Nya vattenskyddsmetoder testades i det omfattande Lifeprojektet

Som avslutning på det treåriga Lappajärvi Life-projektet, som är Finlands mest omfattande projekt någonsin för förbättring av tillståndet i en sjö, offentliggörs 19.2.2003 i Lappajärvi ett 180 sidors verk med den senaste informationen om bl.a. tillrinningsområdets betydelse, övergödningsutvecklingen och förändringarna i fiskbeståndet. Boken är även en åskådlig utredning om Lappajärvi Life-projektets praktiska åtgärder för att effektivera behandlingen av avloppsvattnet från glesbebyggelse, på mjölkgårdar, pälsdjursfarmer och torvproduktion.

Under projektets gång har praktiska vattenskyddsmetoder även utförts inom skogsbruket och åkerodlingen. I boken konstateras att om de vattenskyddsåtgärder som testats i Life-projektet genomförs på hela tillrinningsområdet, förbättras tillståndet i Lappajärvi och algblomningarna minskar. Lappajärvi Life-projektet var det första projektet i Finlands miljöskyddshistoria, vars inledande avsevärt påverkades av s.k.. miljösponsring. Industrin och verksamhetsidkarna runt Lappajärvi deltog i stor skara i den nationella finansieringen av projektet.

Nya vattenskyddsmetoder

Inom ramen för Lappajärvi Life-projektet har kostnadseffektiva metoder utvecklats och testats i syfte att minska belastningen från glesbebyggelsen, jordbruket, pälsfarmningen, torvproduktionen och skogsbruket samt även den s.k. inre belastningen i sjön. Exempelvis för behandlingen av avloppsvatten från mjölkgårdar testades tre reningsmetoder som inte tidigare har tillämpats i Finland. I fråga om behandlingen av avloppsvatten från glesbebyggelsen fanns det två nya metoder och den teknik som redan har tagits i bruk utvecklades avsevärt. Värdefull driftserfarenhet erhölls också av övriga metoder för behandling av avloppsvatten från pälsfarmer och torvproduktion. Näringsbalanskalkyler tillämpades för första gången på potatisgårdarna och driftserfarenheterna var lovande.  För att minska sjöns inre belastning prövades kemikaliebehandling, syresättning och riktat fiske. Det fanns ingen lämplig kemikalie för sedimentvården i en sådan stor sjö som Lappajärvi, men riktat fiske och syresättning förbättrade tillståndet i sjön.  

Praktiska exempel lockar till vattenskydd

Projektet lockade områdets invånare med i vattenskyddsarbetet genom att erbjuda information och personlig rådgivning samt planeringshjälp både för egnahemshusägarna, sommarstugeinvånarna, jordbrukarna, pälsfarmarna och för skogsägarna. Dessutom hjälpte projektet till med att utföra de praktiska åtgärderna.

Det genomsnittliga understödet var ca en fjärdedel av byggkostnaderna, men om det var fråga om en ny metod under utveckling, eller ett objekt gemensamt för flera fastigheter, så var understödet större.

Objekt där projektet genomfört praktiska vattenskyddsåtgärder

Vattenskyddsåtgärderna minskar vattendragsbelastningen

I boken om Lappajärvi granskas vattenskyddsåtgärdernas inverkan på Lappajärvis tillstånd inom olika sektorer. Vattenskyddsåtgärderna som utfördes i projektet minskade mest närsaltsbelastningen från pälsfarmningen. Åtgärderna täckte 65 % av tillrinningsområdets pälsproduktion och fosforbelastningen från pälsfarmningen minskade enligt uppskattning med hälften. Av områdets trehundra mjölkproducenter deltog 13 gårdar i projektet och fosforbelastningen från kreaturshushållningen minskade enligt uppskattning med 5 %. I fortsättningen bör det kraftigt satsas på i synnerhet vattenskyddet inom åkerodlingen och glesbebyggelsen för att tillstådet i sjön skall förbättras. Nödvändiga åtgärder för att främja vattenskyddet inom åkerodlingen är att precisera gödslingen och utnyttja närsaltsbalanskalkylerna på hela tillrinningsområdet samt att ta i bruk skyddsremsor och – zoner, våtmarker och sedimenterings-bassänger på utvalda objekt och utöva god odlingspraxis i enlighet med basstödet på hela tillrinningsområdet. Exempelvis på Lappajärvis tillrinningsområde har det anlagts 330 hektar skyddszoner, medan det utgående från skyddszons-planerna behövs 2000 ha. Under Lifeprojektet anlades mer skyddszoner på Lappajärvis tillrinningsområde än någon annanstans i Södra Österbotten.  

Restaurering lönar sig

Att restaurera en stor, kraftigt diffusbelastad sjö är ekologiskt, tekniskt och ekonomiskt möjligt. Restaureringen av Lappajärvi underlättas av att sjön ännu inte är för övergödd och att försämringen av vattenkvaliteten ser ut att ha avstannat. Iståndsättningen av sjön fordrar dock långsiktighet: föroreningen av vattendraget har pågått i årtionden och sjön kan inte restaureras på ett eller två år. Iståndsättningen fordrar omfattande åtgärder på hela tillrinningsområdet samt en positiv attityd och samarbete mellan beslutsfattare, sakkunniga, finansiärer, markägare och lokala invånare. Förbättringen av sjöns tillstånd och restaurering av tillrinningsområdet ger områdets invånare och näringsliv omedelbar nytta. Exempelvis gödslingens optimering ökar jordbrukets lönsamhet och effektivering av avloppsvattenbehandlingen minskar luktolägenheterna. Förbättringen av vattendragets tillstånd förbättrar boendeförhållandena, ökar rekreationsanvändningen och skapar förutsättningar för yrkesfisket.

Boken om Lappajärvi klargör att det är möjligt att restaurera tillrinningsområden både på Lappajärvis och även på övriga övergödda sjöars tillrinningsområden.

Restaureringsmetoder finns och det som behövs är kunskap och pengar och framförallt rätt attityd.

Tilläggsuppgifter: projektledare Liisa Maria Rautio, tfn 0400 565 471; projektkoordinator Eeva-Maija Savola, styregruppens ordf. direktör Pertti Sevola, tfn 0400 667 664