Skydd och vård av närmiljön
Var och en kan göra väsentliga insatser för att skydda, vårda och sätta i stånd sin egen närmiljö. På den här sidan har vi gjort ett sammandrag av flera olika åtgärder där markägare och ortsbor har möjlighet att gå samman och agera på frivillig basis. Miljöförvaltningen kan stötta deras aktioner i form av experthjälp, understöd, bidrag eller finansiering.
Skogar, naturtyper, naturminnen, främmande arter
Ekologisk skogsvård
I kulturskogarna finns livsmiljöer som är särskilt viktiga för naturens mångfald och som enligt skogslagen bör tryggas. Hit hör källor, bäckar och bördiga små lundar i naturtillstånd. Att värna om särdragen i livsmiljöerna innebär ibland ekonomiska förluster för skogsägarna. Skogscentralen kan då bevilja dem miljöstöd för den del som överstiger en obetydlig skada. Mera information om hållbart utnyttjande av naturresurserna ges av skogscentralerna
Att inrätta ett naturskyddsområde
En markägare kan ansöka om att det inrättas ett skyddsområde på hans mark enligt de förutsättningar som nämns i naturvårdslagen. Bakgrunden kan till exempel vara att där lever en hotad eller sällsynt art eller kanske en art som löper risk bli sällsynt. Detaljerade uppgifter om hur ett naturskyddsområde inrättas och om ersättningarna till markägaren får du i avsnittet ”Naturvård”.
Initiativ till skydd
En invånare i en kommun kan ta initiativet till skydd av en skog som kommunen äger. Närmare information om kommunens skogar och om planerna för vård av dem får du genom den kommun där du bor.
Skydd av naturtyper
Ett sätt som är enklare än att inrätta ett helt naturskyddsområde är att skydda bara en enskild naturtyp i ett mindre område. Bland naturtyperna kan nämnas:
- skogsnaturtyperna (dungar med ädla lövträd, hassellundar, klibbalskärr)
- strandnaturtyperna (sandstränder i naturtillstånd, strandängar vid havet, sanddyner) samt
- naturtyper i traditionella kulturlandskap (enbevuxen ängsmark, lövängar, enstaka träd eller trädgrupper som dominerar ett öppet landskap).
Syftet med att skydda vissa naturtyper är att bevara det som är kännetecknande för dem. Det är alltså inte på långt när alltid meningen att området ska lämnas fullständigt orört. Läs mer om skyddet av naturtyper i avsnittet ”Naturvård”.
Naturvärdeshandel, naturskötselområden och anbudstävlingar - METSO
I det handlingsprogram som regeringen godkände 2002 beslöt man pröva på nya metoder att trygga artrikedomen i skogarna. Bland metoderna kan nämnas handel med naturvärden (som går ut på att en markägare mot ersättning bevarar eller bygger upp naturvärdena i sin skog), inrättande av naturskötselområden samt anbudstävlingar kring dem. Dessutom kan en markägare starta eller gå med i ett nätverk för samarbete. Det går då bra att ansöka om planerings- och finansieringsstöd av staten för projekt som främjar mångfalden i skogsnaturen. Mera
information finns på webbsidor för Metso-projektet.
Naturminnen
Naturformationer såsom träd, trädgrupper och flyttblock kan fredas som naturminnen till exempel för att de är vackra, sällsynta eller väsentliga för landskapsbilden. Det är kommunen som fattar beslutet om att freda ett naturminne på privat mark. Läs närmare om detta i avsnittet ”Naturvård”.
Främmande arter
Det finns drygt 600 främmande arter som blivit hemmastadda i Finland. Många av dem är ett hot mot artrikedomen i vår natur. Bland nykomlingarna i växtriket kan nämnas jättelokan, jättebalsaminen och vresrosen. Enligt naturvårdslagen är det förbjudet att sprida främmande arter i naturen, om det finns risk för att bestånden kan bli permanenta. Närmare uppgifter bl.a. om hur jättelokan bekämpas får du i avsnittet ”Naturvård”.
Kulturmiljöer, kulturlandskap, skärgård
Att skydda och restaurera kulturmiljöer och byggnadsarv
Staten stöder inte bara vården av kulturmiljöer utan också reparationer av byggnader genom lån, räntestöd, bidrag och understöd; de beviljas av olika ministerier. En del av finansieringen styrs till kommunerna som fördelar medlen. Miljöministeriet kan bevilja organisationer, skolor, kommuner och privatpersoner bidrag och understöd för riksomfattande projekt kring miljöfostran som går ut på att värna kulturmiljöer.
Att vårda och restaurera kulturlandskap
Vården och restaureringen av kulturlandskap som ängar, lövängar, hagar och skogsbeten är ofta ett samspel mellan frivilliga ortsbor, den regionala miljöcentralen, Forststyrelsen och naturvårdsorganisationerna. Närmare upplysningar om hur många kulturlandskap det finns, om hur de ska vårdas, om vårdens betydelse samt om möjligheterna till finansiering och understöd får du i avsnittet ”Naturvård” samt genom de regionala miljöcentralerna.
Miljövård i skärgården
En kommun eller dess invånare kan beviljas understöd för projekt som har att göra med faunan, floran eller landskapsskyddet i skärgården. Här är några exempel på sådana projekt:
- restaurering av en byggnad som är betydelsefull från kulturhistorisk eller landskapsmässig synpunkt
- iståndsättning av en betesmark
- små reparationsprojekt.
Understödsprojekten varierar från område till område. Närmare upplysningar får du genom den aktuella regionala miljöcentralen. Sjöar, vattendrag och stränder
Att vårda och restaurera sjöar och vattendrag
Här i Finland har vi en lång rad goda erfarenheter av samverkan mellan frivilliga ortsbor och sakkunniga när det gällt att restaurera övergödda sjöar. Vilka metoder som ska tillämpas beror dels på sjöns tillstånd, dels på källorna till näringsbelastningen. Här är några:
- syrsättning
- höjning av vattenståndet
- selektivt fiske.
Närmare uppgifter om den praktiska genomföringen av projekten för restaurering och vård av övergödda sjöar får du i avsnittet ”Så används våra vattenresurser”.
Att röja och sätta i stånd stränder
Det är inte bara för att vårda landskapet som man rensar och sätter i stånd strandområden, utan också för att göra dem bättre lämpade för friluftsliv och rekreation. Här är några av de vanligaste åtgärderna:
- att muddra
- att fylla strandområden
- att röja bort vattenvegetation
- att bygga bryggor.
För somliga iståndsättningsarbeten krävs tillstånd eller tillåtelse. Närmare uppgifter plus praktiska anvisningar får du i avsnittet ”Så används våra vattenresurser”.
|