Utbyggnad av vindkraft

Vindkraft är ett miljövänligt sätt att producera energi. Vindkraftverken producerar elektricitet utan att förorena och bidrar till minskat behov av kol, olja och gas i elproduktionen. I Finland är vindkraftens andel av den totala elförsörjningen dock än så länge blygsam.

tuulivoimarakentaminen_TomiLehtola.jpg

@Tomi Lehtola, YHA

För närvarande täcker den elektricitet som producerats med vindkraft cirka 2,8 procent av vår årliga elförbrukning. I slutet av 2015 fanns det 387 vindkraftverk i Finland, och de hade en kapacitet på 1005 megawatt (MW). I den nationella energi- och klimatstrategin för 2030, som statsrådet godkänt den 24 november 2016, har man dragit upp riktlinjer för att öka användningen av förnybar energi så att dess andel av den slutgiltiga energikonsumtionen är över 50 procent under 2020-talet. Enligt strategins riktlinje för områdesanvändning ska man vid planeringen av områdesanvändningen skapa beredskap för ett omfattande utnyttjande av vindkraftspotentialen i Finland.

När det avgörs var vindkraftverken ska placeras bör man beakta teknisk-ekonomiska faktorer samt miljövärden och den övriga områdesanvändningen. Konsekvenserna av vindkraftverk är i hög grad beroende av vindkraftverkens läge och områdets miljövärden.

Vindkraftsrådgivning hjälper med frågor om planering och byggande

En riksomfattande experttjänst har inletts med tanke på handledningen av utbyggnaden av vindkraft. Tjänsten finansieras av miljöministeriet. Tjänsten tillhandahåller experthjälp och råd till kommuner, landskapsförbund, NTM-centraler, verksamhetsutövare och medborgare i frågor som rör såväl förfaranden som innehåll vid utbyggnad av vindkraft.

Planläggningen styr utbyggnaden av vindkraft

På utbyggnaden av vindkraft tillämpas i regel samma bestämmelser som i fråga om annat byggande. Uppförandet av stora vindkraftverk bör som utgångspunkt grunda sig på planläggning som följer markanvändnings- och bygglagen. Detta innebär att de områden som lämpar sig för utbyggnad av vindkraft ska anges i planer.

För närvarande pågår en mycket aktiv planläggning av vindkraftsområden. Det har börjat utarbetas många generalplaner som direkt styr utbyggnaden av vindkraft enligt den ändring av markanvändnings- och bygglagen som trädde i kraft 2011.

Genomförandet av ett vindkraftsprojekt förutsätter alltid bygglov. Det bör dock noteras att man med planläggning inte kan avgöra frågor som omfattas av speciallagstiftning. Uppförandet av ett vindkraftverk kan, beroende på läget, t.ex. förutsätta flyghindertillstånd enligt luftfartslagen, tillstånd för vattenhushållningsärenden enligt vattenlagen eller miljötillstånd enligt miljöskyddslagen.

Uppdaterad handledning om vindkraftsutbyggnad

Miljöministeriet har år 2016 uppdaterat handledningen Planering av vindkraftsutbyggnad. Uppdatertingen görs eftersom kunskapen om vindkraftsutbyggnadens konsekvenser har ökat och lagstiftningen om vindkraftsutbyggnad delvis har ändrats.

Målet med styrningen av utbyggnaden av vindkraft är att genom samordning av olika funktioner hitta de områden som bäst lämpar sig för vindkraftsutbyggnad. Samtidigt förebyggs de skadliga konsekvenser som vindkraftverken har för naturen och människornas livsmiljö. Till de centrala konsekvenserna hör bl.a. påverkan på landskapet, fågelbeståndet och säkerheten samt de buller- och ljuseffekter som vindkraftverken ger upphov till.

I denna handledning behandlas tillämpningen av den lagstiftning som gäller vid utbyggnad av vindkraft samt vindkraftsutbyggnadens konsekvenser och bedömningen av konsekvenserna. Kvaliteten och smidigheten i planläggningen, miljökonsekvensbedömningen och tillståndsförfaranden vid utbyggnaden av vindkraft är av central betydelse för att öka vindkraftsproduktionen i Finland.

