Så görs ett förslag till byggnadsskydd
När tillämpas byggnadsskyddslagen?
Byggnadsskyddslagen tillämpas i första hand utanför de områden som är eller avses bli detaljplanerade, dvs. i glesbygden.
I ett detaljplanerat område genomförs byggnadsskyddet i allmänhet med stöd av markanvändnings- och bygglagen. Om det är omöjligt att i tillräcklig utsträckning trygga att en byggnad bevaras eller om byggnaden har avsevärd betydelse på riksnivå, tillämpas byggnadsskyddslagen. Detta gäller t.ex. byggnader med värdefull interiör. Vem får göra förslag om skydd?
Ett förslag om skydd får göras av ägaren till byggnaden, av en statlig myndighet, av en kommun eller ett landskapsförbund samt av en registrerad förening som verkar på den ort där objektet är beläget inom en bransch för vilken det lämpar sig att göra förslaget. Hur skall ett förslag om skydd se ut?
Förslaget, som görs skriftligt, skall dels innehålla uppgifter om byggnaden, om den ort och plats där den är belägen och om dess ägare, dels motiveringar till förslaget. Faktorer som hur gammal byggnaden är, hur väl exteriören eller interiören bevarats eller vilken betydelsefull ställning byggnaden har som del av en historisk helhet eller ett kulturlandskap kan gärna tas fram i motiveringsavsnittet. Det är också bra att bifoga kartor, bilder eller kopior av dokument som gör motiveringarna åskådligare.
Förslaget om skydd riktas till närings-, trafik- och miljöcentralen i vars ansvarsområde objektet finns.
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan också på eget initiativ vidta åtgärder för att skydda en byggnad.
Anvisningar och ytterligare upplysningar i samband med förslag om skydd av byggnader ges av närings-, trafik- och miljöcentralens kulturmiljöansvariga. Museiverket ger ett utlåtande, miljöcentralen fattar beslutet
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan förbjuda åtgärder som äventyrar objektets värde, som t.ex. rivning (åtgärdsförbud). Förbudet sätter inga hinder i vägen för reparationer som upprätthåller byggnadens skick.
Såvida inte annorlunda bestäms, gäller åtgärdsförbudet tills skyddsärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft. Närings-, trafik- och miljöcentralen måste behandla skyddsärendet inom två år från det förbudet utfärdades.
Museiverket gernNärings-, trafik- och miljöcentralen ett utlåtande och vid behov förslag till skyddsbestämmelser. Dessutom ber närings-, trafik- och miljöcentralen kommunen och ägaren eller innehavaren om ett utlåtande. Sedan utlåtandena kommit in och efter eventuella överläggningar bestämmer närings-, trafik- och miljöcentralen antingen att objektet skall skyddas eller förkastar förslaget om skydd.
Om det bestäms att objektet skall skyddas, hänskjuter närings-, trafik- och miljöcentralen sitt beslut till miljöministeriet för fastställande. Ett avslag vinner laga kraft, såvida det inte överklagas. Miljöministeriet fastställer beslutet
Det skyddsbeslut som närings-, trafik- och miljöcentralen hänskjutit till miljöministeriet fastställs eller fastställs inte. Att beslutet inte fastställs kan bero t.ex. på att omständigheterna väsentligt har förändrats efter närings-, trafik- och miljöcentralens beslut. Innan beslutet fattas skaffar ministeriet de utlåtanden som behövs.
Om ministeriet har för avsikt att fastställa skyddsärendet på ett sätt som avviker från Museiverkets ståndpunkt, måste undervisningsministeriet först ge sitt utlåtande om detta. Ministeriets beslut kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.
Närmare upplysningar
Specialsakkunnig Tuija Mikkonen
Tfn 0400 143970, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Regeringssekreterare Anna Simola
Tfn 040 8092 052, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
|