Iståndsättning av strand och sjö
Planera noggrant hur du restaurerar stranden
Sätten att restaurera stränderna har blivit fler, eftersom vid många sjöar är de lämpligaste strandobjekten redan är upptagna. De vanligaste restaureringsmetoderna är slåtter av vattenväxter, muddring och övertäckning av bottnen.
Restaureringsåtgärderna bör planeras noggrant. Det är också skäl att begrunda om det faktiskt är nödvändigt med kraftfulla åtgärder eller kunde man i stället för muddring bygga en längre bro eller ta bort vattenväxter från stranden. Slåtter, muddring och övertäckning
Tät vattenväxtlighet kan åtgärdas med slåtter. Den effektivaste slåttertidpunkten är månadsskiftet juli-augusti. Slåtterresterna tas bort ur vattnet. För slåtter fordras alltid medgivande av ägaren till vattenområdet. Om slåttern utförs på ett vidsträckt område skall miljövårdsmyndigheterna underrättas.
Att restaurera stranden genom att muddra kan komma i fråga om stranden är så grund att det är svårt att använda den som badstrand och för båt. Muddringen kan störa grannarna och andra strandanvändare, så även vid små muddringar bör du förhandla med rågrannarna, delägarlaget för vattenområdet och de kommunala myndigheterna innan du börjar muddra.
Ett lätt och billigt sätt att förbättra badstrandens botten är att täcka över bottnen med en filterduk eller en hålförsedd presenning och placera sand ovanpå. Om det växer rikligt med vass på stranden, bör du gräva upp vassrötterna innan du täcker över bottnen.
Sjörestaurering är ett långsiktigt samarbete
Om du är bekymrad över att sjön övergöds eller växer igen, ta då kontakt med grannarna, delägarlagen och andra användare och sätt er tillsammans ner och planera vården eller restaureringen av sjön. Ni kan t.ex. grunda en sjöskyddsförening eller restaureringskommitté till stöd för restaureringsprojektet. Också delägarlagets eller väglagets sammanträden på vårvintern är bra tillfällen för samarbete.
Efter planeringsmötet är det bra att även ta kontakt med den regionala miljöcentralen eller kommunen som kan ge mera information och råd om den egentliga restaureringen.
Skaffa nödvändiga tillstånd i god tid
En stugägare behöver eller kan behöva vattentillstånd i följande fall:
- byggande av en brygga eller vågbrytare,
- ändring av vattenstånden i vattendrag,
- menlig uppdämning eller försämring av bäckar och diken,
- försämring och ändring av naturtillståndet i källor, bäckar och gölar samt skydd av naturtyper och arter,
- avlägsnande av konstruktioner som inverkar på vattenståndet eller vattenföringen,
- ändring av landskapet och
- behovet av tillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen samt vattenlagen.
Mera information finns i avsnittet Tillståndsfrågor:
Byggande av brygga
Stugägaren har rätt att bygga en egen brygga. När du planerar bryggan bör du se till att byggarbetet inte stör fisket, vattennaturen eller den naturliga skönheten.
Ta reda på tillstånden. I synnerhet en större brygga, vågbrytare eller annan anordning i vattenlinjen kan fordra åtgärdstillstånd eller en anmälan enligt markanvändnings- och bygglagen samt -förordningen samt tillstånd enligt vattenlagen. Man bör särskilt observera att en väg-, brygg- eller båthamnsservitutsrätt som erhållits i en lantmäteriförrättning nödvändigtvis inte berättigar till att bygga en brygga.
Bryggan byggs ofta av impregnerat trävirke. Välj en lämplig impregneringsklass för bryggans olika delar. Trävirke i klass A håller kontinuerlig kontakt med vattnet (bryggstolpar, trappor ner i vattnet). Däremot är impregneringsklass AB tillräcklig för bryggans andra delar. Eventuella bänkar på bryggan kan byggas av oimpregnerat trävirke.
Mera om byggande av brygga:
Mera information
De regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna, kommunens miljövårds- och byggnadstillsynsmyndigheter.
|