Undersökningar om behandlingssystem och deras funktion

På denna sida har vi sammanställt fakta om olika undersökningar av olika system för behandling av avloppsvatten och resultaten av dem. Informationen bör granskas kritiskt, eftersom många olika lokala faktorer, såsom avloppsvattenmängd och kvalitetsvariationer i avloppsvattnet, felinstalleringar eller otillräckligt underhåll påverkar resultatet av reningen. I praktiken kan två helt likadana system ha olika effekt på olika ställen. Också reningsresultatet från samma anläggning kan variera vid olika tidpunkter. Till de viktigaste egenskaper en liten reningsanläggning ska ha är att den har säker funktion.

Hur bra en reningsanläggning fungerar undersöks bland annat genom prover som tas på det renade avloppsvattnet. På grund av den varierande kvaliteten borde det prov som undersöks vara ett bland- eller samlingsprov som kommer från så många delprover som möjligt eller som tagits med automatisk provtagare. Ett resultat som bygger på en enda provtagning eller en enda undersökningstidpunkt kan ge en felaktig bild av systemets övergripande funktionsduglighet.

Avloppssystemets funktion kan försämras av olika orsaker, av vilka de vanligaste är:

• Mängden avloppsvatten är för stor, dvs. reningsverket är för litet. Denna situation kan uppstå när en liten familj som bott i huset tidigare har skaffat ett reningsverk som inte räcker till för en större familj som flyttar till huset.
• Mängden avloppsvatten varierar mycket. Ett bra reningsverk tål belastningsvariationer, men för mycket är för mycket. I test som följer den europeiska standarden som är under beredning undersöks reningsverkets förmåga att hantera stora variationer i avloppsvattenmängderna.

• Slamavskiljarna är fulla med slam som även läcker till reningsverket. Slamavskiljaren bör nu och då kontrolleras för att se om det är dags att kalla på slambilen.

• Reningsverket är inte rakt, dvs. det ligger snett antingen efter installering eller på grund av tjälskador. Då belastas reningsverket ojämnt, det uppstår förbiströmmar och effekten försämras.

• Ytvatten läcker in i reningsverket.

• En kemikalie som förstör eller försämrar den biologiska processen har läckt in i avloppet. Lägg aldrig lösningsmedel eller målfärgsrester i avloppet. Det förstör mikroberna som upprätthåller reningsverkets biologiska nedbrytning. Ibland har också städnings-, tvätt- och diskmedel konstaterats försämra den biologiska verksamheten.

• Ventilationen fungerar inte eller är otillräcklig. Den biologiska reningen behöver alltid syre. Avloppssystemet får syre antingen via maskinell ventilation eller genom ventilation av tyngdkraften - det beror på vilket system man har.

På dessa sidor har man försökt samla tillförlitlig forskningsinformation från forskningsinrättningar och andra parter som utför vetenskaplig forskning. När resultaten av undersökningen bedöms bör man också räkna med att avloppsvattnet kanske blir utspätt om det hamnar yt- eller grundvatten i systemet.

När resultaten utvärderas är det också bra att komma ihåg att de krav på minskad belastning som nämns i förordningen om avloppsvatten i glesbygden gäller den kalkylerade belastningen vid inflödet. I många undersökningar har reningsverkens effekt räknats i relation till ett prov som tagits av det inkommande avloppsvattnet som vid olika tidpunkter kan ha olika kvalitet.

Undersökningsresultaten gäller bara undersökta reningsverk vid forskningsobjekten. Eftersom det har konstaterats att funktionen hos de fastighetsvisa avloppssystemen varierar mycket, är det möjligt att man med motsvarande system får andra resultat i andra förhållanden och vid andra tidpunkter.

Undersökningar

1. Maasuodattimien toimivuus Suomessa ja haja-asutusalueiden jätevesien uudet käsittelymenetelmät (Hiltula & Lakso 1996)
(Markbäddarnas ändamålsenlighet i Finland och nya metoder för behandling av avloppsvatten i glesbygden)

2. Green Pack - Uusi pienpuhdistamo haja-asutusalueen jätevesien puhdistukseen (Hiltula)
(Green Pack – en ny liten reningsanläggning för rening av avloppsvatten i glesbygden)

3. Ecobox - pienpuhdistamon toimivuusselvitys (Sallanko 1997)
(Ecobox – utredning om en liten reningsanläggnings funktionsduglighet)

4. Pyhäjärven suodattimien toimivuustutkimus (Elomaa 1998)
(Undersökning av funktionsdugligheten hos markbäddar, Pyhäjärvi sjö)

5. Markbäddarnas funktion. Kontroll och utvärdering av markbäddar (Nilsson, Nyberg, Karlsson 1998)

6. Individuele Behandeling van Afvalwater (Dijk, Truijen, Helbig 1999)

7. Green Pack -jätevedenpuhdistamoiden toimivuus käyttökohteissa (Pussinen 1999)
(Green Pack-reningsanläggningarnas funktionsduglighet på de platser där de används)

