Tillstånd att avvika från fridlysningsbestämmelser gällande arter

Alla vilt levande däggdjur och fåglar som förekommer naturligt i Finland är med stöd av 38 § i naturskyddslagen fridlysta, med undantag för vilt och icke fredade djur enligt 5 § i jaktlagen. Om fridlysning av dessa arter stadgas i jaktlagen. De övriga djurarter, som med stöd av naturvårdslagen är fridlysta, räknas upp i naturvårdsförordningens bilaga 2. De fridlysta växtarterna finns listade i bilagorna 3a–3c i samma förordning.

Vissa arter är fridlysta p.g.a. EU-lagstiftning, även sådana, som inte förekommer naturligt i Finland. I naturvårdslagens 49 §. finns bestämmelser om sådana arter, som är fridlysta på grund av fågeldirektivet eller habitatdirektivet. I EU:s CITES-förordning finns bestämmelser om internationell handel med hotade arter och listor av de arter som förordningen gäller. Preciserande bestämmelser gällande CITES-förordning finns dessutom i naturvårdslagens 44 § och 44a §.

Sådana åtgärder som påverkar fridlysta djur eller växter är förbjudna, till exempel att skada dem, hålla dem i ägo eller att använda dem kommersiellt. Förbudet kan gälla både levande och döda individer, samt föremål, som har delvis eller helt tillverkats av ett fridlyst djur eller växt. Det är dock möjligt att söka undantagstillstånd till de förbjudna åtgärderna. Undantagstillstånd behandlas av NTM-centraler, Finlands miljöcentral eller miljöministeriet, beroende på vilken art och åtgärd det är frågan om.

Publicerad 27.3.2018 kl. 13.33, uppdaterad 27.3.2018 kl. 13.32
Utgivare: