Finlands klimatpolitik
Finland ratificerade FN:s klimatkonvention år 1994 och Kyotoprotokollet år 2002 tillsammans med de andra länderna i Europeiska unionen. I den internationella klimatpolitiken är Finland en del av Europeiska unionen, vilket betyder att de klimat- och energipolitiska målen och åtgärderna som har överenskommits i EU också styr beredningen och verkställandet på nationella nivå i mycket stor utsträckning.
Kyotoprotokollet förpliktar Europeiska unionen (EU-15) att under åren 2008-2012 minska utsläppen av växthusgaser med 8 procent från 1990 års nivå. Förpliktelsen har vidare delats upp mellan medlemsstaterna så att varje stat är förpliktad att minska utsläppen. I enlighet med den interna bördefördelningen har Finland förbundit sig att under åren 2008-2012 stabilisera sina utsläpp så att de ligger på samma nivå som 1990. Då EU:s klimat- och energipaket godkändes kom man också överens om bördefördelningen efter år 2012.
Finland har som mål att fullfölja förpliktelserna i Kyotoprotokollet och att aktivt verka för att de internationella förhandlingarna om den globala och genomgripande avtalslösningen efter år 2012 ska nås. Energi- och klimatstrategi på lång sikt
EU:s mål är att före år 2020 minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent från nivån år 1990 samt att öka andelen förnybar energi till 20 procent av den slutliga förbrukningen.
Inom den s.k. utsläppshandelssektorn är målet att minska utsläppen i EU med 21 procent mellan åren 200 och 2020. Inom sektorer som ligger utanför utsläppshandeln, till vilka hör bl.a. trafiken och jordbruket, är målet i genomsnitt 10 procent från år 2005 till 2020.
För Finland är målet för minskning av utsläppen fram till år 2020 inom sektorer som inte hör till utsläppshandeln 16 procent från nivån år 2005. För Finland har andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen fastställts till 38 procent år 2020.
Statsrådet godkände den nationella energi- och klimatstrategin på lång sikt 6.11.2008. Den klimat- och energipolitiska ministerarbetsgruppen har ansvarat för beredningen av strategin. I strategin fastställs de centrala målen för Finlands klimat- och energipolitik som en del av EU:s målsättningar. För att uppnå målen fordras betydande åtgärder bl.a. för att effektivera energiförbrukningen och öka användningen av förnybar energi. Strategin sträcker sig fram till år 2020. I strategin framförs dessutom visioner fram till år 2050.
Den föregående energi- och klimatstrategin, i vilken fastställdes åtgärder för begränsning av växthusgaserna under den s.k. första Kyotoåtagandeperioden åren 2008-2012 samt målen på längre sikt, utarbetades år 2005. Statens Finnder-program för upphandling av Kyotomekanismer
Enligt statsrådets beslut uppfyller Finland en del av förpliktelserna i Kyotoprotokollet genom att under åren 2008-2012 skaffa enheter för utsläppsreducering från utveckingsländer och länder med övergångsekonomi för 7 miljoner ton med hjälp av de s.k. Kyotomekanismerna.
För att skaffa utsläppsenheterna har man startat Finnder-programmet som införskaffar utsläppsenheter inom ramen för mekanismen ren utveckling och gemensamt verkställande. Dessutom skaffar staten utsläppsenheter för sammanlagt 30 miljoner euro under åren 2013-2020. Strategin för anpassning till klimatförändringen
I den nationella strategin för anpassning till klimatförändringen (2005) beskrivs klimatförändringens effekter i Finland. Ytterligare presenterar strategin uppskattningar av Finlands förmåga att anpassa sig till klimatförändringen och definierar metoder med vilka anpassningen kan förbättras.
Miljöförvaltningen är det första förvaltningsområdet, för vilket det har utarbetats ett eget handlingsprogram för anpassning till klimatförändringen. Miljöförvaltningens handlingsprogram för att verkställa den nationella strategin för anpassning till klimatförändringen publicerades i juni 2008. Rapportering och uppföljning av utsläppsutvecklingen
Utsläppen av växthusgaser och kolsänkan rapporteras varje år till FN:s klimatkonvention och EG-kommissionen. Kyotoprotokollet förutsätter att parterna har ett nationellt system för att beräkna utsläppen av växthusgaser. I Finland ansvarar Statistikcentralen för den nationella uppföljningen av växthusgasutsläppen.
I enlighet med EG-kommissionens beslut om uppföljning rapporteras till kommissionen med två års mellanrum om de politiska åtgärder som vidtagits och deras konsekvenser för utvecklingen av växthusgasutsläppen.
FN:s klimatkonvention förutsätter att parterna regelbundet (med 3-4 års mellanrum) rapporterar de klimatpolitiska åtgärder som har vidtagits i syfte att verkställa klimatkonventionen och Kyotoprotokollet. Statistikcentralen ansvarar för att sammanställa det nationella offentliggörandet, dvs. sammandragsrapporten, för Finland. Den fjärde sammandragsrapporten blev färdig år 2006. Avsikten är att den femte rapporten ska bli färdig före slutet av år 2009.
|