Kartläggning och klassificering av grundvattenområden
|
 |
|
|
|
Grundvattenområden
|
|
Kartläggning och klassificeringsarbete av grundvattenområden har urförts i huvudkak som tjänstarbete inom miljöförförvaltningen sedan år 1996. På våren 2012 har kartläggts omkring 6400 grundvattenområden, av vilka 2220 hör till klass I (areal 15076 km2), 1600 till klass II (areal 4096 km2) och 2230 till klass III areal 3239 km2).
Terrängundersökningarna har koncentrerats till undersökningar av nya vattentag samt lodningar och borrningar i avsikt att utreda hydrogeologin inom grundvattenområdena. Terrängundersökningarna har finansierats av bl.a. jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och kommunerna.
Grundvattenområdena har indelats i tre klasser enligt deras brukbarhet och skyddsbehov.
- Klass I: grundvattenområde som är viktigt för vattenförsörjningen
- Klass II: grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning
- Klass III: annat grundvattenområde
Ett grundvattenområde anses vara viktigt för vattenförsörjningen, om grundvattnet används eller enligt planerna kommer att användas inom 20 -30 år, eller om området t.ex. kan behövas för vatten-försörjningen under kristid vid ett vattenverk med minst 10 anslutna hushåll eller för en industri som har behov av gott råvatten. Ett område som lämpar sig för vattenförsörjning är lämpligt för gemensam vattenförsörjning, men behövs för närvarande inte för vattenförsörjningen till samhällen eller glesbygdsbosättning eller till övrig användning. Andra grundvattenområden är områden där det ännu krävs tilläggsundersökningar om förutsättningarna att ta ut vatten, vattnets kvalitet och risken för nedsmutsning eller förändringar, innan användningsmöjligheterna kan avgöras.
I och med undersökningarna preciseras klassificeringen av grundvattenområdena och de områden som är lämpade för vattenförsörjning tas i användning och överförs från klass II till klass I. Också de andra grundvattenområdenas (klass III) lämplighet för vattenförsörjning utreds, varefter de överförs till antingen klass I eller klass II. Om undersökningarna visar att ett område är olämpligt för vattenförsörjning, kan området strykas helt från klassificeringen. Insamling av fakta och samarbete
Finlands miljöcentral har ansvar för de rikstäckande sammandragen och utvecklingen av grundvattendatabasen. De ELY-centralerna ansvarar i samarbete med bl.a. kommunerna för ter-rängundersökningarna och för att uppgifterna lagras i grundvattendatabasen. Grundvattenområdena har digitaliserats till en geografisk databas (Den statliga miljöförvaltningens geografiska databaser.) Användning av uppgifterna
De uppgifter som fås vid kartläggningen och klassificeringen av grundvattenområdena används vid planeringen av vattenförsörjningen och markanvändningen samt vid åtgärder för att skydda grundvattnet. Arbetet tjänar också de åligganden som har anknytning till EU:s ramdirektiv om vattenpolitiken. De hydrogeologiska uppgifterna behövs för att bedöma grundvattenområdenas brukbarhet för vattenförsörjning, för att lokalisera nya vattentäkter och områden för konstgjord grundvattenbild-ning samt vid valet av skyddsmetoder för grundvattnet. När markanvändningen planeras är det vik-tigt att utom de existerande vattentäkterna, också känna till eventuella andra vattentäkters placering. Då kan man redan på förhand planera till exempel placeringen av grus- och sandtag, trafikområden och bosättning så bra som möjligt med tanke på skyddet av grundvattnet. Centrala begrepp inom kartläggningen
Den del av grundvattenområdet som har god vattengenomsläpplighet, det så kallade grundvattenbildningsområdet, har avgränsats så att vattengenomsläppligheten från markytan till grundvattenytan i det här området minst motsvarar genomsläppligheten i fin sand. Till grundvattenbildningsområdet hör också bergs- och moränområden i direkt anslutning till grundvattenområdet, som väsentligt bidrar till att öka grundvattenmängden i området.
Gränsen för grundvattenområdet markerar det område, som påverkar grundvattenförekomstens vattenkvalitet eller grundvattenbildningen. Gränsen har i mån av möjlighet dragits ända fram till tät mark med dålig genomsläpplighet. Det har inte alltid varit möjligt att utsträcka gränsdragningen till sådana här avlagringar (t.ex. grundvattenområden där den vattengenomsläppliga marken sträcker sig långt utanför det egentliga grundvattenbildningsområdet). I dessa fall har grundvattenområdets yttersta gräns inte ritats ut på hydrogeologiska grunder utan i stället gjorts så tydlig som möjligt i terrängen.
Kalkylen över mängden grundvatten som bildas i området har gjorts utgående från nederbörden, grundvattenbildningsområdets areal och infiltrationskoefficienten. Infiltrationskoefficienten har räknats ut på basis av jordartens kornstorlek, markytans form (morfologi) och växtligheten i områ-det. En noggrannare undersökning av vattenavgivningskapaciteten för någon bestämd punkt görs genom provpumpningar. De dyra och tidsödande provpumpningarna görs vanligen i samband med att en ny vattentäkt planeras.
Avgränsningen av ett grundvattenområde i olika åsbildningar
|
  |
|
|
|
|
|
Publikationer
Britschgi, R, Hatva, T. och Suomela, T. (red.). 1991. Pohjavesialueiden kartoitus- ja luokitusohjeet. Vatten- och miljöstyrelsen 1991. ? 60 s. bild., tab., Vatten- och miljöstyrelsens publikationer. Serie B nr. 7. ISBN 951-47-4280-X.
Britschgi, R. och Gustafsson, J. (red.). 1996. Suomen luokitellut pohjavesialueet. Finlands miljö-central 1996. 387 s. bild., tab. + karta. Finlands miljöcentral. Suomen ympäristö nr 55. Tema: Luon-to ja luonnonvarat. ISBN 952-11-0081-8.
Britschgi, R., Antikainen, M., Ekholm-Peltonen, M., Hyvärinen, V., Nylander, E., Siirto, P., ja Suomela, T. 2009. Pohjavesialueiden kartoitus ja luokitus. Suomen ympäristökeskus, 2009. - 75 s. :kuv., taul.Ympäristöopas, ISSN 1238-8602 ISBN 978-952-11-3374-9 (nid.);978-952-113375-6 (pdf); URN:ISBN:978-952-11-3375-6
|