Ytvattenstatus

	© Marja Pylvänäinen

Ytvattnens status övervakas regelbundet både riksomfattande och regionalt samt med hjälp av så kallad obligatorisk kontroll. Miljöförvaltningens övervakning och de obligatoriska kontrollerna som bekostas av verksmahetsutövarna täcker älvar, åar, sjöar och kustvatten. Havsforskningsinstitutet övervakar havsområdets tillstånd. 

Miljöförvaltningens övervakning och de obligatoriska kontrollerna omfattar totalt tusentals kontrollplatser. Kontrolltätheten och mängden analyserade variabler beror på de problem som ska utredas. Den biologiska övervakningen har utökats och kommer ytterligare att utökas under de närmaste åren. De viktigaste grupperna av variabler i den biologiska övervakningen är växtplankton, bottenfauna, kiselalger, vattenväxter och fisk. Vilt- och fiskeriforskningsinstutet och arbetskrafts- och näringscentralerna ansvarar för övervakningen av fisk.

Resultaten av miljöförvaltningens övervakning och den obligatoriska kontrollen är lagrade i det riksomfattande HERTTA-registret som upprätthålls av Finlands miljöcentral SYKE. I registret finns data fr.o.m. 1960-talet. I HERTTA har också internettjänsten OIVA öppnats.

Resultaten av övervakningen har utnyttjats i mycket omfattande utsträckning bl.a. vid klassificeringen av åarnas, älvarnas, sjöarnas och kustvattnens ekologiska status. Klassificeringen publicerades för första gången i juni 2008. I klassificeringen av den ekologiska statusen granskas i första hand de biologiska kvalitetsfaktorerna. I vattenförekomsten som ska klassificeras (å, älv, sjö, kustvatten eller del av det) jämförs status hos planktonalger, kiselalger, vattenväxter, bottenfauna och fisk med förhållanden där mänsklig verksamhet inte har påverkat organismerna. Ju mindre människans påverkan är, desto bättre är vattendragets ekologiska kvalitet. I bedömningen beaktas utöver de biologiska faktorerna även vattnets fysikaliska och kemiska kvalitetsfaktorer.

Tidigare klassificerades ytvattnen utgående från den allmänna användbarheten och fokus låg på vattnets användbarhet för människan. Klassificeringen av vattnets användbarhet baserar sig på vattenkvalitetsfaktorer, men beaktar också t.ex. algblomningar.