Markinfiltration

Vid infiltration i marken leds avloppsvattnet från spridningsrören via spridningskonstruktionen ut i marken. Avloppsvattnet filtreras i markskikten på sin väg ner mot grundvattnet. När avloppsvattnet når grundvattennivån börjar det följa grundvattnet. Avloppsvattnet kan helt och hållet eller delvis blandas upp med grundvattnet eller så följer det grundvattnet mer eller mindre i form av ett skikt.

Vid infiltration upplöses avloppsvattnets organiska substans i mikrobskiktet, som vanligen bildas i den övre delen av markskiktet som ligger nedanför spridningskonstruktionen. Fosfor binds i marksubstansens korn och försvinner ur avloppsvattnet även via andra reaktioner. Kvävet syrsätts till nitrat som kan försvinna ur systemet delvis i form av kvävegas. I form av nitrat transporteras kväve lätt ut i grundvattnet. Största delen av bakterierna i avloppsvattnet dör i ett ganska tidigt skede, men i synnerhet virus har konstaterats ha en förmåga att transporteras långa vägar med grundvattnet. Även avloppsvattnets klorider och sulfater transporteras ofta med grundvattnet. Avloppsvattnet faller vanligen ut i ytvattnen tillsammans med grundvattnet, exempelvis i en sjö.

Vid planering av infiltration är det viktigt att reda ut bl.a. följande:

- att infiltrerat avloppsvatten inte sprids till någons brunn (vattentäkt).

- att det finns ett tillräckligt tjockt markskikt mellan infiltrationspunkten och den högsta möjliga grundvattennivån för att avloppsvattnet skall renas tillräckligt.

- att marksubstansen leder avloppsvattnet på ett lämpligt sätt, dvs. att marksubstansens kornstorlekskurva ligger inom det rekommenderade området.

Bild. Infiltrationsprincipen.

Obs. Det är en betydande principiell skillnad mellan markbädd och infiltration. Vid infiltration blir det filtrerade avloppsvattnet grundvatten. I en markbädd samlas det filtrerade avloppsvattnet upp i uppsamlingsrör och avleds till utloppsplatsen, exempelvis till ett öppet dike.