|
|
|
|
Bild 1
|
|
Bild 2a
|
|
Bild 2b
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Carta Marina, uppgjord av den svenske ärkebiskopen Olaus Magnus publicerades i Venedig 1539. Kartan påvisar att den istäckta Kvarken utgjorde en viktig transportrutt mellan Finland och Sverige.
|
|
Bilder 2 a och b: Kvarkens världsarvsområde. Lantmäteriverket, lov nr 7/MYY/04. Layout Päivi Anttila.
|
|
|
|
|
Bild 3
|
|
Bild 4
|
|
Bild 5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvarkens världsarvsområde är ett komplement till Höga Kustens. Höga Kusten fick sin världsarvsstatus 2001. Foto: Västernorrlands länsstyrelse ©
|
|
Infrarött flygfotografi från Björköby skärgård över dess flador, glon, glo-flador och primärskog samt de Geer moräner. FM Kartta OY ©, permit nr FMK015
|
|
Kvarkens skärgård utformades under och efter istiden, för 10 000 ? 24 000 år sedan. Istidens avlagringar i form av De Geer moräner utanför Svedjeham, Björköby gör området unikt. Foto: Arto Hämäläinen, Korsholms kommun©.
|
|
|
Bild 6
|
|
Bild 7
|
|
Bild 8
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Istiden påverkar landskapet i Kvarken än idag. Landet höjs ca 8.0 mm per år, vilket skapar nya landformationer och habitat. Foto: Pertti Malinen, Forstsstyrelsen©.
|
|
De Geer moränerna, tvättbrädsmoränerna, reflekterar den tillbakadragande isens troliga positioner. Kvarken har det högsta antalet De Geer moräner och de förekommer i samlingar. Foto: Malinen, Forststyrelsen©.
|
|
Den typiska formen hos en De Geer moränrygg. Troligen formades moränryggana under isen i isrännor och ?sprickor som gick parallellt med iskanten Foto Jukka-Pekka Palmu, GTK©
|
|
|
Bild 9
|
|
Bild 10
|
|
Bild 11
|
|
|
|
|
 
|
|
|
|
|
Nytt land stiger upp ur havet, och bildar ett platt och stenigt moränlandskap i Korsnäs skärgård. Foto: Forststyrelsen ©
|
|
Stora transversala Rogen-moräner, som kan ses vid Mickelsörarna. Dessa moräner karakteriseras av irregulära ryggar, vilka formades i en rät vinkel till isens riktning. Foto: Pertti Malinen, Forststyrelsen©
|
|
Olika typer av moräner, som de Geer, Rogen-moräner och drumliner kan iakttas vid Märaskär. Foto Maxmo kommun ©
|
|
|
Bild 12
|
|
Bild 12 a och 12b
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilder 12: Landhöjdningen har lett till att gamla båtupptagningsplatser inte kan användas Mickelsörarna. Foton Pertti Malinen, Forststyrelsen©
|
|
Bilder 12 a och b: Landhöjdningen på Valsörarna har lett till bryggor inte kan nås med båt. Foton Tuukka Pahtamaa ©
|
|
|
Bild 13
|
|
Bild 14a
|
|
Bild 14b
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I det omväxlande moränlandskapet på Lappörarna går utvecklingen från vikar till flador och glosjöar. Foto: Timo Hissa©.
|
|
Bilder 14 a och b: Växtligheten utnyttjar snabbt de områden landhöjningen skapar. Al, björk och rönn dominerar de första stadierna av skogssuccession i Kvarken, tills granen tar över. Foton Tuukka Pahtamaa ©
|
|
|
|
|
Bild 15a
|
|
Bild 15b
|
|
Bild 16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilder 15 a och b: För länge sedan lekte en jätte i Kvarken. Han fyllde sin hand med stenar från Sveriges kust, och spred dem över den finska skärgården. Stenblock och stenstränder är vanliga i Kvarkens skärgård. Foton: Pertti Malinen, Forststyrelsen©.
|
|
Foto: Hans Hästbacka©
|
|
Landhöjningen skapar utmärkta lekplatser för fisk. Under våren vandrar gäddorna upp till en glo-flada. Foto: Eero Murtomäki ©
|
|
|
Bild 17
|
|
Bild 18
|
|
Bild 19
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Havtorn i höstfägring. Bären är en viktig matkälla för flyttfåglar. Foto: Eero Murtomäki ©
|
|
Populationen av vikare har långsamt återhämtat sig från svackan under 1950-talet, vilken förorsakades av toxiska substanser (DDT, DDE och PCB). Foto: Metsähallitus ©
|
|
Kvarkens skärgård utgör ett viktigt rekreationsområde. Exempelvis besöks Rönnskärs naturstation flitigt sommartid. Foto: Pertti Malinen, Forststyrelsen©
|
|
Till början av sidan
|
 |
|
|
|
|
|