8. Maasuodattimien ja Green Pack kivivillasuodattimien toimivuus Ilmajoen, Nurmon, Seinäjoen, Peräseinäjoen ja Ylistaron kuntien alueella (Vuorela 2001)
(Funktionsdugligheten hos markbäddar och Green Pack stenullsfilter i kommunerna Ilmola, Nurmo, Seinäjoki, Peräseinäjoki och Ylistaro)

9. Avloppsvattenrening från egnahemshus ja Utvärdering av avloppsvattenrening i markbäddar i Larsmo kommun (Wistbacka, R.& Jakobsson, R. 1999 ja Wistbacka, B 2002)

10. Haja-asutuksen jätevesien käsittelyn tehostaminen - Hajasampo-projektin loppuraportti (Kujala-Räty & Santala 2001 (toim.)
(Så kan behandlingen av avloppsvatten i glesbygden effektiveras – Hajasampo-projektet, slutrapport)

11. Hajajätevesien käsittely eräillä mallikohteilla (Kiukas 2002)
(Behandlingen av glesbygdsavloppsvatten på vissa modellplatser)

12. Jätevesien tuottokohdassa tapahtuva asumajätevesien sisältämän liukoisen fosforin saostaminen alumiinisulfaatin avulla (Röpelinen, Vääräniemi, Lakso, Huuha 2002)
(Utfällning av löslig fosfor i hushållsavloppsvatten genom tillsats av aluminiumsulfat på den plats där avloppsvattnet uppkommer)

13. Bra små avlopp (Hellström, Jonsson & Sjöström 2003)

14. Kiinteistökohtaisen jätevesien käsittelyn toimivuusselvitys Upoclean 5 panospuhdistamoilla Vihdissä ja Lohjalla (Kosunen & Yli-Tolppa 2003)
(Utredning av hur fastighetsspecifik behandling av avloppsvatten på Upoclean 5 satsreningsverk i Vichtis och Lojo fungerar)

15. Kiinteistökohtaisen jätevesien käsittelyn toimivuusselvitys Propipe Oy:n maasuodattimella ja fosforinpoistokaivolla Vihdissä (Kosunen & Juva 2003)
(Utredning av hur behandlingen av avloppsvatten från enskilda fastigheter fungerar i Vichtis med Propipe Ab:s markfilter och brunn för eliminering av fosfor)

16. Varsinais-Suomen Agendatoimiston seuranta
(Uppföljning av verksamheten hos Varsinais-Suomen Agandatoimisto i Egentliga Finland)

17. Haja-asutuksen ja maitotilojen jäteveden käsittelyjärjestelmien toimivuus Lappajärvi Life -projektissa (Kujala, Aho & Rautio 2002)
(Så fungerar systemen för behandling av avloppsvatten från glesbygd och mjölkgårdar inom ramen för Lappajärvi Life-projektet)

18. Väliraportti kiinteistökohtaisen jätevesien käsittelyn toimivuusselvityksestä WehoPuts 30 panospuhdistamolla Porvoossa (Kosunen 2004)

19. Jätevesien käsittelyn toimivuusselvitys hoitokodin WehoPuts 24 -panospuhdistamolla Nurmijärvellä (Kosunen & Juva 2005)

20. Kiinteistökohtaisen jätevesien käsittelyn toimivuusselvitys WehoPuts6 -panospuhdistamolla Porvoossa (Kosunen & Juva 2006)

21. Green Pack Sako Plus -pienpuhdistamon tutkimustuloksia ja käytännön kokemuksia (Lakso 2004)

22. Haja-asutuksen ravinnekuormituksen vähentäminen - Ravinnesampo. Osa 1: Asumisjätevesien käsittely. (Vilpas, Kujala-Räty, Laaksonen ja Santala 2005)

23. Haja-asutuksen ravinnekuormituksen vähentäminen - Ravinnesampo. Osa 2: Maitohuonejätevesien käsittely. (Tuhkanen, Aho, Merta 2005)

24. Tähänastiset tutkimustulokset Iisi-puhdistamosta (Lakso 2006)

25. Varsinais-Suomen Agendatoimiston AHA21-projektin loppuraportti

26. Tutkimus Goodwell-saneerauspaketin toimivuudesta

27. Kiinteistökohtaisen jätevesien käsittelyn toimivuusselvitys Upoclean 15 -panospuhdistamolla Lohjalla (Kosunen & Juva 2004)

28. Perunankuorimon jätevesien käsittelyn toimivuusselvitys Wehoputs-panospuhdistamolla Sipoossa (Kosunen & Juva 2006)

29. Labkon panospuhdistamon toimivuusselvitys (Kosunen & Juva 2004)

30. Upoclean10 -panospuhdistamon toimivuusselvitys (Kosunen & Juva 2005)

31. Talousjätevesien käsittelyjärjestelmien toimivuus LokaPuts -hankkeessa