Gå in i texten   RSS |  Sidkarta |  Suomeksi |  In English  
 

       Avancerad sökning
 
 
Miljöministeriet | Finlands miljöcentral | Regional miljöinformation | www.ara.fi
Aktuellt
Jag och miljön
Företag och sammanslutningar
Miljöns tillstånd
Miljövård
Naturvård
Boende
Markanvändning och byggande
Utnyttjande av vattenresurser
Vattenförsörjning
Så används grundvattnet
Flöden och översvämningar
Reglering av sjöar och vattendrag
Dammar och dammsäkerhet
Vattenbyggande
Kansainvälinen yhteistyö
Forskning
Internationella frågor
Lagstiftning
Tillståndsfrågor
Tjänster och produkter
Elektronisk ärendehantering
www.miljo.fi > Små avloppsreningsan... > Green Pack Sako
  
Vi förnyar vår webbtjänst under våren 2013.
Läs mer om förnyelsen

Green Pack Sako

Reningsprocessen

Green Pack Sako är ett okomplicerat biofilterreningsverk, som består av tre försedimenteringsdelar och en filterdel. Avloppsvattnet leds till reningsverkets första försedimenteringsdel och därifrån vidare till den andra och den tredje delen, varefter det leds till filtreringsdelen i reningsverkets fjärde sektor. Det renade avloppsvattnet leds till utloppsröret.

Systemet för avloppsvattenbehandling fungerar enligt följande:

  • 3-delad försedimentering
  • biologisk filtrering
  • det renade avloppsvattnet leds till utloppsröret
  • överflödigt slam avlägsnas från försedimenteringsdelarna.

Den organiska belastningeni avloppsvattnet minskas genom biologisk nedbrytning. Kvävebelastningen minskas genom en nitrifikations-/denitrifikationsprocess och genom att binda kväve till slammet.

Processchema kommer.

Uppgifter om lämplighet, teknik, installation, användning och underhåll för Green Pack Sako

  • Reningsverket Green Pack Sako är dimensionerat för en avloppsvattenvolym på högst 500–700 liter per dygn, vilket motsvarar ca 4–5 boende.
  • Reningsverket består av en cylinderformad polyetentank, med en diameter på ca 2376 mm och en höjd på 1800 mm. Höjdskillnaden mellan in- och utloppsrören är 860 mm.
  • Reningsverket ska installeras enligt leverantörens och konstruktörens anvisningar, ritningar och arbetsbeskrivningar. Vid installationen måste risken för uppflytning beaktas och reningsverket ska förankras på platsen.
  • Det lönar sig att värmeisolera reningsverkskonstruktionen.
  • Elanslutning behövs inte.
  • Reningsverkets ventilationssystem bör fungera så effektivt att organismernas tillgång på syre kan tryggas.
  • Avloppsvattnet behöver inte behandlas i en slamavskiljare innan det leds till reningsverket.
  • Var uppmärksam på filtrets genomsläpplighet och byt ut filtermaterialet innan det täpps till. Enligt tillverkaren är bytesintervallen ca 3–4 år och det filtermaterial som avlägsnas kan komposteras.
  • Slammet avlägsnas från försedimenteringsdelarna två gånger per år.
  • Det är möjligt att ingå serviceavtal för reningsverket med anläggningstillverkaren.

Marknadsföring

Tillverkare: Green Rock Oy, Teollisuustie 2, 91100 Ii.
Internetadress www.greenrock.fi
Tfn 08-819 2200, fax 08-819 2211

Bedömning av reningseffekten utifrån undersökningarna av funktionsdugligheten

De undersökningar till vilka refereras på undersökningssidorna omfattar flera Green Pack Sako-reningsverk samt den tidigare modellen (Ekobox). Resultaten har varit varierande. Vissa av de undersökta reningsverken har uppnått tillräckliga reningsresultat, men till en del har resultaten varit otillräckliga. Green Pack Sako är inte som sådant tillräckligt för att minska fosforbelastningen i tillräckligt hög grad.

Finlands miljöcentral tar inte ställning till hur det ovan beskrivna systemet för avloppsvattenbehandling fungerar.

Undersökningar

På följande undersökningssidor finns resultat för reningsverket Green Pack Sakos funktion:

3. Ecobox - pienpuhdistamon toimivuusselvitys (Sallanko 1997)

9. Avloppsvattenrening från egnahemshus ja Utvärdering av avloppsvattenrening i markbäddar i Larsmo kommun (Wistbacka, R.& Jakobsson, R. 1999 ja Wistbacka, B 2002)

10. Haja-asutuksen jätevesien käsittelyn tehostaminen - Hajasampo-projektin loppuraportti (Kujala-Räty & Santala 2001 (toim.)

11. Hajajätevesien käsittely eräillä mallikohteilla (Kiukas 2002)

17. Haja-asutuksen ja maitotilojen jäteveden käsittelyjärjestelmien toimivuus Lappajärvi Life -projektissa (Kujala, Aho & Rautio 2002)

22. Haja-asutuksen ravinnekuormituksen vähentäminen - Ravinnesampo. Osa 1: Asumisjätevesien käsittely. (Vilpas, Kujala-Räty, Laaksonen ja Santala 2005)

25. Varsinais-Suomen Agendatoimiston AHA21-projektin loppuraportti

14.12.2007 (Uppdaterad)
Finlands miljöcentral
Kontakta den sidansvarige
Versioner
Finsk version
Skriv ut
 
© Copyright Statens miljöförvaltning  | Om vår webbtjänst  | Ge respons | Kontaktinformation