Vård och bevarande av vårdbiotoper
Vårdbiotoperna är ett resultat av människornas arbete under flera hundratals år. Det behövs kontinuerlig skötsel för att de skall kunna bevaras.
| |
|
 |
|
Det behövs kontinuerlig skötsel för att
vårdbiotoperna skall kunna bevaras.
Talko på en löväng. ©Anne Raunio.
|
| |
När slåttern och betesgången upphör erövrar högvuxna örter och gräs utrymmet av de låga och ljusälskande ängsväxterna. De näringsämnen som tillförs genom konstgödseln och kvävenedfallet från luften gör ängarna frodigare. Beroende på växtplatsen försvinner ängsvegetationen inom ett eller ett par årtionden. Landskapet förbuskas och förskogas. Skötselåtgärder på hälften av de värdefulla vårdbiotoperna
Det är både lättare och billigare att vårda vårdbiotoperna genom regelbundna skötselåtgärder än att återställa ett igenvuxet område.
Endast hälften eller ca 10 000 hektar av de värdefulla vårdbiotoperna i Finland blir skötta. Utöver detta sköts ca 15 000 hektar mindre speciella vårdbiotoper. Minjöministeriets målsättning är att sammanlagt 60 000 hektar vårdbiotoper skall restaureras och skötas.
Vid skötseln av vårdbiotoper är de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna den myndighet som svarar för sakkunskapen. Forststyrelsen är ansvarig för skötseln av vårdbiotoperna inom naturskyddsområden. Fakta om skötseln
Miljö- och jordbruksmyndigheterna har gjort upp skötselanvisningar för vårdbiotoperna (Skötselkort för vårdbiotoper). Där presenteras de olika skötselåtgärderna: iståndsättning, svedjebränning, slåtter och betesgång. De olika typerna av vårdbiotoper har också sina egna skötselkort. Det finns mera information på jord- och skogsbruksministeriets webbsida. Mera information
Forskare Juha Pykälä, Finlands miljöcentral, tel. 020 490 2247, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Miljöråd Tapio Heikkilä, miljöministeriet, tel. 050 561 903, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
De regionala miljöcentralerna, se länken på höger
|