Handledningen är avsedd att tillämpas främst vid styrningen av uppförandet av vindkraftverk i industriell storleksklass, men den kan också till lämpliga delar användas vid styrning av mindre vindkraftsbyggen. Handledningen är i första hand avsedd för de experter hos kommuner, landskapsförbund och NTM-centraler som arbetar med planläggning, miljökonsekvensbedömning och tillståndsförfaranden vid vindkraftsutbyggnad. Också vindkraftsproducenter kan ha nytta av den.

I den broschyr som gavs ut år 2013, och som riktar sig till medborgarna, behandlas utbyggnaden av vindkraft som en del av boende- och livsmiljön.

Förordning om riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk

Statsrådet fastställde den 28 augusti 2015 nya riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk. Förordningen träder i kraft den 1 september 2015, och de riktvärden som anges i förordningen ska efter det tillämpas vid planering av uppförande av vindkraftverk samt vid tillståndsförfarande och tillsyn. De nya riktvärdena ska tillämpas i stället för de riktvärden för buller som anges i miljöministeriets vindkraftshandledning. Miljöministeriets handledning om planering av vindkraftsutbyggnad kommer att uppdateras utifrån den nya förordningen om utomhusbuller.

Med de riktvärden som anges i förordningen strävar man efter att säkerställa att det finns ett tillräckligt avstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse och att bullret inte orsakar olägenheter för hälsan eller försämrar trivseln i livsmiljön. Riktvärdena ska tillämpas i planeringen av markanvändningen och byggandet och i de tillståndsförfaranden och den tillsyn som avses i markanvändnings- och bygglagen och miljöskyddslagen. I fortsättningen är riktvärdet för vindkraftsbuller i anslutning till permanent bebyggelse, fritidsbebyggelse, vårdinrättningar och campingplatser dagtid 45 decibel och nattetid 40 decibel. För områden med läroanstalter och rekreationsområden anges ett riktvärde på 45 decibel dagtid. För nationalparker gäller ett riktvärde på 40 decibel såväl dagtid som nattetid.

I förordningen hänvisas till de bestämmelser om bullernivån inomhus som handlar om bullrets hälsoeffekter och som utfärdats inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Detta innebär att man vid placeringen av vindkraftverk även ska beakta de bestämmelser om buller inne i byggnader som utfärdats med stöd av hälsoskyddslagen.

Förordningen ska tillämpas på alla sådana tillståndsärenden enligt markanvändnings- och bygglagen och miljöskyddslagen som anhängiggörs efter ikraftträdandedagen och på planförslag enligt markanvändnings- och bygglagen som är eller har varit offentligt framlagda när förordningen trädde i kraft. Förordningen gäller inte de vindkraftverk som har miljötillstånd eller bygglov den dag förordningen träder i kraft. Om ett gällande miljötillstånd däremot behöver ändras, börjar vindkraftverket omfattas av den nya förordningen. Ett vindkraftverk kan dessutom börja omfattas av den nya förordningen om behovet av miljötillstånd för vindkraftverket måste tas till prövning efter att förordningen trätt i kraft, t.ex. på grund av klagomål från grannar.

Anvisningar från miljöministeriet för modellering och mätning av buller från vindkraftverk

Buller från vindkraftverk avviker från annat omgivningsbuller. Buller från kraftverken kan innehålla lågfrekvent, impulsartat, smalbandigt eller signifikant pulserande ljud, vilket gör det mer störande. Kraftverken fungerar bara en del av tiden med sin nominella effekt och då är deras bullerutsläpp som störst. Ljudet från ett vindkraftverk uppstår på en hög nivå, vilket påverkar dämpningen av ljudet när det fortplantar sig längre ifrån kraftverket. Ljudet och ljudstyrkan varierar avsevärt beroende på väderförhållandena vid det föremål som utsätts för bullret.

