Byggnadens säkerhet och tillgänglighet
Hinderfrihet i bebyggd miljö och byggande
Hinderfrihet i den bebyggda miljön och i byggandet grundar sig på målen i markanvändnings- och bygglagstiftningen. I lagens 5 § stadgas bl.a. att målen för områdesplaneringen är att skapa en trygg, hälsosam, trivsam och socialt välfungerande livsmiljö och omgivning som tillgodoser behoven hos olika befolkningsgrupper, såsom barn, äldre och handikappade.
I markanvändnings- och bygglagens 117 § stadgas bl.a. att byggnaden bör "i den mån byggnadens användning det förutsätter, lämpa sig även för sådana personers bruk vars rörelse- eller funktionsförmåga är begränsad."
Förordningen om den hinderfria byggnaden (ByggBs F1 2005) gäller enligt 53 § i markanvändnings- och bygglagen förvaltnings- och servicebyggnader samt byggnader som innehåller arbetslokaler samt affärs- och servicelokaler i andra byggnader oberoende av vem som äger eller förvaltar dem. Föreskrifterna och anvisningarna gäller för bostadshus och utrymmen som hör till boendet till den del som förordningen (ByggBs G1) om bostadsplanering förutsätter att de anpassas för personer med rörelsehinder. Hinderfria förbindelseleder
I F1 dimensioneras de hinderfria förbindelselederna på tomten eller byggplatsen samt inomhus i en byggnad enligt rullstolens och det hjulförsedda gångredskapets (rollator) behov av utrymme. Det finns också föreskrifter och anvisningar om byggande av hiss eller andra lyftanordningar. Då exempelvis en nivåskillnad som är lika hög eller högre än en våningshöjd ordnas med en trappa, skall en hinderfri förbindelse ordnas med hiss.
Dessutom finns bestämmelser om den maximala lutningen på en ramp och om avsatser, minimimåttet på dörrens fria bredd, högsta tillåtna tröskelhöjd och dimensioneringen av wc- och tvättutrymmen för rörelsehindrade. Funktionella bestämmelser har utfärdats om hinderfria och tillgängliga mötesutrymmen och rum för inkvartering.
Föreskrifter och anvisningar om hinderfritt bostadsbyggande finns i förordningen om bostadsplanering (ByggBs G1 2005). Följande föreskrivs om hissplikt: "I flervåningshus, där ingången till bostadslägenheterna, ingångsplanet medräknat, ligger i tredje våningen eller i högre våning, skall trappuppgången till bostadslägenheterna förses med en hiss som är lämplig för personer som brukar rullstol eller hjulförsett gångredskap. I fall ingången till byggnaden ligger mellan två våningsplan, räknas det lägre av dessa som ingångsplan. Hissförbindelsen skall dessutom utsträckas till vinden och källarvåningen såvida där finns utrymmen som tjänar boendet."
På ett våningshus tomt eller byggnadsplats skall förbindelselederna till huset från gränsen och från bilplatsen för rörelsehindrade, liksom även leder till lek- och visteleplatser och övriga nödvändiga leder som betjänar boendet, vara lämpade för rörelsehindrade. På en småhustomt eller byggnadsplats skall förbindelseleden, från gränsen och bilplatsen till bostadens ingång i marknivå, entrén medräknad, byggas så att den är lämplig för rörelsehindrade om det med tanke på terräng och höjdförhållanden är möjligt. Krav på säkerhet vid användning
Byggnadens säkerhet vid användning är ett av de väsentliga tekniska kraven för en byggnad enligt 50 § i markanvändnings- och byggförordningen. Byggobjektet skall planeras, byggas och utrustas så att användning och underhåll av byggnaderna inte är förknippade med oacceptabel olycksrisk eller risk för skada.
Den grundläggande handlingen om användningssäkerhet i anslutning till Europeiska gemenskapens byggproduktdirektiv har å sin sida påverkat strukturen och innehållet i förordningen om säkerhet vid användning av byggnad (ByggBs F2 2001). Med anledning av verkställandet av direktivet om arbetsplatser innehåller F2 också föreskrifter om säkerhet i arbetsplatsbyggnader och utanför byggnaderna.
Kravet på säkerhet vid användning grundar sig på vanlig eller på normalt förutspådd användning av objektet, till vilken inte hör användarnas avsiktliga eller medvetna risktagning. Detta gäller alla byggnadstyper från bostadsbyggnader till arbetsplatsbyggnader oberoende av vem som äger eller förvaltar byggnaden.
I F2 framhävs förhindrande av fall eller felstigningar, dvs. förbindelseledernas och avsatsernas säkerhet inklusive räcken, ledstänger på gården, balkongerna och inomhus i byggnaderna. I avsnittet om tillträdesvägar på vattentak beaktas den europeiska standardiseringen.
Säkerhetsföreskrifterna för samlingslokaler omfattar utöver vanliga åskådarläktare ett avsnitt om ståläktare och teleskopläktare. Kraven på glaskonstruktioner, golvytor, dörrar, portar och fri höjd syftar till att minska andra säkerhetsrisker.
Vid sidan av möjligheterna till säker service och tryggt underhåll av en byggnad innehåller F2 också föreskrifter om säkerhet utomhus både vad gäller lek- och vistelseområden och anordnandet av fordons- och servicetrafik.
Mer information
Byggnadens säkerhet:
Överarkitekt Pekka Lukkarinen, miljöministeriet, avdelning för den byggda miljön, tel. 0400 143 950, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Tillgänglighet:
Överarkitekt Erja Väyrynen, miljöministeriet, avdelning för den byggda miljön, tel. 040 197 6402, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
|