det en bra grogrund för mikrober.

Skador i våtrummen är typiska för 60-talshus

Platser med fuktrisker i höghus från 1960-talet finns i våtrummen, där den ursprungliga golvbrunnen består av gjutjärn och upphöjningsringen av koppar. Vattnet har letts till badkaret genom att göra ett hål i upphöjningsringen av koppar. Genomföringens tätningar saknas helt eller har med tiden murknat och släpper igenom vatten till golvkonstruktionen.

Det avrinnande vattnet har dock inte förorsakat några skador som stör användningen. Skadorna finns i taket på lokalerna undertill och syns som sprickor i färgen och fläckar av rinnande vatten. De synliga skadorna är ofta små, eftersom vattnet har absorberats av konstruktionerna i mellanbottnen så länge som 50 år. Badkaren och de fungerande golvlutningarna har hållit den omgivande konstruktionen i relativt gott skick. Situationen förändras när badkaret tas bort men hela konstruktionen inte förnyas.

Läckage i plastbeläggningar

Höghus från 1970-talet har flest fuktskador. Plastbeläggningarna i våtrummen ger vika och golvbrunnens fogar läcker. Plasttapeternas fogar är emellertid ingen betydande risk, förutsatt att de är hela vid duschen.

1970-talets fabrikstillverkade plåtbadrum med plastbeläggning har i vissa fall skadats. Rummet har ofta en golvbrunn som har placerats vid väggens nedre kant och skador har uppstått vid brunnens fogar. Lösningen är i sig teknisk fungerande, problem uppstår först när rummen moderniseras.

Bristfälliga reparationsarbeten förorsakar skador

De största skadorna i våtrum hittas i lokaler i gamla hus som har reparerats på 1980- och 1990-talet. Ofta är orsaken till skadorna ett misslyckat och bristfälligt kakelarbete. Kakel har kanske lagts ovanpå en söndrig plastmatta eller så har ingen vattenisolering installerats. De gamla brunnarna och upphöjningsringarna har lämnats kvar och vattnet rinner in i konstruktionen. Under reparationer på 2000-talet har brunnarna och upphöjningsringarna förnyats.

Fönsterkonstruktionerna medför problem med inomhusluften

Fasadytorna på höghus byggda när elementbyggandet var nytt, åren 1960-1980, har korrosionsskador och värmeisoleringarna och stålfästena måste repareras. Elementfogarna ger efter och regnvatten kommer in i väggkonstruktionerna. I värmeisoleringsskikten hittas ofta mikrobtillväxt, men den orsakar sällan problem med inomhusluften.

Olägenheter med anknytning till inomhusluften har ofta sitt ursprung i fönsterkonstruktionens fogar, där mögelmikrober kommer in i inomhusluften. Bristfälligt inflöde av tilluft bidrar till att inomhusluften förorenas.

Ombyggnad av kalla vindar till bostadslokaler, materialval och felaktig montering har förorsakat och dolt ett stort antal fuktskador.

Ventilationen är en riskfaktor

I höghus är bristfällig ventilation en större riskfaktor än konstruktionsskador. Fram till 1960-talet användes endast självdragsventilation. Vid renoveringar inomhus tilltäpptes tilluftsöppningarna i väggarna av estetiska skäl. Då uppstod luftläckage till och med från skadade konstruktioner.

Situationen blev inte mycket bättre i och med införandet av maskinell ventilation och avsaknaden av tilluftsventiler. I moderna hus, där tilluftsventiler används, har den maskinella frånluftsventilationen ofta för låg effekt. Bristfällig och knapp ventilation avlägsnar inte fukten från våtrummen tillräckligt snabbt och effektivt och inomhusluften i bostaden byts inte ut i tillräcklig utsträckning.

Publicerad 17.11.2016 kl. 16.48, uppdaterad 17.11.2016 kl. 16.48