Avlägsnande och slåtter av vattenväxter

Vattenväxterna utgör en viktig del av sjönaturen samt ett viktigt habitat för vattenorganismer. De förbättrar också vattenkvaliteten. Eutrofiering av en sjö kan leda till ökad vattenväxtlighet som man ofta blir tvungen att slå eller på annat sätt avlägsna i syfte att förbättra möjligheterna för rekreationsanvändning och landskapsvärdena. Genom att gallra tätare växtbestånd kan även vattenströmningen samt fisk- och fågelbeståndens levnadsförhållanden förbättras.

Anmälningsskyldighet i anslutning till avlägsnande och slåtter av vattenväxter

Slåtter eller avlägsnande av vattenväxter som genomförs maskinellt ska anmälas till närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) och ägaren av vattenområdet minst 30 dygn innan arbetet inleds. En omfattande slåtter av vattenväxter kan kräva ett tillstånd från regionförvaltningsverket. När omfattande slåtterarbeten planeras ska en grundlig kartläggning av växtligheten vid slåtterobjektet genomföras. Om man ämnar genomföra slåtterarbeten på skyddsområden, ska dessa planeras i samarbete med myndigheterna.

Det finns skäl att alltid genomföra mindre iståndsättningsarbeten på våren då växtmassor och annat avfall sköljs upp på stranden efter vintern. Det lönar sig att avlägsna detta avfall från vattnet och kompostera det på land.


Bild: Milla Popova

När du planerar slåtter eller avlägsnande av vattenväxter

  • Kontakta grannarna, ägaren av vattenområdet och den miljöskyddsansvarige tjänstemannen i kommunen.
  • Anlita en expert för en utvärdering av hur och när avlägsnandet ska genomföras.
  • Utred det lämpliga användningssättet eller den lämpliga deponeringsplatsen för växtmaterialet.
  • Ta reda på om det på eller i närheten av området som ska iståndsättas förekommer särskilda naturvärden eller vattenanvändning som bör beaktas före slåttern.
  • Sänd en skriftlig anmälan om detta till NTM-centralen. Använd blanketten för anmälan om muddring eller slåtter för detta ändamål (se ovan).

Slåtter av vattenväxter

Det är viktigt att genomföra slåtter av vattenväxter vid rätt tidpunkt. Slåttern blir effektivast vid månadsskiftet juli-augusti. Om slåttern genomförs i flera omgångar, lönar det sig att genomföra den första slåttern precis före växtblomningen i slutet av juni och de följande med 3 till 4 veckors intervall. Det lönar sig att planera slåttern så att växtlighetsbildningar och öppet vatten infaller växelvis. Observera att vattenväxtligheten även hindrar näringsämnesbelastning från avrinningsområden till en sjö i synnerhet vid åmynningar.

Efter slåttern ska växtmassan alltid samlas in från vattnet. Vid nedbrytning förbrukar växtavfall syre och utsöndrar näringsämnen i vattnet, vilket kan öka algmängden. Växtmassa som driver omkring i en sjö kan dessutom orsaka estetiska olägenheter och försvåra rekreationsanvändningen och oftast slutligen sköljas upp på någon annans strand.

Efter slåttern ska en sådan deponeringsplats reserveras för växtavfallet varifrån det inte kan driva tillbaka till vattendraget. Det går även bra att kompostera växtavfallet. Om du anlitar en entreprenör som hjälp vid slåttern, lönar det sig även att redan på förhand komma överens om insamlingen av slåtteravfallet med entreprenören.
Vassrugge kan också slås på isen för att underlätta slåttern följande sommar. Slåtteravfallet kan brännas på isen eller föras iland för kompostering.

Vilka växter lönar det sig att slå?

Luftskottsväxter (t.ex. vass, säv och sjöfräken)

  • kan utrotas genom slåtter
  • växterna skärs av så nära bottnen som möjligt.

Flytbladsväxter (t.ex. vit och gul näckros, gäddnate)

  • kan slås, men tack vare sina starka, näringsrika jordstockar växer de ofta fram på nytt

Undervattensväxter (t.ex. ålnate, vattenpest och hornsärv)

  • lönar sig i allmänhet inte att slå
  • förökar sig från skottdelar, och en slåtter kan accelerera tillväxten.

Gul näckros. Bild: Milla Popova

  Gäddnate. Bild: Milla Popova

Avlägsnande av jordstockar på växter med flytblad

Avlägsnande av jordstockar är ett effektivare sätt än slåtter för att utrota flytbladsväxter. Metoden är dyrare än slåtter, men jämfört med muddring blir kostnaderna och de negativa konsekvenserna ringa eftersom endast jordstockar avlägsnas från sjön, inte sediment. På grund av den tillfälliga grumling och eventuella frigöring av näringsämnen som arbetet orsakar bör detta utföras på hösten.

Notdragning och harvning av undervattensväxter

Mjuka flybladsväxter som slåtter inte har någon effekt på kan inom begränsade områden avlägsnas genom notdragning eller harvning. Notdragning av vattenpest har genomförts till exempel i Ruutinlampi i Pusula och hornsärv i Vecksjö i Borgå.

Avlägsnande av växter på mindre områden kan genomföras med långskaftade krattor, en liten not eller med hjälp av harvanordningar som ofta är självtillverkade och fästs i en båt. Om arealen som ska behandlas är flera hektar stor, ska maskinellt materiel användas för notdragning.

Videofilm om avlägsnande av vattenväxter

Publicerad 25.11.2013 kl. 10.58, uppdaterad 24.2.2014 kl. 10.00