Miljöministeriet har 2014 publicerat tre anvisningar för hur buller från vindkraftverk ska dimensioneras och verifieras. Med anvisningen för modellering av buller från vindkraftverk dimensioneras skyddsavståndet mellan vindkraftverken och föremålet som utsätts för buller, såsom ett bostadsområde. Med hjälp av modelleringen kan man vid olika granskningspunkter beräkna de bullerzoner och bullernivåer som orsakas av vindkraftverkens verksamhet. Den ljudtekniska dimensioneringen är en del av den övriga planeringsprocessen och av godkännandeförfarandet för vindkraftsområdena.

Med anvisningen för mätning av bullernivån för vindkraftverk är det möjligt att utreda om bullernivån överstiger det angivna rikt- eller gränsvärdet. Anvisningen kan också utnyttjas som sådan eller tillsammans med övriga ljudtekniska myndighetsanvisningar då buller från vindkraftverk orsakar störningar i miljön eller inne i byggnader.

Anvisningen för verifiering av bullerutsläpp från vindkraftverk kan användas för att bevisa det garantivärde som tillverkaren har gett om vindkraftverkets ljudstyrka. På så sätt förbättras pålitligheten och genomskådligheten i dimensioneringen. Anvisningen för mätning kan också användas för att mäta de utgångsvärden som används i bullermodelleringen.

En förordning av statsrådet om bullernivåer för vindkraftverk är under beredning, i den fastställs decibelgränserna som gäller buller för vindkraftverk och de områden som riktvärdena tillämpas på. De anvisningar som nu ges stöder verkställandet av förordningen. Till exempel görs dimensioneringen av skyddsavståndet med en modellering enligt anvisningen i fortsättningen utgående från förordningen som är under beredning. Med hjälp av anvisningarna för mätning av vindkraftverkens bullernivå kan man mäta om bullernivån överstiger det decibelvärde som anges i förordningen.

Bedömning av vindkraftsutbyggnadens konsekvenser för landskapet

På grund av vindkraftverkens storlek är det de visuella effekterna, dvs. det att de syns, som framträder mest vid utbyggnad av vindkraft. Bedömningen av vindkraftsutbyggnadens konsekvenser för landskapet och lindringen av negativa konsekvenser baserar sig på att man identifierar landskapets komponenter, förstår den växelverkan som hänför sig till landskapet och kan uppfatta landskapets platsspecifika och estetiska egenskaper. Kunskapen om de konsekvenser som vindkraftsutbyggnad har för landskapet har ökat och bedömningsförfarandena har utvecklats i takt med att allt mer vindkraft byggs.

I mars 2016 gav miljöministeriet ut en ny publikation om vindkraftsutbyggnadens konsekvenser för landskapet, och i den studeras uttryckligen konsekvenserna för landskapet och hur dessa behandlas i planläggningen och i förfarandet för bedömning av miljökonsekvenserna. Målet med publikationen är att förbättra kvaliteten på de utredningar och konsekvensbedömningar som hänför sig till planeringen av vindkraftsutbyggnad och på så vis främja bevarandet av landskapsvärdena. Förutsättningarna och de yttre ramarna för vindkraftsutbyggnad bestäms från fall till fall genom att man i planeringen beaktar områdets landskapsvärden och andra särdrag.

Bedömning av konsekvenser för fåglar vid vindkraftsutbyggnad

Utbyggnaden av vindkraft har ökat kraftigt i Finland på senare år och det uppförs även stora vindkraftsområden med ett stort antal enskilda vindkraftverk. Finland har endast begränsad erfarenhet av vilka konskevenser vindkraftsutbyggnad har för fågelbeståndet, eftersom stora vindkraftsområden endast funnits en kortare tid. Kunskapen om konsekvenserna för fågelbeståndet har emellertid ökat betydligt på sistone, i synnerhet i och med de erfarenheter man fått internationellt.

