Ny, intressant information om Första Salpausselkäåsens geologi och grundvatten

Ett treårigt samarbetsprojekt om åsar har avslutats i Hausjärvi.  Syfte med projektet var att undersöka Första Salpausselkäåsens och intill liggande åsars geologiska uppbyggnad samt grundvattenförhållanden i Hausjärvi med närliggande kommuner. Projektet resulterade i ny, värdefull information.  Det visade sig att geomorfologin och grundvattenförhållandena i undersökningsområdet var mycket mer varierande och svårare än väntat. Resultaten kan utnyttjas på många sätt, men noggranna, kompletterande undersökningar behövs innan t ex beslut om vattentäkt kan tas.

Tjocka jordlager, separata grundvattenbassänger

De glacifluviala avlagringarna i undersökningsområdet består av olika lager, som avsattes på den topografiskt varierande berggrunden när inlandsisen smalt och drog sig tillbaka. Ställvis höjer avlagringarna sig tydligt över det omgivande landskapet och är mycket framträdande i det undersökta området. Avlagringarna under grundvattennivån utgörs till största del av sand under Salpausselkä och av grus under de närliggande åsryggarna. De tjockaste jordlagren finns i Salpausselkä randbildning som är t o m 70 m tjock.

Berggrunden i undersökningsområdet har en varierande topografi. Bergsryggarna delar in grundvattenförekomsterna i olika bassänger med begränsad hydraulisk kontakt eller ingen  kontakt alls. De stora variationerna i berggrundens topografi återspeglas i de kraftigt varierande grundvattennivåerna.

Första Salpausselkäåsen med intilliggande åsryggar är upphöjda och antikliniska grundvattenområden, vilket betyder att grundvattnet flödar ut i omgivningen. Grundvattnet strömmar i åsarnas riktning och från mitten utåt till kanterna, där grundvattnet springer fram i källor eller myrmarker.

Undersökningsresultaten kan utnyttjas på många sätt

Projektet gav mycket ny information om grundvattenområdena och om Första Salpausselkäåsens och de intilliggande åsarnas geologiska uppbyggnad. Det är information som behövs för att kunna skydda grundvattnen, planera markanvändningen och sammanjämka kontoverser mellan olika intressegrupper mm. Informationen om den geologiska strukturen tillämpas även då vattenförsörjning planeras eller effektiveras och också ligga som grund för en noggrannare modellering av grundvattenflödet.  Uppgifterna behövs också för att planera och genomföra bekämpning av eventuella miljöolyckor.

Informationen utgör även grund för noggrannare grundvattenundersökningar. De undersökta grundvattenområdena är intressanta i förhållande till konstgjort grundvatten. De miljöcentraler och vattenverk som deltog i undersökningen utreder tillsammans möjligheterna att producera grundvatten.

Många samarbetsparter

Ett stort antal grundvattenförekomster undersöktes under det treåriga projektet. Undersökningarna gjordes med hjälp av gravitationsmätningar, mätningar av magnetfält, borrning och markanalyser.  Grundvattenrör installerades i undersökningsområdet och de kan i framtiden användas för uppföljning av grundvattenkvaliteten.  Områdets geologi och hydrogeologi  kartlades i terrängen och schaktbranter gav uppgifter om sedimenterade lager.

I projektet deltog Tavastlands och Nylands miljöcentraler, Hausjärvi kommun, Riihimäki vattentjänstverk, Hyvinkään Vesi, Tusbynejdens vattenverk, Borgå vatten, Mäntsälä kommun/Mäntsälän Vesi, Borgnäs kommun och Geologiska forskningscentralen. -  Undersökningsresultaten presenterades i Hausjärvi den 12 mars 2008.

Ytterligare information

Hydrogeolog Petri Siiro, Tavastlands miljöcentral, tfn 040 8422 644

Geolog Timo Kinnunen, Nylands miljöcentral, tfn 020 490 3105

Geolog Anu Eskelinen, Geologiska forskningscentralen, tfn 020 550 2268