Främmande arter
Förslaget till nationell strategi för främmande överlämnades till jord- och skoksbruksministern, Sirkka Liisa Anttila 30.3.2011. För vidare information se: kansallinen vieraslajistrategiaehdotus
Människan har fört med sig drygt 600 sådana främmande arter till Finland som har anpassat sig här och varav flera nu hotar mångfalden i vår natur.
De främmande arterna inkräktar på de ursprungliga arterna genom att jaga dem, konkurrera med dem och korsa sig med dem. De främmande arterna har också gett upphov till sjukdomar samt medfört förändringar i livsmiljöernas struktur. Som exempel kan nämnas den amerikanska minken som trängde undan flodillern i Finland och kräftpesten som i början av 1900-talet utrotade kräftorna i de bästa fångstvattnen.
De flesta arterna av främmande ursprung är växter
Enligt Nordiska ministerrådet (Introduced species in the Nordic countries, 2000) har 21 havslevande, 24 sötvattenslevande och 593 landlevande arter acklimatiserat sig i Finland. De flesta av de landlevande arterna är växter.
Däggdjur och fåglar som har etablerat sig i Finland är bl.a. mink, iller, mårdhund, dovhjort, vitsvanshjort, mufflon, kanadensisk bäver, bisamråtta, kanadagås, knölsvan och fasan.
Exempel på havslevande arter som har acklimatiserat sig i Östersjön är vandringsmussla och rovvattenloppa. Växtarter av främmande ursprung är bl.a. jättelokorna, jättebalsamin och vresros.
Arter av främmande ursprung får inte spridas
Naturvårdslagen, NvL, 43 §, förbjuder spridning av arter av främmande ursprung i naturen om det finns risk för att de kan ge upphov till ett permanent bestånd.
Mer information
Överinspektör Harry Helmisaari, Finlands miljöcentral,
fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tel. 040 740 1612
|