Vindkraftverken påverkar fågelbestånden på många sätt. De kan orsaka risk för kollision, utgöra hinder på fåglarnas normala flygrutter och förändra fåglarnas livsmiljö. Det primära sättet att minska vindkraftsutbyggnadens konsekvenser för fågelbeståndet är att lokalisera vindkraftsområdena utanför de områden som är värdefulla med tanke på fågelbeståndet. Konsekvenserna för fågelbeståndet kan dessutom reduceras om man vid lokalisering och gruppering av vindkraftverk kan undvika fåglarnas flygrutter och se till att det finns tillräckligt breda och tillgängliga passager för fåglar mellan de enskilda vindkraftverken.

Miljöministeriets färska publikation belyser vindkraftsutbyggnadens konsekvenser för fågelbeståndet. I publikationen behandlas vindkraftens konsekvenser för fågelbeståndet och hur dessa utreds och bedöms vid planläggning och miljökonsekvensbedömning. Målet med publikationen är att förbättra kvaliteten på de utredningar och konsekvensbedömningar som hänför sig till konsekvenserna för fågelbeståndet i samband med vindkraftsutbyggnad och att på detta vis bättre beakta fågelbeståndet i planeringen av vindkraftsutbyggnad.

Fåglarnas främsta flyttvägar i Finland

I planeringen av vindkraftsutbyggnad bör man ta hänsyn till konsekvenserna för fågelbeståndet. Skadliga verkningar kan undvikas med högklassig planering. På uppdrag av miljöministeriet utarbetas ett vägledande material i ämnet, och i samband med beredningen har det bl.a. samlats in material om fåglarnas viktigaste flyttvägar i Finland. I materialet behandlas några av de mest betydande flyttvägarna för stora fågelarter samt de faktorer som inverkar på flyttvägarnas sträckning och variationer. På kartorna har de viktigaste flyttvägarna märkts ut på kombinationskartor, specificerade enligt art för både vår- och höstflyttningen. Materialet är i första hand avsett för dem som arbetar med planläggning och miljökonsekvensbedömning vid vindkraftsutbyggnad.

Utredning om förutsättningarna för att utveckla uppföljiningen av utbyggnad och planering av vindkraft

I beslutsprocesser hos olika myndigheter sparas information om vindkraftverk i flera olika register, vilket gör att informationen om vindkraft är mycket utspridd och oenhetlig. Dessutom är informationen delvis bristfällig.

Finlands miljöcentral har på uppdrag av miljöministeriet gjort en utredning om förutsättningarna för att utveckla uppföljningen av utbyggnad och planering av vindkraft. På basis av den nuvarande produktionen av information och en utredning av användarnas behov har man bedömt realistiska metoder för uppföljning så att det görs kostnadseffektivt och så att informationen som samlas in kan användas så mångsidigt som möjligt. I arbetet har man kartlagt bland annat olika nivåer av planläggning, byggnadstillstånd, miljötillstånd, miljökonsekvensbedömningar och sådant material som gäller redan existerande vindkraftverk. För att ordna uppföljningen har det föreslagits åtgärder på både kort och lång sikt, det vill säga även bredare utvecklingsprocesser som förbättrar produktionen av information. Det skapas inga separata informationssystem, utan den centrala principen är att uppföljningsmaterialet ska kunna kombineras med de färdiga systemen för geografisk information eller med övriga system som man håller på att utveckla.

Mer information

Specialsakkunnig Agneta Nylund, miljöministeriet, avdelningen för den byggda miljön, tfn 0295 250 210, fornamn.efternamn@ym.fi

Miljörådet Ari Saarinen miljöministeriet, avdelningen för den byggda miljön, tfn 0295 250 257, fornamn.efternamn@ym.fi (vindkraftsbuller)

Regional information på svenska finns bara från NTM-centralen i Egentliga Finland och Satakunta, välj NTM-central

Publicerad 30.12.2016 kl. 10.08, uppdaterad 11.1.2017 kl. 14.50
Utgivare: