Slamavskiljare eller -brunn + markbädd + eftersedimentering av fosfor
Avloppsvattenbehandlingens skeden
Avloppsvattnet leds först för sedimentering till en slamavskiljare eller -brunn där den tyngsta smutsen faller ner till bottnen och substans som är lättare än vatten flyter upp till ytan. Det sedimenterade avloppsvattnet leds via slamavskiljarens eller -brunnens sista del "T-stycket" till en fördelningsbrunn och därifrån vidare ut i spridningsrören som har installerats i marken. Avloppsvattnet rinner ut från spridningsrörens hål via spridningsskiktet eller annan spridningskonstruktion ut i filtermaterialet. Som filtermaterial används speciell filtersand. Avloppsvattnet leds så att det rinner genom filtersanden, varefter det samlas i uppsamlingsrören som installeras i uppsamlingsskiktet och leds till enheten för eftersedimentering av fosfor.
Enheten för eftersedimentering av fosfor omfattar en anordning för inmatning av fällningskemikalie: kemikaliebehållare, doseringspump och styrningsanordning för doseringen. Fällningskemikalien kan matas in aningen från kemikaliebehållaren, i vilken kemikalien tillförs genom att hälla i den, eller direkt från kemikaliekanistern, som när den är tom byts ut till en full. Kemikalien matas vanligen in med en kemikaliepump. Anordningen bör även omfatta en effektiv blandningsanordning och en s.k. omrörningsfas i syfte att förbättra fosforsedimenteringen samt ett utrymme där den fasta substansen inklusive bunden fosfor klarnas ur det renade avloppsvattnet.
Den organiska belastningen som avloppsvattnet orsakar minskas med hjälp av biologisk nedbrytning. Bioskiktet bildas vanligen i den övre delen av filterskiktet. Man försöker minska fosforbelastningen i avloppsvattnet genom att binda fosforn i markbädden och genom att fälla ut fosfor i enheten för eftersedimentering av fosfor. Den biologiska processen och nitrifikation/denitrifikation reducerar ofta också avloppsvattnets kvävebelastning.
Avloppsvattensystemet omfattar följande skeden:
- försedimentering i slamavskiljare eller -brunn (3-delad för allt avloppsvatten, 2-delad för grått avloppsvatten)
- avledande av avloppsvattnet via en fördelningsbrunn till markbäddens spridningsrör
- filtrering av avloppsvattnet från spridningsrören genom filterskiktet i markbädden
- uppsamling av det filtrerade vattnet från filterskiktet med hjälp av uppsamlingsrör
- avledande av avloppsvattnet till enheten för fosforsedimentering
- avledande av det renade avloppsvattnet från uppsamlingsbrunnen till utloppsröret och utloppet.
 
Processbeskrivning.
Olika sätt att bygga en markbädd beskrivs på sidan om Slamavskiljare eller -brunn markbädd Information om lämplighet, teknik, installation och underhåll
- Markbädden fordrar en höjdskillnad (utan pumpning) som är över en meter (1).
- Makbädden kan sättas igen om slam eller fett från försedimenteringen tränger in i filtreringsskiktet.
- Markbäddens biologiska process behöver syre, vilket betyder att ventilationen måste fungera effektivt.
- Markbäddens ytskikt måste släppa igenom luft.
- Markbädden isoleras från den ursprungliga marken med ett vattentätt material. Om avloppsvattnet inte utgör en risk för grundvattnets kvalitet på sin väg genom marken, behövs ingen isolering.
- Om isoleringskonstruktionen i en markbädd, som har isolerats från den ursprungliga marken är defekt, kan avloppsvattnet rinna ut i grundvattnet.
- Utomstående ytvatten bör hindras från att rinna in i systemet.
- Markbäddens dimensionering baserar sig på den mängd avloppsvatten som tillåts på infiltrationsytan, dvs. filtersanden; behovet av filtreringsareal är i genomsnitt ca 4 m2 per invånare.
- Filterskiktets riktgivande tjocklek är 80 cm och filtersandens kornstorlek 0-8 mm. Dessutom bör filtersandens kornstorlekskurva ligga inom rätt område.
- Den som beställer filtersand bör granska att det finns en kornstorlekskurva för materialet och att materialet har rätt kornstorlek.
- Markbädden kan ha 1, 2 eller flera linjer.
- Det lodräta avståndet mellan markbäddens botten och den högsta möjliga grundvattennivån bör vara minst 25 centimeter.
- Anordningar för fosforsedimentering finns att tillgå från olika tillverkare och importörer.
- Höjdskillnaden som anordningen för fosforsedimentering behöver reds ut med leverantören.
- Konstruktioner, bl.a. värmeisolering, som anordningen för fosforsedimentering fodrar bör redas ut med leverantören.
- Doseringspumpen för fällningskemikalien och dess drift kan höra samman med avloppsvattenmängden (exempelvis pumpningen av inkommande vatten) eller tiden (kopplingsur).
- Mängden fällningskemikalie som doseras bör vara rätt ställd för att fosforsedimenteringen skall vara tillräckligt effektiv.
- För att doseringen av fällningskemikalien ständigt skall vara korrekt, bör kemikalien läggas i kemikaliebehållaren eller kemikaliekanistern bytas ut i tid - beroende på avloppsvattnets mängd, kvalitet, kemikalie och doseringsbehållarens eller kanisterns storlek med ca 1 mån- 6 mån. mellanrum.
- Ritningar av markbäddar som har byggts på olika sätt finns i bilaga 3 (Lauri Etelämäki) till publikationen Haja-asutuksen jätevesien käsittelyn tehostaminen - Hajasampo-projektin loppuraportti (Kujala-Räty & Santala 2001 (red.), i publikationen Pienet jäteveden maapuhdistamot (Santala 1990) och i RT-korten RT 66 - 10587.
- Finlands miljöcentrals uppdaterade modellritningar publiceras på miljöförvaltningens webbsidor år 2007.
Marknadsföring av anordningar
Rör och spridnings- och uppsamlingsbrunnar som behövs i markbäddar:
- Ekopinta Oy
- FANN VA-Teknik Ab
- Jita OY
- Oy KWH Pipe AB
- Muovitehdas ABSO Oy
- Propipe Oy
- Uponor Suomi Oy
- Wavin-Labko Oy
Anordningar för fosforsedimentering:
- Green Rock Oy
- Raita Oy
- Uponor Suomi Oy
Bedömning av reningseffekt utgående från undersökningar av funktion
Resultat av funktionen hos en markbädd utrustad med eftersedimentering finns tillsvidare endast från ett objekt. Resultaten varierade.
Finlands miljöcentral tar inte ställning till avloppsvattenbehandlingssystemets funktion. Undersökningar
På följande forskningssidor finns information om funktionen hos markbäddar som är utrustade med eftersedimentering:
22. Haja-asutuksen ravinnekuormituksen vähentäminen - Ravinnesampo. Osa 1: Asumisjätevesien käsittely. (Vilpas, Kujala-Räty, Laaksonen ja Santala 2005)
|